I Sverige finns det över 1700 riksintresseområden för kulturmiljövården, det vill säga mark- och vattenområden med kulturmiljövärden som utpekats som så betydelsefulla att det är av nationellt intresse att värdena bevaras och utvecklas. Men att uppnå önskad effekt med Riksintressena har visat sig problematiskt. Ofta beaktas inte Riksintressena i den utsträckning som är önskvärd i hanteringen av den fysiska miljön.Studiens övergripande frågeställning är:?Vad krävs i praktiken för att hävda ett riksintresse under exploateringstryck på lokal nivå??I arbetet undersöks länsstyrelsens arbete med kulturmiljöbeskrivningar som ska fungera som planeringsunderlag för kommuner. Dels presenteras en sammanfattning av teorier kring framgångsfaktorer i arbetet med kulturmiljöbeskrivningar, dels undersöks två specifika fall där länsstyrelser har gjort fördjupade riksbeskrivningar.

Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades år 1987 granskats, diskuterats och ifrågasatts. Tillämpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundläggande oklarheter och problem, bland annat vad det gällde riksintresseområdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgränsas. Då bristerna och problemen med tillämpningen av riksintressesystemet ansågs vara av den omfattningen att det påverkade dess trovärdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgränsade Riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhållande till länsstyrelsernas underlagsmaterial.

Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades år 1987 granskats, diskuterats och ifrågasatts. Tillämpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundläggande oklarheter och problem, bland annat vad det gällde riksintresseområdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgränsas. Då bristerna och problemen med tillämpningen av riksintressesystemet ansågs vara av den omfattningen att det påverkade dess trovärdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillämpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgränsade Riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhållande till länsstyrelsernas underlagsmaterial. De metoder som användes i arbetet var en litteraturstudie samt en kvantitativ studie, i form av en enkätundersökning. Resultatet av litteraturstudien och enkätundersökningen påvisade att det fanns problem och brister med riksintressesystemet och tillämpningen av det, i den översiktliga planeringen. De slutsatser som kunde dras var att: ? Majoriteten av kommunerna geografiskt avgränsade samtliga Riksintressen enligt länsstyrelsernas underlagsmaterial, trots att ett flertal av tjänstemännen angav att kvaliteten på länsstyrelsernas underlagsmaterial var bristfällig i flera avseenden. ? Det fanns skillnader mellan olika Riksintressen för hur de hanterades och tillämpades i den översiktliga planeringen. ? De statliga myndigheterna, länsstyrelserna och kommunerna saknade tillräckliga resurser, kunskap och kompetens för att kunna tillämpa riksintressesystemet. ? Riksintressesystemet och tillämpningen av det genomfördes inte enligt intentionerna i gällande lagstiftning..

Denna uppsats har skrivits under vårterminen 2011 och behandlar de Riksintressen för kulturmiljövården som finns i Sverige, med en fallstudie som analyserar processerna rörande det omdiskuterade hotell- och kongresscentret Stockholm Waterfront i centrala Stockholm. Syftet är att få en förståelse för vad kulturmiljöns Riksintressen innebär, vilket skydd de har och hur dessa påverkar omgivningen när förändringar sker.Planer på ett centralt beläget kongresscenter i Stockholm har funnits sedan 1990-talet, men det var år 2000 som processen drog igång på allvar. Flera förslag har tagits fram under årens lopp, men ekonomiska besvär har satt stopp två gånger om innan Projekt Klara, som var arbetsnamnet för det nu färdigställda Stockholm Waterfront, kom att bli verklighet. Projektet har dock fått utstå hård kritik då det från vissa håll menas att byggnaderna inkräktar på det riksintresse som Stockholms innerstad med Djurgården utgör, och stadsbyggnadsdebatten i Stockholm har delvis på grund av detta blivit mer aktiv än tidigare. Den kanske viktigaste frågan har visat sig vara huruvida nybygget utgör en påtaglig skada på riksintresset, vilket inte har varit lätt att avgöra då det är ett subjektivt ämne. .

Riksintressen är ett planeringsverktyg som har funnits sedan 1960-talet. Verktyget är tänkt att ge vägledning i frågor som rör mark- och vattenanvändning. Det är två lagsystem som reglerar Riksintressen, plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). Lagsystemen ska skydda de värdefulla miljöerna från påtaglig skada. Ansvarsfördelningen för verktyget Riksintressen regleras i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

Riksintressen är ett planeringsverktyg som har funnits sedan 1960-talet. Verktyget är tänkt att ge vägledning i frågor som rör mark- och vattenanvändning. Det är två lagsystem som reglerar Riksintressen, plan- och bygglagen (2010:900) och miljöbalken (1998:808). Lagsystemen ska skydda de värdefulla miljöerna från påtaglig skada. Ansvarsfördelningen för verktyget Riksintressen regleras i förordningen om hushållning med mark- och vattenområden m.m.

I den kommunala fysiska planeringen ingår det att planera för Riksintressen vilka är särskilda områden utpekade av staten. Detta system infördes 1987 i en tid då det inte fanns bostadsbrist i någon större utsträckning i Sverige. Då situationen ser annorlunda ut idag har frågan väckts om riksintressesystemet hindrar bostadsutvecklingen i landets kommuner. Just denna konflikt mellan bevarande av Riksintressenas värden och exploatering av bostäder väckte vårt intresse.Syftet med denna uppsats är således att undersöka huruvida Riksintressena för naturvård, friluftsliv, kulturmiljövård samt områden under 4 kap. miljöbalken står i konflikt med bostadsbyggande och således är ett hinder för detta i Strömstad, Tanum och Uddevalla kommun.

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal nivå. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började på 1960-talet.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Bebyggelseantikvariskt program15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:4.

Detta examensarbete granskar hur konflikten mellan försvaret, med inriktning på militärt flyg, och förnybar energi genom vindkraft hanteras i den fysiska planeringen. Studien bistår med faktamaterial från båda parter i konflikten i en objektiv framställning. Konflikten granskas på nationell likväl som på lokal nivå. En bakgrundsbeskrivning av försvarets förändrade roll sedan kalla kriget ges. Parallellt beskrivs lagstiftningens utveckling sedan arbetet med den fysiska riksplaneringen började på 1960-talet.

Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

Den fysiska riksplaneringen infördes på 1970-talet för att lösa ökande miljöproblem och markanvändningskonflikter mellan olika intressen ? exploaterande såväl som bevarande, till exempel industrilokalisering och naturvård. Riktlinjerna för denna riksplanering fördes in den nya naturresurslagen 1987, och därefter oförändrat in i miljöbalken 1998 där riktlinjerna i form av ett riksintressesystem återfinns idag. Detta betyder att beslut tagna om markanvändningskonflikter på 1970- och 1980-talet, med denna tids värderingar, fortfarande idag tillåts reglera en stor del av svensk mark- och vattenanvändning. Detta har inte skett helt okritiskt: ända sedan starten har kritik riktats mot systemets otydlighet, dysfunktion och juridiska osäkerhet ? samma kritik som riktas mot det idag.

Riksintresset för kulturmiljövården syftar till att så långt som möjligt skydda mot påverkan av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Miljöbalken, som utgör grunden för riksintresse för kulturmiljövården, hävdar att grönstrukturen inom och i närheten av tätorter särskilt bör tas i beaktning. Stockholms be-byggda ytor ökar, delvis på bekostnad av stadens grönstruktur. Utförliga strategier i Stockholm stads översiktliga planering för de riksintressanta kulturmiljöerna är något som saknas, framförallt för grönstruktur inom des-sa områden. Samtidigt existerar grönstruktur i olika form som element i alla Stockholms Riksintressen för kulturmiljövården.

Syftet med uppsatsen ämnar till att genom en fallstudie undersöka hur och med vilka medel som staten hanterar konkurrerande markanvändning. Fördjupningen i ämnen sker genom en analyserande fallstudie om hur policyverktyget riksintresse appliceras i praktiken. En djupare analys är gjord av hur länsstyrelsen i Västerbotten använt sig av policyverktyget då fallen om de oförenliga Riksintressena gruvnäring och rennäring skulle värderas emot varandra i områdena kring Rönnbäcken i Storumans kommun och Stekenjokk i Vilhelmina kommun.Studien undersöker de svårigheter som kan uppstå i bedömningsprocesserna med ett svagt formulerat policyverktyg, när två Riksintressen vill använda samma markområden och där ingen samexistens ses som en möjlig lösning. I uppsatsen redogörs det hur Länsstyrelsen i Västerbotten, tillsammans med berörda sektorsmyndigheter handlat och fattat beslut i två fall, i Rönnbäcken inom Storumans kommun och Stekenjokk inom Vilhelmina kommun, vilka problem som identifieras och vad som blir följderna av ett policyverktyg som inte motsvarar behoven som ställs i dagens samhälle. Utöver detta så lyfts slutligen problemet om urfolksrättigheter att bedriva sin traditionella näring, som i detta fall strider mot tillämpningen av Riksintressen..

Ett planprogram inför detaljplan har arbetats fram på fastigheten Arjeplogs Prästbord 2:1 i Arjeplogs kommun. I dagsläget utgörs programområdet av traditionellt brukad skogsmark beläget vid sjön Sälla, endast några kilometer från Arjeplog tätort. I examensarbetet har två dokument tagits fram, ett program och en tillhörande miljö-konsekvensbeskrivning. Dessa finns redovisade i avsnitt 2. Resultat planprogram och 3.