Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilket synsätt som råder bland lärare i de lägre årskurserna gällande begreppet bedömning. Studiens metodologiska - och teoretiska utgångspunkter grundar sig i Foucaultiansk teoribildning. Empirin har samlats in genom två stycken fokusgruppintervjuer och materialet har analyserats med utgångspunkt i begrepp som Governmentality och disciplinär makt. Resultatet visar att lärarna använder sig av flera styrtekniker som inryms av en dold maktutövning, vars primära mål är att forma och styra subjektet..

The purpose with this master´s thesis is to examine how helth and unhelthy in the Swedish magazines Topphälsa, Fitnez Magazine, hälsa and I Form. The study is made from a discourse analytical approach and text and pictures are analysed together. The Governmentality-perspective is also used as a theoretical frame. Power and govern are two inportant conceptions for this paper. Some of the main characteristics of the material are the double messages, the division in the categories "we" and "them" and the personal address to the reader.

This paper examines the non-profit organization Friskis&Svettis in order to gain insight into whether Governmentality is used and if it is being used in what way. Furthermore we analyzed the requirements and consequences that that may have developed out of this governance structure. To get answers to the questions asked in this paper, a qualitative approach has been taken by the use of interviews with officials at Friskis&Svettis Uppsala. The conclusions drawn from the survey is that there are factors that indicate that Governmentality is used within the organization by way of the use of guidelines which can be seen as a technique to control individuals and point them in the desired direction, and the follow-ups that can verify that the guidelines are being followed by the officials. The guidelines and the follow-up have also been an organizational requirement.

This study is based on the will to understand the importance of a specific theory within social work. From the concept of neo-liberal Governmentality, the aim is to critically examine and discuss how governance and self-governance is manifested in social work methods and interventions, exemplified by the theory cognitive-behavioural therapy (CBT). This will be accomplished through an analysis of:? How governance (and self-governance) is manifested in text through the advocacy of CBT and methods based on CBT.? How (governance and) self-governance is manifested in text through the contents of CBT and methods based on CBT. The study has a deductive approach including the hypothesis that the discourses inherent in social work methods and interventions, exemplified by the theory of CBT and methods based on CBT, may be related to the West?s development of a neo-liberal concept of governance.

From a view of health strategies and techniques this thesis wants to throw a light on how the individual in its"health thinking"is governed. A thinking that, according to the author, can lead to a new way of governing as in municipal activity, an activity whose focus is on health and ill-health. The study is done whit a theoretical approach of power, with qualitative interviews as method and analysed from a perspective of Governmentality. The object for the study is Socsam and Rehabrådgivarna in Finspång. Socsam is a local project, and their main task is to create cooperation between health- and medical services, social services and social insurance.

Syftet med uppsatsen var att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv ? undersöka hur övervakning har blivit ett uttryck för maktutövning i det moderna samhället. För att besvara uppsatsens syfte användes två frågeställningar som vardera berörde framställningen av övervakningsdiskursen. Den ena frågeställningen analyserades på makronivå med utgångspunkt i diskursteori och textanalys av massmediala artiklar. Den andra frågeställningen utreddes genom en diskurspsykologisk ansats på mikronivå, där intervjuer med pedagoger och elever analyserades med hjälp av samtalsanalys.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka normer kring hälsa och ohälsa som förmedlas i tidningsartiklar under året 2012 och sedan koppla dem till ett maktperspektiv utifrån Foucaults tankar om Governmentality. Avsikten är att se hur normer och makt samspelar samt att undersöka hur man kan förstå ?hälsohets? utifrån ett maktperspektiv. Detta undersöker vi med hjälp av diskursanalys. Resultaten visar att det finns ett flertal starka normer som verkar.

The aim of this essay is to analyze how students are constituted as subjects in local curricula. The theoretical perspective is grounded in Michel Foucault?s notion of Governmentality and power/knowledge and his critique of a sovereign subject. From this theoretical perspective I use Foucault?s concept of formation of objects and Ernesto Laclau and Chantal Mouffe?s idea of subject positioning as tools for a discourse analysis.

Uppsatsen behandlar styrningsverktyg i arbetet mot ett ekologiskt hållbart samhälle, av kommuner nyttjade styrmedel och de boendes uppfattning av dessa. Fokus ligger på de boendes respons på miljömål i uppbyggnaden av den ekologiska stadsdelen Hammarby Sjöstad i Stockholm.Med hjälp av kvalitativ metod och djupintervjuer med 14 boende studeras de styrmedel som används för att påverka och förändra de boendes miljöbeteende, de boendes inställning till dessa samt vilka drivkrafter som finns bland de boende för att agera miljövänligt.De aktuella styrmedlen; regleringar, ekonomiska styrmedel och informativa styrmedel presenteras med hjälp av citat från intervjuerna och redovisas utifrån strukturell, positionell samt individuell nivå. Dessutom redovisas meso-kontextens påverkan samt individens egna drivkrafter för miljöbeteende.Teorier som tas upp och relateras till det empirirska materialet är makt, Governmentality samt relevant urban- och miljöforskning. I resultatet framkommer exempelvis att de boende efterfrågar inbyggda lösningar för ett miljövänligare samhälle. I diskussionen resoneras bland annat kring den krock som kan finnas mellan de olika diskurserna; miljövänlighet och senmodernitet..

This master?s thesis analyzes how cultural policy was problematized in three governmental policy areas; culturalpolicy for the free sector, education policy and popular education policy, during the social democrat Ragnar Edenman?s time (1957-67) as minister of ecclesiasticalaffairs. Earlier research has examined the policy for the free sector, concerning artist?s economic problems. This thesisadds an analysis of the other fields of policy, which were reformed in the 1960?s by the same ministry.

Our essay focuses on media's coverage on the topic of overweight. We investigated how media portrays the picture of the ideal body and person and how the overweight person deviate from those pictures. We also tried to uncover how the media addresses specific types of subjects which we interpret to represent the normative way of being. From the way media presents their message we distinguished which subjects are being excluded. For this work we studied articles from the daily newspaper called Aftonbladet and a lifestyle magazine for women called Må Bra.

The public sector in Sweden has in recent decades undergone a large change due to market and liberalism impact. This change has meant that marketing communication and its concepts have been adopted by administrative authorities. In this thesis, we used Governmentality, social constructivism and an interpretive perspective to examine the staff at the County Administrative Board in Kalmar County and their experiences and opinions of the concepts ?customer? and ?trademark?. The study was designed as a case study with qualitative interviews.

Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en fördjupad förståelse för hur arbetstagare styrs i en organisation där de har stort eget ansvar och frihet. Häri vill vi synliggöra vad som, i brist på tydliga riktlinjer och direktiv från en auktoritet, styr arbetstagarnas prioriteringar i det dagliga arbetet samt analysera eventuella effekter av dessa styrningsformer.Metod: Uppsatsens empiriska material bygger på kvalitativa intervjuer av fyra kundansvariga på Företaget X. Företaget X arbetar med uthyrning av barnvakter till familjer i Stockholmsområdet. Materialet analyserades och diskuterades utifrån Governmentality som teori samt tidigare forskning.Resultat/Slutsats: Trots att de kundansvarigas arbete byggde på eget ansvar och frihet var de ändå styrda. De styrmedel som var mest framträdande i deras prioriteringar i det dagliga arbetet var kvantitativa mål, företagets tre värdeord, kunden samt möten och uppföljningar.

This is a study based on discourse theory in purpose to examine the border-politics ofthe EU. Since the EU step by step has developed into an area of free movement on capital, people and services, the external frontiers have been given prioritiy on the political scene. Development in recent years have put questions of foreign- and security politics on a supranational level, meaning that the EU-member states in a wider range now cooperate in these political areas.To handle the increasing ammount of (illegal) migration to the EU an independet agency, Frontex,was established 2005 in favour of coordinating the Member States in issues regarding bordersecurity. The focal point of this study is to critically examine the identity of Frontex by using Becks theory of risk combined with the theory of Governmentality. By doing so I seek to highlight the relation between Frontex and the EU and also that of Frontex mission in relation to illegal immigration.

Medias rapporter om nedskärningar i välfärd och service, inte minst på Sveriges landsbygd, kommer allt tätare. Allt fler bygder väljer nu att ta aktiv del i att kompensera för dessa och gjuta nytt liv i bygden, bland annat genom att starta lokala utvecklingsbolag i en ny form av aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (svb). I denna kandidatuppsats inom ämnet landsbygdsutveckling undersöker jag utvecklingsbolagens lokala roll och hur de kan förstås i förhållande till det senmoderna samhället. Frågan har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie i sörmländska Stavsjö där engagerade bildat bolaget ?Kiladalens utveckling? och genom mitt deltagande i en nationell träff för så kallade svb-bolag.