Ett gruvbolag har ansökt om tillstånd att få starta en gruva i Jokkmokks kommun. Detta har skapat en stor debatt om vad en Gruvetablering kan innebära för Jokkmokks kommun. Frågan om nya Gruvetableringar är ett exempel på en policykonflikt. Syftet med uppsatsen är att förstå aktörernas olika synsätt om Gruvetableringsprocessen samt hur de olika synsätten i sin tur påverkar deras handlingsstrategier. Aktörerna som utforskas är JIMAB, Socialdemokraterna i Jokkmokk, Urbergsgruppen i Jokkmokk samt samebyarna Jåhkågasska och Sirges.

Sverige sägs befinna sig i en gruvboom och det prospekteras på flertal platser i Sverige. Norra Kärr strax norr om Gränna i norra delarna av Jönköpings kommun är en av platserna som idag är aktuella för Gruvetablering. Men gruvan tycks framställas som ett hot mot den närliggande bygden och för Vätterns vattenkvalitet av de boende i området. Då planerna på Gruvetablering hotar förändra samhället och förutsättningarna för att kunna bo där har en mobilisering skett. Hur känslan för bygden och en identitet kopplad till bygden fungerar som motiverande faktorer för varför människor väljer att engagera sig, är vad uppsatsen syftar undersöka.

Studiens syfte är att utföra en analys på de argument som förs på Facebook angående den eventuella Gruvetableringen i Jokkmokks kommun och se om dessa kan relateras till olika perspektiv på social förändring i ett lokalsamhälle. Den valda metoden för studien är en kvalitativ textanalys och dess empiriska del baseras på debattinlägg hämtat från olika grupper på Facebook. Jokkmokk är till ytan den näst största kommunen i Sverige och hälften av dess yta utgörs av ett vidsträckt fjällområde. Kommunen har under de senaste 50 åren minskat sin befolkning med 50 procent och idag är invånarantalet 5119. De tre största arbetsgivarna idag är Jokkmokks kommun, Vattenfall och Norrbottens läns landsting.

This thesis examines the conditions for participation in the decision making process of a possible mine establishment in Storuman municipality in the north of Sweden. This is done through a case study where the main actors are the mining company Nickel Mountain AB, the municipality Storuman and the Sami village Vapsten. As a theoretical framework Cecilia Eriksson?s division of democratic theories is used as a starting point. Methods as described in deliberative democratic theory, such as discussion by effected community members, are seen as a method within the participatory democratic tradition, not a theory of its own.

Miljörättvisa kommer från USA och har sina rötter i den amerikanska medborgarrättsrörelsen. Idag återfinns miljörättvisan som retorik både hos forskare och politiker samt gräsrotsrörelser. Detta är dock inget som återfinns i någon större utsträckning i Sverige. Denna studie fokuserar på debatten kring en Gruvetablering i Kallak, Sverige, och vilken retorik olika aktörer använt sig av. Innehållsanalysen av tidningsartiklar visar på att det både finns likheter och skillnader i denna debatt jämfört med den globala retoriken kring miljörättvisa..

Det är ett angeläget allmänintresse att ta tillvara på många av de metaller som finns i berggrund, men ofta har marken där mineralerna återfinns även andra användningsområden. För att så gott det går att tillgodose dessa olika ändamål har vi idag ett regelverk kring sådan utvinning, främst genom minerallagen, där även andra intressen så som rennäring, markägare och miljö finns medtagna. Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga hur beslutsprocessen kring en gruvetalbering ser ut, främst enligt minerallagen och även vissa andra lagrum, samt att se hur nämnda övriga intressen vägs ini den processen. Det går där att konstatera att prospektören har en fördel just p.g.a det angelägna allmänintresse som mineralutvinning faktiskt klassats som..

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med särskilt fokus på värdefulla ämnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya Gruvetableringar kommer konflikter om markanspråk. Syftet med studien är att utifrån samhällsstyrningen, undersöka om tillämpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus på mineralnäringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom på 60- och 70-talen på grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange långsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushållningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevärda kvaliteter hanteras.

Studien syftar till att undersöka konflikter inom riksintressesystemet med särskilt fokus på värdefulla ämnen eller material. Intresset för svenska mineralfyndigheter har ökat och med nya Gruvetableringar kommer konflikter om markanspråk. Syftet med studien är att utifrån samhällsstyrningen, undersöka om tillämpningen av 3 och 4 MB följer intentionerna med lagstiftningen med fokus på mineralnäringen och dess konflikt med andra intressen. Riksintressesystemet som studeras, uppkom på 60- och 70-talen på grund av att staten upplevde ett behov av att kunna ange långsiktiga nationella riktlinjer för mark- och vattenhushållningen. Genom det skulle konflikter mellan industrietableringar, bebyggelseutveckling och bevarandevärda kvaliteter hanteras.