The purpose of this paper is to make a qualitative content analysis. The used articles are taken from the time period 2012-11-13 until 2012-11-30 and the questions that this paper is based upon are:How do the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter define and diagnose the causes and problems of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-20?What kind of valuations and solutions does the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter provide of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-30?Does the framing of the iron pipe scandal during the period 2012-11-13 until 2012-11-30 differ between the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter?The result of this paper shows that through the tabloid Expressen and the morning newspaper Dagens Nyheter way of framing the Swedish democrats during the period 2012-11-13 until 2012-11-30, the society cannot get another picture of the Swedish Democrats than that they are a right wing populist party..

Syfte: Att kartlägga eventuella skillnader i konstruktionen av klimatdebatten i DN och Expressen.Metod: Diskursanalys.Teori: Socialkonstruktionism och Diskursanalys.Resultat: Det förekommer skillnader mellan de två tidningarna i form av rubriksättning, ordval och innehåll. .

Denna undersöknings syfte är att studera fenomenet mediekonvergens genom att jämföra två traditionella medieföretag, Aftonbladet och Expressen, som tidigare endast agerat på pressmarknaden. De har båda tagit steget in i den digitala världen genom att lansera nätupplagor av sina respektive tidningar. Jämförelsen fokuserar främst på webbplatsernas innehåll, layout, design och struktur och har som syfte att kartlägga och uppmärksamma tydliga skillnader för de två tidningarna. Jämförelsen av Internettidningarna sker i två steg, med en kvantitativ och en kvalitativ metod.Resultaten och analysen som framkom av studien visar att det finns skillnader mellan tidningarna i de fyra faktorerna innehåll, layout, design och struktur och dessa är som allra tydligast när det gäller den innehållsmässiga faktorn. Aftonbladet.se uppvisar tendenser till större nöjesfokusering.

Uppsatsen undersöker i vilka sammanhang som tidningarna Dagens Nyheter och Expressen skriver om den muslimska fastehögtiden ramadan. Studien genomförs med kvantitativ metod, med utgångspunkt i nyhetsvärderingsteori. Åren som undersöks är 1995-2013, med nedslag vartannat år (1995, 1997, 1999 och så vidare). Urvalsmetoden som används är totalurval, där alla artiklar med relevans för studiens ämne har tagits med. Undersökningen innefattar såväl nyhetstext och notiser som opinionsmaterial.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den svenska sportrapporteringen sett ut under världsmästerskapet i fotboll 2010 när det skrivits om afrikanska fotbollslandslag söder om Sahara. Hur skildras dessa afrikanska lag i de svenska reportrarnas rapportering?Utifrån 52 artiklar i Dagens Nyheter och Expressen under perioden 10 juni 2010 till 12 juli 2010 har en kvalitativ textanalys med ett diskursanalytiskt perspektiv utförts. Med en postkolonial teori utifrån Edward W. Saids orientalismbegrepp har materialet sedan analyserats.Analysen har visat hur dikotomin Vi och Dem har reproducerats, där de afrikanska fotbollslandslagen och deras spelare fått representera Dem i motsats till västvärldens Vi.

Denna c-uppsats behandlar webbpubliceringen på Expressen.se samt Aftonbladet.se. Uppsatsen är en uppföljningsstudie av en tidigare uppsats som behandlade webb-publiceringen på SvD.se, med fokus på hur artiklarna uppdaterades. Denna uppsats studerar de fyra högst placerade nyheterna och deras rörelse på Aftonbladet.se samt Expressen.se. Vi har utgått från en metod utvecklad av medieforskaren Michael Karlsson för att studera denna rörelse. Vi vill samtidigt utvärdera tidigare nämnd metod.

Denna studie syftar till att se hur gestaltningen av det amerikanska presidentvalet 2008 såg ut i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys av ett avgränsat insamlat material. Valdagen inföll den 4 november 2008. Den tidsperiod som studeras är nio nyhetsdygn med tidningsutgivning från och med 2008-10-28 till och med 2008-11-06 för DN och SvD samt från och med 2008-10-29 till och med 2008-11-06 för Aftonbladet och Expressen. Studien utgår från gestaltningsteorin som den definierats av Kathleen H.

Foreign correspondence is essential for our understanding of the world and therefore it is paramount that we be aware of how it is affected by modern technology and altered economic conditions.In this study we set out to investigate the state of foreign correspondence today, in comparison to twenty years ago. More specifically we compared foreign news articles from a week in 1993 and the same week in 2013, in the Swedish newspapers Expressen and Dagens Nyheter. We chose these newspapers as we felt they each represented a different area of Swedish journalism, DN being a regular morning newspaper and Expressen being a tabloid newspaper.We looked mainly at three things in the articles: who was the writer, i.e. was the article by a correspondent, a news agency or someone else, what source was used and what part of the world was it about. We then made comparisons between both the different years and the different newspapers, as well as current and twenty years old lists of correspondents.According to the material we looked at there were some clear differences between foreign correspondence 1993 and 2013.

The meaning of this study is to see how a suspected murderer is presented in the Swedish newspapers Expressen and Falu Kuriren. We want to see how two Swedish newspapers, a local- and an evening paper, presented Anders Eklund, who killed the ten year old girl Engla Ho?glund in 2008, from the day after her disappearing and almost a month ahead.When we analysis the resolution to the study we could see that both papers presented Anders Eklund like a convicted murderer after he admitted the murder of Engla Ho?glund, even if the court had not sentenced him yet. Even when Anders Eklund was anonymous, you can through the various denominations witch were produced in the papers speculate on who the murderer is.Even that it is a case study, we can see with the previous research tends that a suspected murderer is produced in this way in Swedish newspapers. We could also see that the evening paper where more likely to present sensation and drama to the texts than the local paper did. .

The purpose of this paper is to examine how the two Swedish cross-country skiers, Charlotte Kalla and Marcus Hellner are portrayed in the tabloids Aftonbladet and Expressen. The study is based on theories of sports journalism, media- and gender studies. Within these theories there are beliefs that men and women are portrayed differently in sports journalism. Sports journalism is described as a subject where there is a hierarchy in which the man is often framed as dominant in relationship to the woman.This study was made in an attempt to examine whether this was the case in the Swedish tabloid magazines Aftonbladet and Expressens coverage of the winter Olympics. Articles published about Charlotte Kalla and Marcus Hellner in the 2010 Vancouver Olympics, and the Olympic Games in Sochi in 2014 were analyzed by a quantitative content analysis.

This essay examines if there is any difference how the two biggest tabloids in Sweden, Aftonbladet and Expressen is portraying the Swedish national football team for both woman and men. The purpose is to compare and see if there is any difference regarding what gender you have. We have also examined what gender the authors for the articles have. We have used a quantitative content analysis to get our results. In conclusion, there is a big difference in medial space regarding what gender you have.

The purpose with this study is to examine how the media coverage of the train accidentoutside Kimstad, on the night of September 12th 2010, was framed in one local (Norrköpingsnyheter) and one national newspaper (Expressen) and how the coverage of the accident wasdifferent in the local newspaper compared to the national newspaper.The material is 12 articles within a fixed time limit which is from September 13th toSeptember 15th. The material consists of six articles from each newspaper.The method we use a qualitative text analysis with its basis in medialogic, news value andframing theory.In the essay?s analysis we show a synthesis of both newspapers coverage of the train accidentoutside Kimstad and how they stand in relation to the theory of news value and we end with aterminative comment about the results.The conclusion shows that the coverage of the event was different in many ways. Expressenuses a more dramatic framing and a more sensational language which describes the eventmore badly than it was. NT uses a more informative and objective information which almosttrifles the event but which informs about relevant information for the locals.

The essay is a discourse analysis of the media's attitudes toward computing. The aim is to compare what the media is really saying about the usage of tablets, computers and compare it to what the research is saying. In addition, it examines what the media says about socialization. We analyze the newspapers Dagens Nyheter and Expressen and will first compare these two together and see what attitudes that emerge, and then seek similarities and differences with the previous research and theories including socialization learning, attitudes and consumption. Conclusions we can draw is that Expressen has a more negative attitude towards the use of computers while the Dagens Nyheter has a more positive attitude, but is also more objective to what they write about.

I den här studien har vi undersökt hur damlandslaget har gestaltats i Aftonbladet och Expressen vid de sex senaste mästerskapen. Vi har undersökt i vilken utsträckning mästerskapen har bevakats och hur de gestaltats. Stämmer tidigare teorier om att den mediala framställningen av kvinnliga idrottare är mindre saklig än i gestaltningen av manliga idrottare?För att söka svar på detta har vi använt en kvantitativ undersökning av 206 artiklar från världsmästerskapen mellan åren 1991 och 2011, publicerade av Aftonbladet och Expressen. Därefter har vi genomfört en kvalitativ innehållsanalys av 13 artiklar utifrån tidigare forskning om medial framställning av kvinnliga idrottare samt feministisk teori om normativ dualism.Studien visar att världsmästerskapen för damer har fått alltmer utrymme i både Aftonbladet och Expressen, även om ökningen varit ojämn över tid.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Expressen och Aftonbladets löpsedlar förändrats mellan 1994 och 2004 samt de skillnader som finns mellan tidningarna. 168 stycken löpsedlar har studerats under mars och november de båda åren.Min främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken som kommit till följd av konkurrensen på mediemarknaden. Alla huvudrubriker på löpsedlarna har i denna studie setts som sensationella.Studien visar att år 1994 prioriterade båda tidningarna nyheter om brott, olyckor, ekonomi och politik medan sådana nyheter var ovanliga tio år senare. Nyheter om kända personer har istället blivit många fler år 2004. Expressen har ökat de positiva budskapen på löpen medan dessa har minskat i Aftonbladet.