Kan pojkar ha rosa?
en studie om det könsbundna barnmodet
Denna uppsats är skriven för att uppmärksamma skillnaderna mellan pojk- och flickkläder och varför pojkar inte kan ha rosa. Syftet med uppsatsen är att undersöka det könsbundna barnmodets mening för könssocialisation bland yngre barn. Frågorna som ska besvaras är vilka faktorer det är som styr hur barnkläderna ser ut och vilken betydelse könsmärkningen av barnkläder har. Kvalitativ metod har använts och två säljare och en dekoratör i Norrbotten har intervjuats. Analysen av det empiriska materialet är gjord av olika koncept såsom kön, genus, könsroll och könssocialisation. En teori om symbolisk interaktionism av George H Mead har även använts. Resultatet visar att barnkläderna alltid har varit mer eller mindre könsbundna, det har alltid funnits skillnader mellan pojk- och flickkläder. Vi är påverkade av samhället, media och varandra. Vi följer de oskrivna lagarna som finns i vårt samhälle och lär det sedan i vår tur till våra barn. Könsrollerna är starkt rotade i samhället.