Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt värde och hur fastighetsbolag i Västra Götaland skulle gå tillväga vid framtagandet.1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket är framtaget av bokföringsnämnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som är principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, därför finns det en osäkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvärde, K3 regelverket kräver att fastighetsbolagen även skall redovisa verkliga värdet i not.För att ta reda på vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes både en intervju- och enkätundersökning.

Syftet med examensarbetet är att analysera om BFN stötte på problem vid upparbetningen, samt om vår expert och redovisningsekonomerna tror samma problem kommer att uppstå vid tillämpningen. Ändamålet är även att beskriva varför dessa kommer att bli problematiska och om andra problem kommer att uppstå. I teorin beskrivs gällande regelverk och kommande K2-regelverket för belysta problemområden samt definitioner av olika organ. De problemområden som redovisningsekonomerna nämner kommer inte att bli några större problem för K2-företagen, eftersom de flesta företag redan tillämpar reglerna som kommer att ingå i K2-regelverket. BFN vill inte ha komplicerad redovisning i K2, därmed får de företag som har komplicerad verksamhet och specifika krav på sin redovisning istället tillämpa K3-regelverket.

Syftet med studien är att undersöka vad de redovisningsansvariga i mindre fastighetsbolag har för uppfattning om det kommande K3-regelverket.Studien har en kvantitativ och deduktiv ansats. Empiri har samlats in via webbenkäter som skickats ut till företag. Empirin har sedan analyserats och jämfört med tidigare forskning och teorier.Resultatet från studien visar framförallt att kunskapen om K3-regelverket är låg hos respondenterna. Det beror troligtvis på att K3-regelverket ännu inte har införts och börjat tillämpats av företagen. Resultatet visar även att detta regelverk har mestadels negativa associationer.Förslag till framtida forskning är att undersöka hur de mindre företagen uppfattar K3-regelverket efter införandet.

K3-regelverket har ännu inte införts. Det finns därför många frågor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. Två av de största förändringarna i och med K3-regelverket är kraven på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats är att erhålla insikt i och förståelse om hur fastighetsbolag som skall tillämpa K3-regelverket, ser på detta regelverk och hur de tror att de kommer att påverkas av det i samband med införandet av detta.I studien används en induktiv ansats. Det är ett relativt komplext problem som undersöks, och därför används en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.

Harmonisering inom redovisning är aktuellt både internationellt och nationellt. Från och med 1 januari 2005 har noterade företag varit tvungna att utgå från IAS/IFRS vid utformning av sin koncernredovisning och svenska företag har därför berörts av harmonisering inom redovisning. Sveriges Regering har som mål att minska den administrativa kostnaden för företagen med hela 25 procent till 2010, därför har totalt 600 planerade samt genomförda förenklingsåtgärder framställts som ska bidra till att uppnå målet. En av dessa förenklingar är K-regelverket som BFN ansvarar för att utveckla och består av kategorierna K1-K4. Den här studien inriktar sig på K1-regelverket och syftet är att reda ut om K1-regeverket är en förenkling inom bokföring, redovisning och beskattning utifrån redovisningskonsulten samt revisorns perspektiv. Med hjälp av information från fyra redovisningskonsulter samt en revisor, kan det fastslås att det hade varit effektivare om BFN hade arbetat fram hela K-regelverket och släppt dem samtidigt, med krav att tillämpa dem.

K3-regelverket har ännu inte införts. Det finns därför många frågor kring regelverket, framförallt inom fastighetsbranschen. Två av de största förändringarna i och med K3-regelverket är kraven på komponentavskrivning och upplysning om verkligt värde för förvaltningsfastigheter. Syftet med denna uppsats är att erhålla insikt i och förståelse om hur fastighetsbolag som skall tillämpa K3-regelverket, ser på detta regelverk och hur de tror att de kommer att påverkas av det i samband med införandet av detta.I studien används en induktiv ansats. Det är ett relativt komplext problem som undersöks, och därför används en kvalitativ undersökningsmetodik genom personliga intervjuer.

Bakgrund: K2-regelverket för mindre aktiebolag kom ut år 2008 som ett frivilligt alternativ till de tidigare regelverken BFN/RR. Anledningen till framtagandet av K2-regelverket var på grund av att det fanns en efterfrågan hos mindre företag av ett enklare och billigare regelverk.  Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om Agentteorin, Positiv redovisningsteori och Institutionell teori kan förklara vilka egenskaper som förklarar mindre företags val av att frivilligt redovisa enligt K2-regelverket.Metod: Vi har tagit fram fem hypoteser utifrån tre befintliga teorier. Vår studie följer ett kvantitativt tillvägagångssätt där information ur årsredovisningar från 274 mindre aktiebolag som är verksamma i Halland samlats in. Informationen har sedan testats statistiskt genom korrelations- och regressionstester för att förkasta eller icke-förkasta hypoteserna.Resultat: Utifrån Agentteorin kommer mindre företag i större utsträckning att redovisa enligt K2-regelverket. Agentteorin säger även att det är de företag utan revisionsplikt och som väljer bort revisor som i större utsträckning redovisar enligt K2-regelverket.

Bakgrund: De svenska redovisningsreglerna för mindre företag har länge varit komplexa och svåra att överblicka. Bokföringsnämnden släppte 2008 ett regelverk för mindre aktiebolag, K2-regelverket. Reglerna i K2 är förenklade från tidigare regler och de finns nu samlade i ett enda dokument. K2-regelverket har varit omdebatterat, bland annat har det diskuterats kring K2:s inskränkning mot ÅRL och huruvida det verkligen leder till förenkling för företagen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån en beskrivning av K2-regelverket och experters utlåtande avgöra om den förenkling som är ett huvudsyfte med K2 kan anses ha uppnåtts.Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer, artiklar och en granskning av K2-regelverket har vi beskrivit de största förändringarna kring förenkling hos de mindre aktiebolagen.Slutsats: K2 innebär inte en förenkling för alla företag. Vissa företag kommer i framtiden bli tvingade att tillämpa K3 av olika anledningar.

Utvecklingen inom redovisningsområdet har gått i mycket rask takt. Den svenskalagstiftningen har anpassats till EG-rätten och gjort redovisningen onödigt svår ochkomplicerad för onoterade svenska företag. På grund av detta har bokföringsnämndenidag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende påstorlek. Dessa kategorier benämns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats ärbegränsad till att enbart behandla K3.Bokföringsnämnden har än så länge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.Informationen i utkastet är så pass tunn att syftet med uppsatsen är att försöka ta redapå hur det nya regelverket bör utformas, så att det gynnar så många företag sommöjligt inom denna kategori.

Syftet med studien är att se hur bankerna hanterar risk samt hur regelverket Basel II påverkar bankernas riskbedömning i det nuvarande finansiella läget. Tillvägagångssättet för problemställningen är deduktiv och en kvalitativ metod används. Teoriavsnittet inleds med att behandla regelverket Basel II och därefter förklaras begreppet kapitaltäckning och vad som däri ingår. I empirin sammanställs hur respondenterna ser på riskhantering och regelverket Basel II samt deras åsikter om det finansiella läget idag.Undersökningen leder fram till att Basel II-regleringen har gjort att de svenska bankerna blivit mer försiktiga i sin kreditbedömning då reglerna för bedömningen har stramats åt hårdare än tidigare. Därmed sänker bankerna betydligt sina risker vid utlåning vilket var anledningen till att regelverket lagstadgades. Konkurrensen har delvis ökat i och med att bankerna fått tillåtelse att använda sig av intern riskklassificeringsmetod.

Bakgrund och problem: Den 11 juni 2008 antog bokföringsnämnden det nya regelverket Årsredovisning i mindre aktiebolag, det så kallade K2-regelverket. Syftet med det nya regelverket var att förenkla redovisningen för mindre aktiebolag. Det gamla regelverket uppfattades av många som komplicerat och svårt att sätta sig in i, då man kunde hämta råd och rekommendationer från olika organ. För att motverka detta skapade man ett nytt regelverk där alla råd och rekommendationer var samlat i ett dokument. Det är först efter den 31 december 2008 som regelverket får upprättas på årsredovisningarna.

Sverige framstår ofta i samhällsdebatten som ett byråkratiskt land med många och komplicerade regler som sätter käppar i hjulen för företag. I rapporter från näringslivsorganisationer och på debattsidor ondgör sig företagsledare över ineffektiva myndigheter och kostsamma regler. Regeringen har hörsammat kritiken och driver sedan en tid tillbaka ett regelförenklingsarbete för att minska belastningen för företagare. Samtidigt visar internationella undersökningar att Sverige är ett land med relativt enkla regler och liten byråkrati. Vår uppsats syftar till att undersöka om det finns ett missnöje bland företagare med dagens byråkrati och regler.

Syftet med studien är att se hur bankerna hanterar risk samt hur regelverket Basel II påverkar bankernas riskbedömning i det nuvarande finansiella läget. Tillvägagångssättet för problemställningen är deduktiv och en kvalitativ metod används. Teoriavsnittet inleds med att behandla regelverket Basel II och därefter förklaras begreppet kapitaltäckning och vad som däri ingår. I empirin sammanställs hur respondenterna ser på riskhantering och regelverket Basel II samt deras åsikter om det finansiella läget idag.Undersökningen leder fram till att Basel II-regleringen har gjort att de svenska bankerna blivit mer försiktiga i sin kreditbedömning då reglerna för bedömningen har stramats åt hårdare än tidigare. Därmed sänker bankerna betydligt sina risker vid utlåning vilket var anledningen till att regelverket lagstadgades. Konkurrensen har delvis ökat i och med att bankerna fått tillåtelse att använda sig av intern riskklassificeringsmetod.

BFN har framställt ett enhetligt, samlat och förenklat K2-regelverk för mindre aktiebolag, för att förenkla de tidigare komplexa redovisningsreglerna och därmed minska den administrativa bördan. Förenklingsreglerna har bidragit till ett minskat informationsvärde, som har skapat syftet med studien. Syftet var att skapa insikt hur den enskilde specialisten inom redovisnings- och beskattningsområdet upplevde informationsvärdet och den administrativa bördan i K2-regelverket. Syftet var även att skapa insikt huruvida K2-regelverket stämmer överens med god redovisningssed, rättvisande bild samt om informationsvärdet är tillförlitligt och relevant vid beslutsfattande. För att uppnå syftet med studien genomfördes djupgående intervjuer med tre specialister inom beskattningsområdet och tre specialister inom redovisningsområdet.

Bakgrund och problem: Regelförenklingen för mindre aktiebolag är idag ett högt prioriteratområde både i Sverige och inom EU. Som en del i förenklingsarbetet gav Bokföringsnämndenut det så kallade K2-regelverket som kan tillämpas av mindre aktiebolag på årsredovisningarsom upprättas från och med den 31 december 2008. Upprättande av årsredovisningen enligtK2-regelverket innebär en förenklad redovisning där mycket av den information som tidigareskulle ingå i redovisningen har minskats. En viktig intressent till de företag som kan tillämpaK2-regelverket är banker. Hur banker kommer att påverkas av införandet av K2-regelverket ärberoende av i vilken utsträckning banker använder redovisningsinformation sombeslutsunderlag vid kreditgivning.