Handledare: Urban Ask.

Titel: Förmedling av kommersiella fastigheter i skuggan av Finanskris Nivå: B-uppsats Författare: Erik Sohlberg, Viktor Sikström Handledare: Tommy Gerdemark Datum: 2009 december  Syfte: Att ge blivande fastighetsmäklare och redan etablerade fastighetsmäklare en inblick i fastighetsförmedlingens förutsättningar och problem gällande den kommersiella fastighetsmarknaden. Metod: Information har hämtats ur litteratur kopplat till ämnet i form av böcker, tidskrifter och internet. Vi har även genomfört intervjuer med två personer med lång erfarenhet i branschen. Resultat & slutsats: Kommersiell fastighetsförmedling ställer ökade krav och förutsättningar på fastighetsförmedlaren jämfört med att sälja lägenheter till privatpersoner. Detta gäller speciellt i svåra ekonomiska tider då bankerna är restriktiva i sin kreditgivning. Förslag till fortsatt forskning: En generell fördjupning av fastighetsmarknadens ekonomiska situation och utveckling är nödvändig för att få en bättre förståelse. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen förklarar och beskriver hur det är att vara fastighetsmäklare för kommersiella fastigheter och hur marknaden för dem fungerar. Nyckelord: Kommersiella fastigheter, fastighetsförmedling, Finanskris.

Generellt gäller att den undersökta branschen har blivit ganska så hårt påverkad av Finanskrisen och lågkonjunkturen. De flesta åkerier har tvingats säga upp personal och även sänkningar av antal arbetstimmar förekommer. Omplaceringar är inte så vanliga inom populationen och det lutar åt att de mindre åkerier klarat sig lindrigare undan än vad de större har gjort. De åkerier som har varit i branschen en längre tid verkar också vara mindre känsliga för marknadsförändringar. Framtidsbilden ur åkarnas ögon ser mestadels stabil eller positiv ut medan investeringsviljan i branschen har avtagit då majoriteten nu är mer försiktiga än vad de varit tidigare..

Generellt gäller att den undersökta branschen har blivit ganska så hårt påverkad av Finanskrisen och lågkonjunkturen. De flesta åkerier har tvingats säga upp personal och även sänkningar av antal arbetstimmar förekommer. Omplaceringar är inte så vanliga inom populationen och det lutar åt att de mindre åkerier klarat sig lindrigare undan än vad de större har gjort. De åkerier som har varit i branschen en längre tid verkar också vara mindre känsliga för marknadsförändringar. Framtidsbilden ur åkarnas ögon ser mestadels stabil eller positiv ut medan investeringsviljan i branschen har avtagit då majoriteten nu är mer försiktiga än vad de varit tidigare..

 Titel:                           Va´då Finanskris? En studie om konsumentbeteenden. Problemformulering: Hur påverkas konsumenterna av Finanskrisen vad gäller inköp av dagligvaror och sällanköpsvaror? Syfte: Vårt huvudsyfte är att studera hur konsumenternas konsumtion har förändrats i form av bättre planering, prismedvetenhet och eventuella utgiftsminskningar på grund av Finanskrisen och den rådande lågkonjunkturen. Metod: Vi har valt att göra en studie utifrån konsumenternas perspektiv då vi vill få en bred bild av hur konsumenterna upplever sig påverkas av Finanskrisen. Detta ledde till att vi genomförde en kvantitativ studie genom att dela ut enkäter till 400 personer utanför Ica Maxi respektive Coop Forum. I studien har vi haft ett positivistiskt förhållningssätt då vi objektivt har bearbetat respondenternas svar. Vi har tillämpat den deduktiva ansatsen eftersom vi utgår från en redan befintlig teori och utifrån den bildar en hypotes för att sedan se ifall den ska förkastas eller ej. Teori: Vi har koncentrerat oss på teorier som berör konsumentbeteende på ett eller annat sätt.

Bakgrund: Under hösten 2008 drabbades hela världen av en Finanskris som hade sin grund på den amerikanska bostadsmarknaden. Några år tidigare hade IASB infört en ny standard för redovisning av rörelseförvärv som benämns IFRS 3. Denna standard behandlar goodwill som efter införandet numera ska skrivas ner istället för att skrivas av som den gjordes tidigare. Eftersom Finanskrisen har varit väldigt omfattande är det många företag som har blivit lidande till följd av sämre resultat och bristande försäljning. Vi anser att det är intressant att undersöka huruvida företag som är under en lågkonjunktur väljer att redovisa sin goodwill eftersom det påverkar ett företags anseende utåt.

Denna litteraturstudie avser reda ut den eventuella kopplingen mellan bonus och dagens Finanskris samt undersöka om ett bonusstopp för bankanställda kan minska risken för en framtida finansiell kris. Uppsatsen inleds med en förklaring av bankväsendets särart och vikten av ett statligt skyddsnät. Senare avhandlas relevant bonusteori och moral hazard, därefter en redogörelse för bonusens betydelse i Finanskrisen. Vidare utreds bonusprogrammens inverkan i svenska bankers expansion i Baltikum. Vi har kommit fram till att belöningsstrukturen inom finansbranschen har varit felaktigt utformad då dessa belönat kortsiktiga vinster på riskfyllda affärer.

De svenska riskkapitalbolagens investeringar i tillväxtbolag minskade med 60 procent åren 2009-2010, och med bara ett fåtal aktörer kvar på marknaden kan det bli det svårt för tillväxtföretag att få kapital. Affärsänglar är investerare vilka fungerar som kompletterande länkar till riskkapitalbolagen i en finansiell kedja, och utgör därför en viktig del av den svenska riskkapitalmarknaden. Det är således intressant att undersöka om även affärsänglarna, liksom riskkapitalbolagen, har minskat sina investeringar i tillväxtbolag under åren för Finanskrisen 2008/2009. Med fokus på investeringsmotiv, investeringsstrategier och risktagande har det genom en enkätundersökning och genom intervjuer undersökts om affärsänglarnas investeringsvilja har ändrats. Resultaten av studien visar på att det över lag inte funnits tendenser på minskad investeringsaktivitet.

Under den senaste finansiella krisen spelade revisorerna a?terigen en kontroversiell roll i na?gra av de skandaler som blossade upp. Tidigare studier sa?ger att revisorer ba?st studeras under kriser eftersom det a?r da? deras funktion testas. I uppsatsen underso?ks hur revisorerna anser att deras arbete med risk och va?sentlighet fo?ra?ndrades under den finansiella krisen.

Studien syftar till att belysa Finanskrisens reella påverkan på företagens finansiella riskhantering. Läsaren ska också få en ökad förståelse för hur ett mindre antal svenska företag hanterar sin finansiella risk och hur denna hantering måhända har förändrats.I denna studie har det framkommit att företag både i Kalmar, Emmaboda och Borås inte i någon större utsträckning påverkats av den finansiella krisen som rådde mellan 2007-2010. Det som har skett i två av företagen är en ökad intern kontroll och ökad krav vad gäller kontroll av kontroller för att på så vis minimera risk för företagets intressenter. Således har en viss påverkan skett som följd av Finanskrisen och arbetet med riskhantering för ett urval av företag i Sverige.Respondenternas inställning till Finanskrisens 2007-2010 påverkan har varit att de inte har förändrat sitt dagliga arbete nämnvärt som följd av krisen..

I takt med att arbetsmarknaden blivit alltmer global vill företagen snabbt kunna förändra arbetsstyrkan vid behov. Detta har lett till att efterfrågan på inhyrd personal har växt och bemanningsbranschen har således blivit en naturlig del av den svenska arbetsmarknaden. Individer som arbetar på ett bemanningsföretag, ambulerande tjänstemän, är en del i ett trepartsförhållande med arbetsgivaren och uppdragsgivaren. Syftet med undersökningen är att undersöka ambulerande tjänstemäns relation till arbetsgivaren och vilken betydelse relationen har för känslan av tillhörighet till arbetsgivaren hos de ambulerande tjänstemännen. Till grund för undersökningen ligger intervjuer med fem ambulerande tjänstemän samt en gruppintervju med tre chefer.

Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse för hur de anställdas upplevelser av arbetsmotivation och stress ser ut i arbetet samt att se om Finanskrisen har påverkat de anställdas upplevelser av arbetsmotivation och stress. Undersökningen är genomförd på Volvo Aero Corporation i Trollhättan. Uppsatsens teoretiska referensram är uppdelad i fyra huvuddelar: arbetsmotivation, stress, krav/kontroll/stöd och Finanskris.Uppsatsens datainsamlingsmetod är en kvalitativ och kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter och gruppintervjuer. Totalt har två gruppintervjuer utförts, samt en enkätundersökning med 122 deltagare. Det empiriska materialet delades upp i fyra olika kategorier, samma som i teoriavsnittet.Resultatet visar att de anställda främst motiveras av arbetskamrater och varierande arbetsuppgifter.

Bakgrund och problem: År 2005 infördes det nya regler gällande värdering avförvaltningsfastigheter. Värdering till anskaffningsvärdet enligt RR 24 ersattes då av IAS40, vilket medförde att de noterade fastighetsbolagen kunde välja att värdera sinaförvaltningsfastigheter till antingen anskaffningsvärde eller verkligt värde i sinkoncernredovisning. Samtliga fastighetsbolag valde vid införandet att värdera till verkligtvärde. Verkligt värde infördes vid en positiv konjunkturcykel vilket bidrog till kraftigtstigande vinster för förvaltningsbolagen. År 2008 hände däremot något som ingen hadeförväntat sig.

Bakgrund: Under hösten 2005 innehöll dagstidningarna i allt högre grad artiklar som uttryckte oro inför de eskalerande fastighetspriserna, främst de ökande priserna på bostäder. Det förekom argument såväl för som emot påståendet att det skulle råda en fastighetsbubbla i Sverige. Frågan huruvida det rörde sig om en fastighetsbubbla samt vetskapen om den djupa finansiella kris som fastighetsbubblan ledde till på 1990-talet väckte vår undran ifall paralleller mellan år 2005 och finans ? och Fastighetskrisen på 1990-talet gick att dra.Syfte: Syftet med uppsatsen är att med hjälp av perioden som föregick den svenska finans- och fastighetskrisen (1991-1994) Undersöka risken för huruvida en ny fastighetskris, och i förlängningen en bankkris, kan inträffa på 2000-talet.Genomförande: En intervju vid Finansinspektionen samt insamlande av kvantitativ data från främst Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska Centralbyrån (SCB).Resultat: Genom att se på de likheter och skillnader som fanns mellan tidigt 1990-tal och 2005 kom vi fram till att de allra Flesta mätbara faktorer pekade på att finans- och fastighetsmarknadens aktörer vid utgången av år 2005 var betydligt bättre förberedda på oförutsedda händelser än vad de var vid tiden som föregick finans- och fastighetskrisen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur marknadseffektiviteten på Stockholmsbörsen har blivit påverkat av Finanskrisen 2008, vilket genomförs genom att undersöka om bolag får avvikande avkastning vid publicering av kvartalsrapporter.Teori: Teorikapitlet utgår från den effektiva marknadshypotesen, där dess tre olika komponenter samt anomalier tas upp.Metod: Undersökningen genomförs med hjälp av en event studie och en hypotesprövning för att kontrollera hur effektiviteten på NasdaqOMX har blivit påverkad av Finanskrisen. Undersökningen utgår ifrån en period på tre år, 2009-2011, och omfattar aktierna på index OMXS30. En insamling av kursdata från de 29 bolag som ingick i OMXS30 har skett, med hänsyn till datum för publicering av kvartalsrapporter. Detta ger totalt 261 observationer under dessa tre år.Empiri: Hypotesprövningen tillsammans med övrig empiri har visat att det kan finnas ett samband mellan publicering av kvartalsrapporter och bolagens aktiepris. Dock visar empirin att Finanskrisens påverkan på effektiviteten har varit mycket liten.Analys: Analys av empirin tyder på att det finns tydliga tecken på att bolagens aktiepris påverkas vid publicering av kvartalsrapporter.