Sverige är ett föregångsland när det gäller miljöarbetet men har inte tillhört de ledande länderna på Vindkraftsområdet. Vindkraftsproduktionen i den urbana miljön är sällsynt på den svenska marknaden. Uppsatsens syfte är att undersöka vad som menas med urban Vindkraft, belysa vilka problem och hinder finns för vidare utveckling och berätta om framtidsplanerna för urban Vindkraft i Malmö. Vidare försöker jag även redogöra för vilken påverkan urban Vindkraft har på vårt samhälle. Uppsatsen grundar sig på analys av artiklar som behandlar urban Vindkraft, studier av rapporter samt intervjuer med ansvariga för dem olika projektet som pågår i Malmö idag.

Riksdagen har ett mål om en kraftig Vindkraftsutbyggnad fram till år 2015. Detta innebär att etablering av Vindkraft just nu är aktuell på många platser i Sverige. Vi har i vårt kandidatarbete studerat en plats utanför Eskilstuna där ett privat företag ansökt om att få placera en grupp Vindkraftverk. Genom att göra en landskapsbildsanalys av platsen och ta del av litteratur kring placering av Vindkraftverk har vi med fotomontage gett förslag på två olika möjliga placeringsmodeller. Dessa diskuteras och jämförs avslutningsvis med exploatörens förslag..

Denna studie har som mål att klarlägga vilka faktorer som är de största hindren för en expansion av Vindkraft av lantbrukare på egen mark. Enligt Svensk Vindkraft finns det utmärkta förhållanden för en storskalig Vindkraftsproduktion. Trots detta kommer endast 1,3 procent av den svenska elproduktionen från Vindkraft.Metoden för detta arbete är kvalitativ och baseras på intervjuer. Personerna som valdes var fem Vindkraftsexperter och två lantbrukare som har erfarenhet från investeringar i Vindkraft. Vindkraftsexperterna valdes från representativa delar av Vindkraftsbranschen och lantbrukarna var geografiskt orienterade till Uppsalas län.

Mikroproduktion innebar att kunden sjalv kan producera och anvanda sin el. I Sverige finnsett okat intresse for att tillverka sin egen el och har under den senaste tiden okat markant.Denna uppsatsen har jag skrivit for att underlatta vid installation av Vindkraft respektivesolceller, jag har aven gjort en ekonomisk analys av dessa for att fa en battre bild over detekonomiska av att producera egen el, darfor finner man nagra olika analys aspekter ochkostnadskalkyler i denna uppsats. Genom dessa analyser har jag kunnat dra nagra slutsatserbetraffande de bada och om ifall att det ar ett bra kop pa lang sikt. Det visar sig vara sa atten storre anlaggning ar en battre investering an en mindre da det ar installationen avanlaggningen som ar kostsam..

Vindkraften står inför en omfattande utbyggnad de närmaste åren och dess visuella påverkan i landskapet kommer att bli påtaglig. Ämnet är intressant att ta upp eftersom landskapets utformning är landskapsarkitekters arbetsområde. Uppsatsen undersöker de förutsättningar och möjligheter som föreligger att arbeta med estetik kring utformningen av Vindkraftverk och Vindkraftparker. Här studeras vilka estiska förebilder som finns vid etablering av Vindkraft idag samt hur exploatörer prioriterar det visuella i resursfördelningen. Landskapsarkitekters roll och deltagande i processen kring etablering av Vindkraft samt Vindkraftens nationella utveckling har också berörts utifrån två platsspecifika studier..

Vindkraften har de senaste åren ökat kraftigt, både i antal verk och i producerad mängd energi. Mycket tyder på att denna utveckling kommer att fortsätta i och med att elcertifikatssystemet och vindpilotstödet förlängts respektive förnyats. Riksdagen har också beslutat efter utredning av Statens Energimyndighet att det i samhällsplaneringen skall skapas förutsättningar för en årlig produktion av 30 TWh el från Vindkraft år 2020. Detta kan jämföras med de 6,2 TWh som producerades under 2011.Tidigare studier har visat att en större andel Vindkraft tillför ökat reglerbehov hos övriga produktionskällor. Ingen av dessa studier har dock undersökt hur Sveriges produktionskällor kan samverka för att klara detta ökade reglerbehov.

Den 1 maj 2011 trädde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige. Det har medfört att synen på landskap förändrats och att det ställs nya krav på de som arbetar med landskap. Landskapskonventionen trycker på allmänhetens medverkan i landskapsplaneringen. Vindkraft är något som i högsta grad påverkar landskapsupplevelsen och vars legitimitet är debatterad. Därför blir dialog i planeringen för Vindkraft mycket viktigt om landskapskonventionen ska följas. Uddevalla kommun har tagit fasta på detta genom att utföra en landskapsanalys i dialog och har utifrån denna tagit fram ett planeringsverktyg för Vindkraft. Ramböll är de som tagit fram analysen för Uddevalla.

En del länder väljer att investera och utveckla Vindkraftmarknaden mycket, medan en del länder väljer att inte göra det. I Europa startade Vindkraftutvecklingen under 1970-talet. Efter en trög start är den europeiska Vindkraftutvecklingen nu marknadsledande och fortsätter att expandera i hög takt. Tyskland har den högsta installerade kapaciteten av Vindkraft i världen, och Danmark har den högsta installerade kapaciteten per capita. Dessa länder, samt Spanien, Sverige och Storbritannien har alla satt nationella mål för utvecklingen av Vindkraften.

Energytower är en ny typ av Vindkraftverk som har en för marknaden ny unik konstruktion. Syftet med denna rapport är identifiera skillnader mellan Energytowerverk och konventionell Vindkraft vad gäller miljörättsliga och ekonomiska aspekter.Vindkraft klassificeras enligt svensk miljörätt som miljöfarlig verksamhet. Det innebär att etableringar även kräver framtagandet av en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) med tillhörande MKB-process. MKB ska vara ett underlag för beslut i tillståndshanteringen.En av grundförutsättningarna för etablering av Vindkraft oavsett typ är att projektet är ekonomiskt bärkraftigt. Vindkraft är i detta avseende precis som vilken annan investering som helst.

Runt om i världen finns en mängd olika typer av stödsystem för att premiera ickekonkurrenskraftiga energislag. Dessa stödsystem finns främst för att elkonsumenterna skakunna använda sig av relativt billig el. Från konsumentens perspektiv är det därför viktigt attde stödsystem som finns fungerar så bra som möjligt. Olika stödsystem innebär olikaosäkerheter och risker för tänkta investerare. Syftet med denna uppsats är därför att studeravilka osäkerheter investerare anser att det finns inom olika stödsystem för Vindkraft och hurosäkerheterna inom det svenska stödsystemet påverkar deras investeringsbeslut.

Mot bakgrund av regeringens mål för klimat- och energipolitik ska Stockholm bedriva utveckling och utbyggnad av miljöprofilerade stadsdelar och ligga i frontlinjen inom området tillämpning av miljöteknik och kunnande i stadsutveckling, byggande och förvaltning till år 2030.Projektet är en oberoende förstudie om införandet av småskalig Vindkraft för att öka mängden energi från hållbara energikällor för stadsdelen Kvarnholmen som 2011 är i utbyggnadsfasen.Projektets syfte är att sammanställa kunskap om befintliga tekniska lösningar, urval av passande Vindkraftverk för området utifrån geografiska förutsättningar, infrastruktur, prestanda, störningspotential och kostnadsanalys. Målet är att bedöma hur stort energitillskott lokal Vindkraft kan ge området.Sammanställning av kunskaper och befintliga lösningar har genomförts med information från publicerade vetenskapliga artiklar, böcker och skrifter inom området. Strategin för att enkelt och metodiskt presentera informationen är att inleda litteraturstudien brett för att mer och mer riktas in på huvudmålet, Vindkraft i stadsmiljö. Innan Vindkraften kan beskrivas måste vinden och dess fenomen redogöras därefter beskrivs vilka lagar och regler som styr uppförandet av Vindkraftverk. Störningsmomentet är viktigt, då stadsmiljö med närliggande boende medför en känslig omgivning.Införandet av Vindkraft på Kvarnholmen ger cirka 202 MWh per år i energitillskott med den uppsatta modellen.

Syfte: Att undersöka problematiken kring hur Vindkraftsprojektering påverkarbostadsmarknaden.Vad har spekulanter för attityd till fastigheter vid etablerad och planeradVindkraftverk? Vad finns det för fördelar samt nackdelar iVindkraftsetableringen utifrån ett bostadsmarknadsperspektiv? Vad harfastighetsmäklare för erfarenheter av fastighetsförsäljningar vid etablerad ochplanerad Vindkraft?Metod: Kvalitativ studie med tre semistrukturerade personintervjuer, femstrukturerade telefonintervjuer samt en strukturerad e-postintervju. Dessa harvi återberättat i berättelser där samtliga respondenter har påhittade namn för attskydda deras intresse.Resultat: Styrkor Vindkraftsetablering medför är att det bidrar till att minskautsläpp och öppnar upp för en ny marknad då många exploatörer vill investeraoch etablera Vindkraftverk. Oro hos medborgare och spekulanter tillfastigheter i närheten av planerad och etablerad Vindkraft i nuläget kanbetraktas som en nackdel. Det resulterar till reducerade fastighetspriser påbostadsmarknaden där Vindkraft anträffas.Slutsats: Vindkraftverk är ett bra alternativ till dagens största energikällor.Fastighetsmäklare har märkt av en negativ påverkan på bostadsmarknaden.Kommuner har mött motstånd till Vindkraftsetableringar på grund av deninverkan som Vindkraftverk har på sin omgivning.

Den svenska Vindkraftsetableringen har inte kommit att utvecklas i den takt det var tänkt, det vill säga 10 TWh till år 2015. Om detta ska införlivas krävs det att kommunerna runt om i Sverige sätter igång med Vindkraftsplaneringar med detsamma. Studiens syfte var att studera fyra kommuner: Karlskrona, Sundsvall, Bjuv och Luleå - där Karlskrona kommun kanske har kommit allra längst i sin Vindkraftsetablering. Vad som gör en kommun ?positiv? respektive ?negativ? till Vindkraft i allmänhet, kan bero på ett flertal faktorer där bland annat miljölagstiftningens lagar spelar in.

Vindkraftens andel av den svenska elproduktionen har varit begränsad länge, trots politiska initiativ för att främja utvecklingen har investeringstakten varit låg över tid för att under tidigt 2000-tal accelerera betydligt. Över tid har mängder med forskningsartiklar publicerats om Vindkraften för att synliggöra flaskhalsar i utvecklingen. Utöver brister i exempelvis svenska Vindkraftspolicyn har mer basala faktorer lyfts fram som en avgörande del i Vindkraftens framsteg. En av dessa faktorer en investerare möter och som vissa forskare pekat ut som väsentlig uppträder på lokal nivå, den lokala beslutsfattarens vilja att godkänna bygglov i kommunen. I denna ekonometriska studie är syftet att undersöka vilka lokala variabler som påverkar utbudet av Vindkraft i Sveriges kommuner.

This final thesis contains three major parts, which all have been time demanding:* Designing and construction of a small wind turbine.* Designing and construction of an electrical system.* Thesis with fundamental facts about wind, wind power and design.The thesis contains basic theory in wind power and the energy systems it can be combined with. Different types of wind turbines, which components they consists of and important issues to consider when designing is also mentioned. In the end of this report the technique of our wind turbine will be presented. In the end you can also read about our experiences during the time of designing and construction..