I följande examensarbete undersöks hur kvigors utfodring påverkar Marmoreringen. Under undersökningens tid har nio nötköttsproducenter intervjuats. Samtliga hade under 2011 levererat kvigor för slakt till Team Ugglarps anläggning i Hörby. Intervjufrågorna berörde främst hur producenterna hade utfodrat kvigorna, men även information om stalltyp och betesdrift noterades. Syftet med undersökningen var att få mer kunskap om hur utfodringen kan påverka köttets Marmorering, samt att se om det fanns någon speciell utfodringsstrategi som ska följas för att få bra Marmorering. Marmorering på nötkött påverkas av flera faktorer. Olika raser har olika egenskaper för att få bra Marmorering på kött. Men även djurets ålder, kön och djurkategori påverkar Marmoreringen.

Nötköttsproduktionen i Sverige minskar samtidigt som efterfrågan på kvalitetskött ökar. I Jämtlands län utgörs jordbruket framförallt av mjölk- och köttproduktion. Betydelsen av begreppet köttkvalitet är komplext och innefattar många olika aspekter. Köttkvalitet kan delas in i olika typer av kvalitet, till exempel ätkvalitet, hygienisk kvalitet, etisk kvalitet och teknologisk kvalitet. Marmorering ingår i begreppet ätkvalitet och har betydelse för köttets saftighet och smak.

Av det nötkött som produceras i Sverige råder det stor variation ur kvalitetssynpunkt. Konsumenten kan idag inte garanteras ett nötkött med önskade egenskaper vid varje inköpstillfälle, trots att köttet kommer från samma typ av styckningsdetalj. För att kunna konkurrera med den ökade importen av nötkött och för att kunna erbjuda konsumenten ett nötkött med förbättrad och jämn ätkvalitet finns nu ett gemensamt intresse inom den svenska köttbranschen att bedöma Marmoreringsgraden av svenskt nötkött. Köttets Marmorering utgörs av det intramuskulära fettet som visat sig ha positiv effekt på köttets sensoriska egenskaper. Studiens syfte var att kartlägga internationella erfarenheter och tillvägagångssätt för Marmoreringsbedömning på nötkött samt att belysa det svenska slakteriledets perspektiv inför en ny svensk kvalitetsklassificering avseende nötköttets Marmoreringsgrad. Denna studie kan ses som en delstudie i branschorganisationen Svenskt kötts projekt vars mål är att skapa ett system för klassificering av nötkött avseende köttets grad av Marmorering för att möta konsumenters önskemål och för att stärka kvaliteten på svenskt nötkött. Utifrån litteraturen har fyra internationella klassificeringssystem studerats där Marmoreringsbedömning utgör ett viktigt kvalitetsattribut vid klassificering av slaktkroppen.

Efterfrågan på marmorerat kött har ökat i Sverige under de senaste åren. Marmorering är insprängt fett i muskulaturen, intramuskulärt fett, vilket anses vara en god indikator för köttets sensoriska kvalitet. Det insprängda fettet lyfter fram köttets smakämnen, fettet bidrar även till att köttet upplevs som saftigare. Det insprängda fettet separera muskelsegmenten, vilket ökar köttets mörhet. Utvecklingen av intramuskulärt fett är relaterat till faktorer som genotyp, ras, kön, ålder, muskeltyp samt tillväxthastighet av muskel- och fettvävnad. Även utfodringens intensitet påverkar andelen intramuskulärt fett. För att tillgodose konsumenternas efterfrågan på marmorerat nötkött har den svenska köttbranschen gemensamt arbetat fram en nationell standard för klassificering av Marmorering hos nötslaktkroppar.

The water tower in Uppsala city forest was built in the late 1950's in what is now a nature reserve. The unique place was supposed to be visited by people, which is currently not the situation. This bachelor thesis aimed to perform an analysis and make a design proposal for the environment surrounding the water tower. The analysis was performed using the methodology previously described by architect Arne Branzell. The methodology focuses on how a space is perceived by a person moving through it.

Den svenska nötköttsproduktionen baseras till ca 80 % på djur av mjölkras. Samtidigt blir detallt vanligare med rasmärkt kött ute i matbutikerna. Frågan är då om det finns några skillnader ikvalitet mellan kött från mjölk- och köttraser? Begreppet köttkvalitet omfattar mångaegenskaper men med fokus främst på köttets mörhet, Marmorering, smak och saftighet.Utfodring, skötsel, slaktmognad och hängningstid är några faktorer som påverkar köttetsslutliga kvalitet. Det är dock inte bara miljöfaktorer som har betydelse för köttkvaliteten, detfinns även genetiska skillnader i köttkvalitet inte bara mellan mjölk- och köttraser utan ävenmellan olika köttraser.

Multiple factors are involved in control of beef sensory quality so great variation can be induced. The perception of meat quality can be affected anywhere in the product chain. Both the environment and the set of genes of the animals have an effect on the final output. A problem facing the beef industry today is the significant variations in meat quality between individual animals, which is reflected in the uneven quality of the meat that reaches the consumer. If the quality of meat in stores varies significantly over time, the consumers? trust may decrease.

AbstraktSyftet med min undersökning är utarbeta metoder för att synliggöra betraktarens meningsskapande position vid tillägnandet av bilder. Den kunskap jag i och med detta etablerar vill jag sedan använda i mitt arbete som bild- och mediepedagog. Arbetet fokuserar på eleven som ett aktivt meningsskapande subjekt i enlighet med de feministiskt poststrukturalistiska teorier jag anammar i min undersökning samt då jag utvecklar min gestaltning. Det didaktiska syftet med mitt arbete är att elever ska kunna använda sin medvetenhet vid tillägnandet av bilder för att kunna förankra kunskaper och utveckla de förmågor bildämnet syftar till att de skall få.Mitt arbete tar avstamp i min personliga erfarenhet av att, genom familjefotografier, medvetande göra mitt eget tillägnande av bilder. Jag har därför valt att använda vardagsfotografier (i form av just familjefotografi) som utgångsmaterial i min undersökning .Eftersom mitt arbete syftar till att jag som pedagog ska kunna använda mina kunskaper i en lärandesituation med elever, har jag valt att använda mig av ett litet antal informanter som fått läsa och tolka två fotografier.