Denna studie ämnar förklara hur komponentavskrivning uppfattas bland större svenska Fastighetsbolag. Komponentansatsen, som bestämmer hur materiella anläggningstillgångar ska redovisas, blev obligatoriskt för större svenska bolag att tillämpa i sina finansiella rapporter från och med år 2014. En bransch som framförallt berörs av det nya kravet på komponentavskrivning är fastighetsbranschen. Avskrivningarna ska inte längre beräknas per byggnad utan separat för byggnadens olika komponenter utifrån en bedömning av respektive komponents nyttjandeperiod. Med utgångspunkt i kostnads- nyttoanalys har vi genom en webbenkät samt personliga intervjuer med personer på berörda Fastighetsbolag undersökt uppfattningen kring implementeringen och tillämpningen av komponentansatsen.

I denna uppsats studeras utvecklingen av substansvärden hos 9 noterade Fastighetsbolag och 4 investmentbolag från det första kvartalet 2007 till det första kvartalet 2012. Utvecklingen av substansvärden jämförs med aktiekurs hos respektive bolag och det undersöks om det finns någon korrelation. Både priskorrelation och avkastningskorrelation utreds. Vidare kommer den genomsnittliga substansrabatten/substanspremien under den studerade tiden för respektive bolag räknas ut. Utifrån detta diskuteras och analyseras varje bolag för sig.

Syftet med denna studie har varit att jämföra val och uppbyggnad av nyckeltal mellan Specialfastigheter Sverige AB och andra Fastighetsbolag, för att finna eventuella förbättringsförslag.Studien har främst baserats på företagens årsredovisningar, där komplettering har gjorts genom kontakt med personer på företagen. Utformningen av referensramen grundar sig på böcker och artiklar inom nyckeltalsområdet samt fastighetsbranschen.Det har visat sig att Specialfastigheters val och beräkningar av nyckeltal skiljer sig mot andra Fastighetsbolag. Skillnaderna är dock ej markanta. Förbättringar som kan göras är att reducera antalet nyckeltal samt att införa kompletta beräkningar och utökade definitioner av dessa. Viss justering av beräkningarna kan även göras för att bättre stämma överens med andra Fastighetsbolag..

Bakgrund: Idag råder det stor brist av hyresrätter i samhället. Detta medför att unga har svårt att flytta hemifrån och att personer med begränsat kapital har svårt att skaffa en bostad.Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vad kommunala och privata Fastighetsbolag grundar investeringsbeslut på. Tillsammans med befintlig teori ska en generell kalkyl skapas som Fastighetsbolag kan använda vid nybyggnation av hyresrätter.Metod: Studien har genomförts genom att en abduktiv metod har tillämpats där studien börjat med insamling av teori. Vidare har fem stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiriskt material och sedan utvärdera om ytterligare komplettering av teori behövs.Slutsats: De undersöka bolagen använder idag olika bedömningsmetoder vid nybyggnation av hyresrätter. Förslaget som presenteras är att Fastighetsbolag ska använda nuvärdesmetoden, en kompletterande kassaflödesanalys och Pay-off metoden vid mindre investeringar..

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt värde och hur Fastighetsbolag i Västra Götaland skulle gå tillväga vid framtagandet.1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket är framtaget av bokföringsnämnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade Fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som är principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, därför finns det en osäkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvärde, K3 regelverket kräver att Fastighetsbolagen även skall redovisa verkliga värdet i not.För att ta reda på vad Fastighetsbolagen tyckte, utfördes både en intervju- och enkätundersökning.

Vårt syfte är att redogöra för miljöredovisningen i fyra Fastighetsbolag. Vidare ämnar vi analysera om det finns en skillnad mellan privata och kommunala Fastighetsbolag. Samt att redogöra om företagens miljöredovisning. Uppsatsen utgår från de publicerande Fastighetsbolagens synvinkel. Undersökningen har gjorts med en kvalitativ ansats genom intervjuer av tre miljöansvariga och en fastighetschef.

Konceptet Building Information Modeling, tillsammans med den snabba IT-utvecklingen ger företag i bygg- och fastighetssektorn möjlighet att utveckla och effektivisera sin verksamhet. Vi tror att det finns utrymme för Fastighetsbolag att förbättra och effektivisera sin verksamhet. Ett sätt att utvecklas och nyttja nyare teknologi ser vi i digitalisering av fastigheter där all relevant information ska finns samlad, tillgänglig och ständigt uppdaterad..

Bakgrund och problemdiskussion: K-projektets huvudregelverk K3 blir obligatoriskt atttillämpa från och med 2014. Komponentmetoden är en nyhet i K3 som fastighetsbranschen istort har motsatt sig. För Fastighetsbolag innebär metoden ett omfattande arbete med att dela infastigheterna i komponenter med olika förbrukningstid. SABO och Hyresgästföreningen menaratt det kommer innebära att Fastighetsbolagen måste lägga en större del av underhållsutgifterna ibalansräkningen vilket kortsiktigt väntas leda till ökat redovisat resultat. Andra förväntar sigistället att Fastighetsbolag med hjälp av redovisningsmetoder ändå kommer fortsätta att ta storakostnader i resultaträkningen och att komponentmetoden i praktiken inte kommer få några störreeffekter i fastighetsbranschen.Syfte: Att analysera hur redovisningen i några Fastighetsbolag kommer påverkas av komponentmetodensamt att undersöka om det finns bakomliggande motiv och faktorer som kan inverka påhur komponentmetoden kommer att praktiseras i Fastighetsbolag.Avgränsning: Studien är begränsad till komponentmetoden i K3.

I denna uppsats, med titeln IFRS påverkan på kreditbedömningen av Fastighetsbolag i Sverige, belyses de konsekvenser som införandet av redovisningsstandarden IAS 40 medför för kreditbedömning av Fastighetsbolag. Bakgrunden till undersökningen är att den nya standarden som infördes den 1 januari 2005 medfört ökade fluktuationer i Fastighetsbolagens balans- och resultaträkning, då fastigheterna redovisas till marknadsvärde istället för som tidigare till anskaffningsvärde. Uppsatsens deskriptiva syfte är tvåfaldigt. För det första ställer författarna sig frågan om kreditgivarna upplever en förändrad riskbild i samband med kreditgivning till Fastighetsbolag sedan IAS 40 infördes. För det andra avser de belysa huruvida fokus har förskjutits mellan kreditgivarnas värderingsmetoder sedan införandet av IAS 40.

Jämfört med andra branscher har fastighetsmarknaden låg avkastning på totala tillgångar, de utnyttjar istället en hävstångsstrategi för att skapa mer effektiv utväxling på eget kapital. Det finns många riskvariabler kopplat till fastighetsbranschen och flera sätt att differentiera sig från den osystematiska risken. De kommunala Fastighetsbolagen har en finansieringskälla Kommuninvest, som enbart vänder sig till allmännyttiga bolag och inte privata aktörer.Syftet med uppsatsen är att historiskt analysera hur risk och avkastning genererats av kommunala och privata Fastighetsbolag. Metoden är kvantitativ, kombinerat med en deduktiv metod och som har en förklarande ansats.Utifrån teori har vi formulerat tre hypoteser för att undersöka om vi kan finna indikatorer på hur kommunala och privata Fastighetsbolag skiljer sig till från varandra. För att genomföra undersökningen har uppsatsen utgått från en kvantitativ metod och statistiska test har gjorts för att kunna analysera utfallen.Resultaten indikerar på att det finns en signifikant skillnad mellan kommunala och privata Fastighetsbolag i två av hypoteserna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur annonseringar om reporänteförändringar påverkar aktiekursen för banker och kommersiella Fastighetsbolag samt om räntenivån har en långsiktig effekt på dessa branschers risk gentemot marknaden. Vidare ska det fastställas om det förekommer abnormala avkastningar för dessa två branscher gentemot marknaden vid annonseringstillfälle. Studien använder sig av en eventstudiemetodologi med sekundär data där tillkännagivanden angående ränteförändringar från Riksbanken används som eventdag från perioden 2000-2009. Sju företag från OMX Large Cap är indelade i två sektorer där den abormala avkastningen från varje bolag beräknas för att se om det förekommer några skillnader gentemot ett marknadsindex. Vidare undersöks hur den årliga räntenivån påverkar beta och volatiliteten för banker och Fastighetsbolag på längre sikt.Undersökningen finner en statistiskt signifikant men svag positiv korrelation mellan reporänteförändringar och banker där dock inga avgörande slutsatser angående orsaken till detta kan fastställas. Kommersiella Fastighetsbolag visar ingen signifikant korrelation mellan ränteförändringar och kumulativa abnormala avkastningar gentemot ett marknadsindex.

Substansvärde - ett bolags tillgångar minus skulder, används ofta vid värdering av Fastighetsbolag för att avgöra om de är över- eller undervärderade. Fastighetsbolag kan antingen handlas till en substansrabatt eller en substanspremie, vilket visar förhållandet mellan bolagets börsvärde och substansvärde. Storleken på dessa tenderar att variera både över tid och mellan bolag, vilket länge har fångat intresset från både akademiker och investerare. Denna studie syftar att förklara denna variation genom att undersöka två alternativa förklaringar. Den ena baseras på rationella förklaringsvariabler och den andra på icke-rationella förklaringsvariabler.

Titel: Vad skapar ett investeringsintresse?Kurs/Ämne: Företagsekonomi, organisation 15 hp.Författare: Anton Johansson, Niclas Lidberg Handledare: Henrik BarthNyckelord: Fastigheter, fastighetsinvesteringar, påverkande faktorer och intuitionProblembakgrund: En bedömning inför en fastighetsinvestering grundar sig på ekonomiska beräkningar som hjälper Fastighetsbolag att uppskatta en fastighetsinvesterings värde. Investeringsbeslutet kommer dock i slutändan även influeras av fler faktorer som inte berör ekonomiska beräkningar. Fastighetsbolag har många aktörer som har betydelse för deras verksamhet och kan påverka ett beslut inför en fastighetsinvestering.Syfte: Syftet med denna uppsats är att finna vilka faktorer utöver ekonomiska beräkningsunderlag som Fastighetsbolag verksamma i centrala Göteborg anser är betydelsefulla för att de ska finna ett investeringsintresse för ett kommersiellt fastighetsobjekt beläget i centrala Göteborg.Problemformulering: Vilka faktorer, utöver ekonomiska beräkningsunderlag, ser Fastighetsbolag som betydelsefulla för att de ska finna ett intresse för en fastighetsinvestering?Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett abduktivt tillvägagångssätt.

Titel: Vad skapar ett investeringsintresse?Kurs/Ämne: Företagsekonomi, organisation 15 hp.Författare: Anton Johansson, Niclas Lidberg Handledare: Henrik BarthNyckelord: Fastigheter, fastighetsinvesteringar, påverkande faktorer och intuitionProblembakgrund: En bedömning inför en fastighetsinvestering grundar sig på ekonomiska beräkningar som hjälper Fastighetsbolag att uppskatta en fastighetsinvesterings värde. Investeringsbeslutet kommer dock i slutändan även influeras av fler faktorer som inte berör ekonomiska beräkningar. Fastighetsbolag har många aktörer som har betydelse för deras verksamhet och kan påverka ett beslut inför en fastighetsinvestering.Syfte: Syftet med denna uppsats är att finna vilka faktorer utöver ekonomiska beräkningsunderlag som Fastighetsbolag verksamma i centrala Göteborg anser är betydelsefulla för att de ska finna ett investeringsintresse för ett kommersiellt fastighetsobjekt beläget i centrala Göteborg.Problemformulering: Vilka faktorer, utöver ekonomiska beräkningsunderlag, ser Fastighetsbolag som betydelsefulla för att de ska finna ett intresse för en fastighetsinvestering?Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie med ett abduktivt tillvägagångssätt.

The study describes the problems with analysis of real estate companies after the introduction of IFRS. With the introduction of IFRS (2005) and specially IAS 40 the real estate companies get the ability to appreciate its real estates to real value. With the difference in the accounting, grows the question if it has become some differences for analysts with analysis and valuation of real estate companies. We also look into how well this new standard effect the real estate companies from the view of the accounting quality and its characteristics..