Avsikten med uppsatsen är att studera och analysera hur Planerare ser på sin egen roll som Planerare i relationen till medborgarna. Relationen mellan Planerare och medborgare innebär i det här fallet formaliserade medborgardialoger, till exempel samråd eller informationsmöten i offentliga stadsrum, till exempel torg.Bakgrunden till uppsatsen är att forskningen visar att planerarna är osäkra till hur de ska använda sig av medborgardialoger, och om medborgardeltagandet ska vara en del av beslutsfattandet. I ingen annan fråga är det så stor skillnad mellan principer och praxis. Plan- och bygglagen har fastställt att medborgarinflytande är en del av planprocessen. Forskningen visar dock att planerarna är osäkra på hur de ska förhålla sig till medborgardeltagandet i stadsplaneringen.

Göteborg är en av Europas mest segregerade städer (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrätter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsområden eller bor i innerstaden. I jämförelse med andra liknande städer i Europa är Göteborg starkt segregerat. Mer än hälften av regionens bostadsområden består till 90 procent av bara en upplåtelseform, de flesta av dem är egnahemsområden, vilket placerar Göteborg i en särställning.

Göteborg är en av Europas mest segregerade städer (Andersson m.fl. 2009, s. 7); inkomstsvaga, ofta utlandsfödda bor i hyresrätter i förortsstadsdelar medan de ekonomiskt starka har sina egnahemsområden eller bor i innerstaden. I jämförelse med andra liknande städer i Europa är Göteborg starkt segregerat. Mer än hälften av regionens bostadsområden består till 90 procent av bara en upplåtelseform, de flesta av dem är egnahemsområden, vilket placerar Göteborg i en särställning.

Det finns många politiska mål på området trafik och jämställdhet och det finns även ett tydligt politiskt mål om att trafikplaneringen skall planera för ett jämställt transportsystem. De fysiska miljöer som planeras idag kommer stå i 100 år eller mer och då gäller det att förstå konsekvenserna av dessa strukturers utformning. Trafik och trafikplanering har traditionellt varit en mycket mansdominerad sektor och planeringen har främst gynnat män och mannens främsta transportmedel ? bilen. För att få in jämställdhetsfrågorna i planeringen så kommer det krävas förändringar.

Studiens syfte är att undersöka vilken betydelse Planerare upplever att deras arbete med medborgardialoger har för svensk stadsutveckling. Metod för datainsamling är kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med aktiva Planerare på nationell, lokal och stadsdelsnivå. Intervjuerna kompletteras med en litteraturstudie av medborgardialoger. Det samlade empiriska materialet analyseras med hjälp av Purdys (2012) utvärderingsmodell för samverkansprocesser i offentlig förvaltning som bygger på de tre begreppen formell auktoritet, diskursiv legitimitet och resurstillgång vilken även kompletterats med Foresters (1989) teori om planeringsprocessernas beroende av dess innehåll och kontext. Studien visar att arbetet med medborgardialoger i Sverige idag upplevs ha en betydelse för både den fysiska planeringen och för andra för staden viktiga värden som den sociala sammanhållningen.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska Planerare och destinationsPlanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för Planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska Planerare och destinationsPlanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för Planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.

Enligt Allied Command Operations (ACO) Comprehensive Operations Planning Directive (COPD) utgör direktivet en gemensam stomme för planering av North Atlantic Treaty Organization (NATO) bidrag till operationer inom ramen för ett Comprehensive approach. Direktivet är avsiktligen detaljrikt för att kunna nyttjas för utbildning. Samtidigt ska det utgöra ett verktyg för erfarna Planerare att kunna värdera alla faktorer i komplexa operationer och därigenom ge högkvalitativa operationsplaner på både strategisk och operativ nivå. Framtagandet av ett koncept för ledning är en central del i framtagande av operationens plan. Men för att kunna ta fram ett koncept måste operationens ledningsbehov tas fram.

Planerare har stor del i att utforma det offentliga rummet i dagens städer, och yrkeskåren är långt ifrån representativ när det gäller variation av ursprung och social grupptillhörighet. Det här arbetet behandlar därför involveringen av stadens invånare genom medborgardialog. Målet med uppsatsen är att problematisera tänkandet kring medborgardialog och ifrågasätta Planerarens ansvar utifrån ett demokratiskt perspektiv. Syftet är att uppsatsen skall fungera som ett personligt utvecklande underlag för fortsatt diskussion kring medborgardialog med fokus på exkludering av vissa grupper av människor, i det här fallet personer med invandrarbakgrund. Uppsatsens första del är inventerande och ligger till grund för de resterande delarna genom att berätta om vad regelverk och styrdokument säger om medborgardialog. Den andra delen tar upp medborgardialogens kritiska aspekter utifrån ett mer generellt synsätt.

Uppva?rmningen av klimatet resulterar i att havsniva?n stiger globalt. Detta riskerar att fa? omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska konsekvenser, i synnerhet fo?r omra?den som angra?nsar mot kusten. I Sverige har kommunerna planmonopol och fo?rva?ntas ta ett stort ansvar fo?r klimatanpassning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadområden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien består av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har också analyserats. Intervjuer med fysiska Planerare och destinationsPlanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess användbarhet för att få en djupare förståelse av en företeelse i samhället.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för Planerare att samarbeta och skapa ett nytänkande om hur deras planering områden kan samverka.

Köpenhamns cykelvägnät har anor så långt som 100 år tillbaka i tiden och på 1980-talet genomförde stadens cyklister stora demonstrationer för att få politikers och Planerares uppmärksamhet, som man ansåg hade förlorat fokus på cykeln i planeringen (Jensen, muntligen, 2011-05-02). I detta arbete presenteras siffror som visar att det idag är fler än en tredjedel av Köpenhamns invånare som cyklar till och från sitt dagliga arbete. Köpenhamns kommun vill öka det antalet och målet idag är att bli världens bästa cykelstad år 2015 (Köpenhamns kommun 2007). För snart tio år sedan upprättade man på Köpenhamns kommun ett dokument, Cycle Policy 2002-2012, innehållandes mål för att förbättra förhållanden för stadens cyklister till år 2012. Detta dokument har studerats närmre i denna uppsats.Som blivande landskapsarkitekt blir jag nyfiken på hur de gått till väga.

Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många arkitekter och Planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område.

Detta examensarbete, Tidplanering av ett stort byggprojekt är en fördjupning inom byggstyrning med fokus på hur planeringsarbetet kan förbättras. Rapporten baseras på Skanskas planeringsarbete av Nya Karolinska Solna. Fördjupningen bygger på kvalitativa intervjuer med personal ur utvalda projektfaser och erforderliga dokument, som ger en närmare inblick i hur arbetet med tidplanering utförs och kommuniceras. Arbetet resulterade i slutsatsen att ledningsverktyget Last planner får samtliga befattningar på byggarbetsplatsen att kommunicera bättre med varandra och uppmärksammar eventuella problem i god tid. Skanska rekommenderas därför att implementera Last planner i framtida projekt. Skanska bör avsätta mer tid för projektering innan produktionen påbörjar.

Detta kandidatarbete har sin teoretiska utgångspunkt i Matthew Potteigers och Jamie Purintons begrepp landscape narrative, landskapets narrativitet. Arbetet syftar till att undersöka hur Planerare genom detaljplanering och detaljeringsgrad kan arbeta med begreppet. För att kunna komma fram till ett svar har intervjuer, granskning av plandokument och en fallstudie använts som metod. Landskapets narrativitet kan liknas som en berättelse om och i landskapet, men som inte har en början, mitt eller slut. Landskap är en process som hela tiden är föränderlig.