Juverinfektion hos tackor med kliniskt friska juver
möjliga riskfaktorer och djurägarattityder
MastitJuverinflammationTackaFårRiskfaktorerPredisponerande faktorer,PrevalensFörekomstAttityderMastitisIntramammary infectionEweSheepRisk factorsPredisposing factorsPrevalenceQuestionaireAttitudes
Juverinflammation (mastit), oftast orsakad av en juverinfektion, är en betydelsefull sjukdom hos får och den vanligaste utslagsorsaken hos svenska tackor registrerade i Fåravelförbundets avelsregister. För att kunna förebygga juverinfektion är det viktigt att ha kunskap om riskfaktorer för juverinfektion. Det finns dock få studier som undersökt detta och mer kunskap om riskfaktorer för juverinfektion behövs.
Syftet med denna studie var att försöka undersöka möjliga riskfaktorer för juverinfektion hos svenska tackor med kliniskt friska juver. Vidare var syftet, att med hjälp av en utskickad enkät, undersöka svenska fårägares kunskaper om och attityd till mastit som sjukdom.
Mjölkprover från 753 tackor i 22 svenska kött- och pälsproducerande fårbesättningar togs vid lamning och/eller avvänjning mellan juni 2013 och augusti 2014. Ett protokoll för juverundersökning och tackdata fylldes i för samtliga provtagna tackor. Mjölkproverna analyserades genom bakteriologisk odling och celltalet analyserades med hjälp av CMT (California Mastitis Test) och DCC (DeLaval Cell Counter). En enkät med frågor om miljö- och skötselfaktorer, samt attitydfrågor om mastit skickades ut till de 22 fårägarna som deltog i studien.
Juverinfektion hittades hos 23 % av de undersökta tackorna. En ökad risk för juverinfektion sågs med en ökad ålder hos tackan eller ett ökat antal diande lamm. Tackor med ett högt DCC-celltal eller ett högt CMT hade en högre andel juverinfektioner. Flera signifikanta möjliga riskfaktorer påvisades i miljö- och skötselbetingelserna, såsom ökad besättningsstorlek, kombinerade produktionsformer och klippning nära lamning. Det fanns ett positivt samband mellan låg förekomst av juverinfektion och att undersöka tackornas juver i samband med lamning, att behandla de kliniska mastiterna med antibiotika i kombination med antiinflammatoriskt läkemedel (NSAID), att slakta ut mastittackorna efter tiden i sjukbox och att låta en veterinär behandla tackor med mastit. De fårägare som var med i studien hade varierande kunskap om mastit som sjukdom, men överlag var kunskapen god. De flesta ansåg att mastit påverkade deras produktion negativt och att det orsakade ett lidande för den drabbade tackan.
Sammanfattningsvis tyder resultaten på att juverinfektion utan kliniska juversymtom är vanligt förekommande i svenska kött- och pälsproducerande fårbesättningar, liksom att de riskfaktorer som setts i internationella studier även är aktuella under svenska förhållanden, vilket understryker relevansen hos de förebyggande råd som redan ges till djurägarna i syfte att förbättra juverhälsan hos deras tackor.