Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga hur ljus upplevs och påverkar kor i olika livsstadier. I dagsläget finns det företag som har rekommendationer för ljusanvändning ute på marknaden, dock behöver forskningsunderlaget kompletteras. Den allmänna tillämpningen är att producenterna låter belysningen vara tänd i ladugårdarna under stora delar av dygnet för att få en ökad mjölkproduktion. Men det har visat sig att behovet varierar med kons olika utvecklingsstadier. Baserat på idag kända kunskaper är rekommendationen att växande Kvigor ska ha en lång ljusperiod.

I följande examensarbete undersöks hur Kvigors utfodring påverkar marmoreringen. Under undersökningens tid har nio nötköttsproducenter intervjuats. Samtliga hade under 2011 levererat Kvigor för slakt till Team Ugglarps anläggning i Hörby. Intervjufrågorna berörde främst hur producenterna hade utfodrat Kvigorna, men även information om stalltyp och betesdrift noterades. Syftet med undersökningen var att få mer kunskap om hur utfodringen kan påverka köttets marmorering, samt att se om det fanns någon speciell utfodringsstrategi som ska följas för att få bra marmorering. Marmorering på nötkött påverkas av flera faktorer. Olika raser har olika egenskaper för att få bra marmorering på kött. Men även djurets ålder, kön och djurkategori påverkar marmoreringen.

Hälta orsakar djurlidande ute på våra mjölkgårdar och är dessutom ett stort ekonomiskt bekymmer. De flesta fall av hälta beror på klövsjukdomar. Som ett bidrag till att öka kunskapen om hur man når god klövhälsa, startades ett försök där 118 årsgamla Kvigor i en ekologisk besättning följdes fram till slutet av deras första laktation. Försöket gick ut på att undersöka effekten av gummispalt i lösdriftsgångarna jämfört med betongspalt hos förstakalvare samt utvärdera betydelsen av vilket golvsystem, djupströbädd eller liggbås med betonggångar, förstakalvarna haft som Kvigor. I denna tidigare del av studien undersöktes prevalensen av klövsjukdomar.

Syftet med litteraturstudien vara att ta reda på om kvigans tillväxt och inkalvningsålder påverkar hennes framtida mjölkproduktion och produktiva livslängd. Kvigor i Sverige har länge haft en hög inkalvningsålder jämfört med den efterstävade inkalvningsåldern på 24 månader. Inkalvningsåldern är i genomsnitt 27-29 månader och även om det sedan länge har förespråkats att denna ålder bör sänkas, har lite hänt. Forkarna är oeniga om vilken som är den optimala inkalvningsåldern för Kvigor, men är överrens om att den ligger mellan 22-25 månader. Att sänka inkalvningsåldern har flera fördelar, dels är det ekonomiskt lönsamt för lantbrukaren eftersom för varje extra månad som kvigan behöver födas upp kostar hon omkring 330 kronor. Det är även bra för kvigan eftersom hennes produktiva livslängd blir längre.

För att förvalta en älgstam på ett bra sätt krävs information om älgstammens sammansättning. År 2012 infördes en ny älgförvaltning som är ekosystembaserad och adaptiv. För att få en överblick över älgstammens storlek finns olika metoder för basinventering, ex älgobservationer och spillningsinventering. Även utökad inventering som ålderstruktur och reproduktion hos skjutna älgar kan användas. Detta examensarbete är ett fördjupningsarbete om älgars reproduktion i den norra delen av Småland, fokuserat på hondjuren (älgkor och ? Kvigor).

Älgen är idag en art av stort intresse för det svenska samhället. Främst som resurs, men arten arten kan också orsaka problem i form av trafikolyckor och betesskador. Vid förvaltningsbeslut finns det flera olika faktorer att ta hänsyn till och för att bedöma stammens storlek finns ett antal olika inventeringsmetoder. Kunskap om reproduktionen är bland annat viktigt för att uppskatta stammens tillväxt. En metod vid datainsamling är att undersöka honliga könsorgan insamlade under jakt.

I modern mjölkproduktion utfodras rekryteringsKvigor vanligtvis med en foderstat som uppfyller deras näringsmässiga behov, men som inte alltid tar hänsyn till nötkreaturs naturliga ätbeteende. Viktiga faktorer som påverkar foderintag och tuggbeteende hos nötkreatur är grovfodrets partikelstorlek och fibersmältbarhet, samt andelen fiber från vallfoder i foderstaten. Syftet med studien var att undersöka effekter av vallensilagets struktur, det vill säga partikelstorlek samt fiberinnehåll och smältbarhet, på ätbeteende och utveckling av onormala beteenden hos mjölkrasKvigor. Studien genomfördes på en privat mjölkgård utanför Skara. Djurmaterialet bestod vid försöksstarten av 52 SLB-Kvigor indelade i två grupper: en yngre grupp med 23 Kvigor i åldrarna 3 till 7 månader och en äldre grupp med 27 Kvigor i åldrarna 9 till 14 månader. Försöket utfördes enligt change-over-design med två behandlingar och tre försöksperioder á tre veckor.

Syftet med litteraturstudien var att utreda vilka kunskaper som finns rörande sambandet mellan högt hull hos Kvigor innan könsmognad, och deras senare mjölkavkastning i första laktationen. Ekonomiskt sett så är uppfödningsperioden för Kvigor en stor kostnad för mjölkföretaget och stora finansiella förbättringar skulle kunna göras på området. Stallplats och omvårdnad och kostnader för kvigan, foder är dock den största utgiften och står för 60 % av totala kostnaden för kviguppfödning. Genom en sänkning av ålder för könsmognad skulle även inkalvningsåldern kunna sänkas och föra med sig en kortare period som kvigan inte är produktiv. Könsmognadens start är sammankopplad med kroppsvikt och hull, inte ålder, så genom att höja utfodringsnivån kan inkalvningsåldern sänkas.

Kalvning är en grundläggande del av mjölk- och nötköttsproduktion och varje dag föds flera hundra kalvar i Sverige. Syftet med detta arbete är att sammanställa och diskutera de viktigaste fysiologiska och beteendemässiga signaler som indikerar nära förestående kalvning. Det syftar även till att beskriva hur signalerna kan skilja sig mellan normala och svåra kalvningar, samt mellan kor och Kvigor. Bland de fysiologiska signalerna är juverfyllnad en av de viktigaste, men det finns stor variation i hur nära inpå kalvningen juvret börjar fyllas. En annan viktig fysiologisk signal är helt uppmjukade bäckenligament som har visat sig indikera kalvning inom 12-36 timmar.

Detta examensarbete är en undersökning av hur många liggbås som finns i olika skötselsystem för robotmjölkning med dels fri kotrafik och dels olika former av styrd kotrafik. Undersökningen föreslogs av Växa Sverige och är en enkät som skickades ut till 70 lantbrukare. Användbara svar till undersökningen lämnades av 44 av lantbrukare. I undersökningen har vi valt att redovisa resultaten i 5 olika kategorier, Milk first, Feed first, Frigående kotrafik, Flerboxsystem och Ekologiska. Det finns idag inga rekommendationer för antalet liggbås per mjölkningsrobot baserade på praktisk erfarenhet, för lantbrukare som ska bygga nytt stall. De enda riktlinjer som finns är robotföretagens teorier och Sveriges djurskyddlag som kräver minst ett liggbås per ko. I studien framkom att det var en stor variation i antal liggbås per robot och även i önskade antalet liggbås per robot. Faktorer som påverkade antalet liggbås var kornas medelavkastning, aktuellt system för kotrafik och hur lantbrukarna vande in Kvigorna och sinkor till roboten innan kalvning.

At present indoor tethering of dairy cows is still common but is not predicted to take part of modern dairy production. When conducting scientific studies of cattle it is generally necessary to tether the animals to maintain a controlled environment. Studies confirm that tethering and confinements of cattle severely affects the development of stereotypies in cattle. The feeding regime and feeding level have an immense affect on the stereotypi level in cattle. The aim of this experiment was to study dairy heifers that had never been tethered before the start of the experiment, to evaluate the affect of tethering on the development of stereotypies and the impact of the feeding regime on the behavior of the animals. Sixteen dairy heifers were tethered in a tie stall and divided in two groups with different treatments. Heifers in treatment E were fed restrictedly with silage and treatment EH was fed with the same amount of silage but also straw ad libitum.

Det finns en direkt koppling mellan den allt högre mjölkavkastningen hos våra mjölkraser SRB och SLB och vissa reproduktionsstörningar. Posten fruktsamhet är idag den största utslagsorsaken i kokontrollen. Högre produktionsnivåer leder till kortare och mer svårupptäckta brunster eller t o m till att brunst helt uteblir. Det tar också längre tid för kon att komma i brunst efter kalvning. Allra tydligast ses detta hos gruppen förstakalvare.

Det finns en direkt koppling mellan den allt högre mjölkavkastningen hos våra mjölkraser SRB och SLB och vissa reproduktionsstörningar. Posten fruktsamhet är idag den största utslagsorsaken i kokontrollen. Högre produktionsnivåer leder till kortare och mer svårupptäckta brunster eller t o m till att brunst helt uteblir. Det tar också längre tid för kon att komma i brunst efter kalvning. Allra tydligast ses detta hos gruppen förstakalvare.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka orsaker till spensugning hos Kvigor, hur beteendet påverkar den diade individens mjölkkörtel samt åtgärder till problemet. Spensugning innebär att en kviga eller ko diar på en annan individs spenar och det är ett beteende som ofta utvecklas i tidig ålder. I dagens mjölkproduktion föds kalvar ofta upp i system där de inte har möjlighet att dia kon. Utfodring av mjölk sker med en hink, hink med napp eller med kalvamma. Om kalven inte fått utlopp för sitt sugbehov vid utfodringen eller inte blivit avvand från att dricka mjölk på ett naturligt sätt kan problem som spensugning uppstå.

Inom den svenska mjölkbranschen är användandet av köttrassemin i mjölkkobesättningar ett hett diskussionsämne för tillfället. Mjölkpriset är lågt och det sänker priset på dräktiga Kvigor. Besättningar med god hälsa har lägre rekryteringsbehov och behöver inte alla sina Kvigor för att upprätthålla koantalet och har nu svårt att sälja sina överskottsKvigor. Med en kärv livdjursmarknad, tyngd ekonomi och växande besättningar borde köttrassemin bli ett alltmer attraktivt komplement i avelsplaneringen. Uppsatsen kommer att kretsa kring hur man optimalt kan använda köttrassemin i svenska mjölkbesättningar.