Grot-uttag vid Gallring kan komma att bli mer utbrett i och med stigande priser på skogsbränsle. Det har dock befarats att grot-uttag vid Gallring skulle kunna innebära stora tillväxtförluster eftersom skog i Gallringsfas har stort näringsbehov. Tillväxtreduktion av grot- uttag vid Gallring har emellertid varit svårt att påvisa i tallbestånd. Målet med detta arbete var att genom analys av data från ett fältförsök undersöka hur helträdsutnyttjande vid Gallring av tallbestånd påverkar tillväxten i det kvarvarande beståndet jämfört med Gallring av enbart stammar. Försöket ligger i Granö i Vindelns kommun och anlades 1982. Följande två hypoteser testades: Tillväxten är lägre under andra tioårsperioden efter helträdsGallring än efter Gallring av enbart stamved, och tillväxtminskningen förstärks av en andra Gallring med grot-uttag. Parceller behandlade med grot-uttag uppvisade en statistiskt icke-signifikant tillväxtförlust på ca 6 %. Den statistiska analysens måttliga styrka, försökslokalens höga bonitet och tallbestånds låga grot-mängd och oberoende av kväveupptag från förnan föreslogs som anledningar till att behandlingseffekten av grot-uttag inte kunde säkerställas statistiskt..

Generellt har Gallring blivit mer och mer lönsamt och markägaren kan få ett netto vid en tidigare tidpunkt än slutavverkningen samtidigt som man kan göra ett kvalitetsurval. Syftet med denna studie är att se hur lönsamheten ser ut när Gallring tillämpas på en fastighet i Norrbottens fjällnära skogar. Särskilt med tanke på den låga tillväxten och det tranportavdrag som industrierna har på massavedspriset. Indata för denna studie är en grön skogsbruksplan från en privatägd fastighet i Arjeplogs kommun. Planen har optimerats i Planwise, ett beslutsstödjande system, som optimerar var, när och hur skötselåtgärder tillämpas för att få det högsta nuvärdet på fastigheten över en planeringshorisont utefter vad användaren har satt upp för restriktioner. I denna studie har 4 olika simuleringar gjorts. ? Gallring med transportavdrag ? Ingen Gallring med transportavdrag ? Gallring utan transportavdrag ? Ingen Gallring utan transportavdrag Genom att utesluta Gallring ökar man fastighetens nettonuvärde med 10,8 % vid 1,5 % ränta jämfört med om man gallrar, samtidigt ökar nettot med 12,2 %.

År 2011 fällde stormen Dagmar uppskattningsvis 4-5 miljoner m3sk skog,främst i mellersta Norrland. SCA skogs tidigast gallrade (1996-2005)contortatallbestånd, återfinns i området. Generellt beskrivs contortatall somett vindkänsligt trädslag. Kunskapen kring påverkan av Gallring ärbegränsad. Målet är att avgöra om stormkänsligheten minskar ett antal årefter Gallring, samt om det finns något samband mellan beståndsegenskaperoch skadenivå.

Södras maskinentreprenörer följer i dagsläget upp utvalda bestånd med linjetaxering men i framtiden finns förhoppningar om att Gallringsuppföljningen ska ske i realtid i skördardatorn. Skogforsk bedriver för närvarande ett projekt om automatisk Gallringsuppföljning där Södra är delaktiga. Studien gick ut på att utreda om beståndets grundyta före Gallring kan skattas utifrån stickvägsuttaget. Skördarförarna klassade sin egen stickvägsutläggning för att få fram en bedömd slingerkoefficient. Slingerkoefficienten är en kvot som beskriver hur grundytan i stickvägarna förhåller sig till den genomsnittliga grundytan i beståndet före Gallring. Vid Gallring av de utvalda försöksbestånden skiljdes skördade stammar i stickvägarna från stammar uttagna från mellanzonen. För att få information om bestånden före Gallring totalklavades bestånden direkt efter Gallring och sedan adderades klavdata samman med data om uttagna träd.

Gallring är en beståndsvårdande utglesning där gagnvirke tillvaratas. Syftet med Gallring är att styra över produktionen på ett lägre antal stammar och på sikt skapa ett bestånd med en högre medelstamsvolym än om Gallring inte genomförts. Gallring kan utföras enligt olika former, vilket påverkar produktiviteten i drivningsarbetet och beståndets karaktär efter utförd åtgärd. I vissa bestånd kan det finnas ett undre skikt av löv eller gran som försvårar Gallringen, så kallad försvårande underväxt. Den här studien syftade till att undersöka om underväxtröjning är en åtgärd som kan leda till att minska kostnaderna i Gallring i bestånd med underväxt. En tidsstudie utfördes i två talldominerade bestånd med lövdominerad underväxt i 2-3 meters höjd.

Varje år genomför Södra skogsägarna Gallringsuppföljning av samtliga maskinlag som gallrar för Södra. En del av bestånden som blir uppföljda har en låg grundyta efter Gallringen, utan att de har blivit gallrade hårt. Målen med rapporten var att undersöka om dessa bestånd har några särskilda egenskaper som gör att man kan identifiera dem före Gallring och undvika att de blir för glesa samt studera effekterna av ett glest bestånd. Totalt inventerades 19 granbestånd som blivit första gallrade och inventerade för fyra eller fem år sedan. Vid den tidigare inventeringen så hade tio bestånd låg grundyta och nio hade en normal grundyta efter Gallringen. Vid inventeringen klavades samma träd i brösthöjd som vid det första tillfället, vidare mättes höjden på det grövsta trädet på provytan-. Södra nyttjar simuleringsverktyget INGVAR för att skatta tillväxt och se Gallringsbehov.

Detta kandidatarbete genomfördes i samarbete med Bergvik Skog AB som önskade undersöka när skötselåtgärden Gallring ska utföras i bestånd med olika grader av heterogenitet. Arbetet syftade därför till att klargöra hur stor andel av ett bestånd som ska vara i behov av Gallring för att Gallringen ska bli som mest lönsam. Arbetet genomfördes genom att med inventerings-data från Bergvik Skog dela upp företagets skogsinnehav i norra Värmland i tre hetero-genitetsklasser. De tre klasserna byggde på den relativa standardavvikelsen för grundytevägd medelhöjd mellan provytor inom samma bestånd. För klasserna simulerades skogsbruk enligt Bergvik Skogs riktlinjer under 100 år i programmet Heureka PlanVis.

Den här uppsatsen grundar sig på två fältstudier i nyutlagda demonstrationsförsök på Asa försökspark som ska användas i utbildningssyfte. Studie 1 bestod av försöksytor i ett 13 år gammalt bestånd som röjts till samma röjningsförband men med tre skilda metoder; motormanuell selektiv röjning, maskinell stråkröjning och som en kombination av bägge metoderna. Syftet var att beskriva det nuvarande tillståndet, simulera fram prognoser för beståndsutvecklingen och beräkna dess ekonomiska konsekvenser fram till och med första Gallring och jämföra de olika metoderna med varandra. Studie 2 bestod av försöksytor i ett 23 år gammalt eftersatt bestånd där fyra olika åtgärder testades; ingen röjning innan Gallring, underröjning i samband med Gallring, sen röjning och skogsbränsleuttag. Syftet var även här att jämföra de olika metoderna med varandra genom beskrivning av det nuvarande tillståndet, göra prognoser för beståndsutvecklingen och beräkna dess ekonomiska konsekvenser vid första Gallring och i den här studien även fram till och med den andra Gallringen.

För att uppnå ökad produktivitet och kvalitet i skogsbruket krävs engagemang och innovation både vad gäller teknik- och metodutveckling. Ett exempel på ett led i denna utveckling är att skogsbolaget Holmen Skog år 2010 genomförde den största Gallringsstudien som gjorts sedan 1990-talet. Studien resulterade i att företaget ändrade sina riktlinjer för huvudmetod i Gallring. De nya riktlinjerna innebar att tallskogar med lämpliga terrängförhållanden skulle gallras med slingerkörning. Slingerkörning som metod innebär att skördaren kör i ett eller två slingrade beståndsstråk mellan stickvägarna i en Gallring.

Vid Gallring med normalstora skördare och skotare används vanligtvis noll, ett eller två beståndsstråk mellan stickvägarna. Arbetsmetodiken har studerats empiriskt, men med en begränsad omfattning per studie. Fördelen med simulering som studiemetod är att man med bra modeller över maskiners prestation kan jämföra flera Gallringsmetoder vid inverkan av en stor mängd olika förhållanden. I denna studie har en matematisk prestationsmodell konstruerats för deterministiska jämförelser av dessa metoders drivningskostnad i förstaGallring av tall. Modellen innehöll en spatial del för skördaren, med bl.a.

Träds sociala status inverkan på grundytetillväxtökningen undersöktes genom jämförelse av grundytetillväxten efter Gallring med motsvarande stammars grundytetillväxt i en ogallrad kontrollyta. Datat kommer från fyra olika provytelokaler ur de svenska gödslings-/Gallringsförsöken, där behandlingarna bestod av ett Gallringsprogram med en kraftig Gallring, ett med tre klenare Gallringar samt en ogallrad kontrollyta. Datat täckte en utvecklingsperiod på ungefär 40 år. Stammarna delades vid första mättillfället in i fem klasser utifrån diametermedelstammen och dess tillhörande standardavvikelse på respektive yta, därefter utfördes undersökningarna på de stammar som fanns kvar efter sista mättillfället. Vid den sista mätningen fanns enbart de tre största klasserna kvar i tillräcklig utsträckning i alla behandlingar och resultatet omfattar därför bara dessa klasser.

Bergvik Skog utarbetade en ny Gallringsmall 2008 där stamantal och övre höjd blev beslutsgrundande. Syftet var att tydliggöra sambandet mellan stamantal under hela omloppstiden och ge en klarare målbild för framtida slutavverkningsbestånd. Genom en tidig och hård lågGallring är avsikten att minimera produktionsförlusterna och gynna träd med bäst förutsättningar för dimensionsutveckling. Genom Bergvik Skogs Gallringsmall gallras bestånd med lägre växtförutsättningar lika hårt som bestånd med goda växtförutsättningar, vilket får till följd att beståndsvolymen varierar och ingen hänsyn tas till beståndsvolym vid beslut om Gallring. Vid prognostisering av beståndutvecklingen och framtida skötselingrepp använder Bergvik Skog prognosverktyget Heureka.

Ett problem med ekproduktion i Sverige är att trädslaget har en förhållandevis lång omloppstid i jämförelse med övriga trädslag. Spekulationer har funnits om man genom en hårdare Gallring kan påskynda ekarnas tillväxt och skapa en effektivare ekskogsskötsel. Dessa aspekter, tillsammans med behovet av ett Gallringsförsök inom landets gränser, medförde att forskare vid institutionen för sydsvenskt skogsbruk i Alnarp anlade försöket. I det här arbetet analyserar vi hur och om en alternativ skötsel av ek påskyndar diametertillväxten och därmed förkortar omloppstiden, samt vilka effekter det får för volymproduktionen. Genom regressionsanalys skapades tillväxtfunktioner för diametertillväxten av huvudstammarna för de olika skötselmetoderna som använts.

Andelen konfliktbestånd i Sverige ökar, både i volym och areal. Konfliktbestånd avser bestånd där ungskogsröjningen helt eller delvis uteblivit eller gjorts för svag, varvid det är svårt att avgöra nästa lämpliga skötselåtgärd. Eftersom konfliktbestånd ofta hyser ett stort innehåll av biomassa är de intressanta för skörd av skogsbränsle. Studien har fokuserat på Gallring av konfliktbestånd där Gallringen har utförts av en skördare utrustad med ett ackumulerande aggregat. Gallringen har varit integrerad och uttag har gjorts av i första hand massa? och energived.

Vid val av skördare för Gallring eller slutavverkning väljs ofta maskiner som finns i närområdet och med högst produktivitet. Detta kan medföra att maskiner väljs trots att de inte är bäst anpassade för den aktuella åtgärden. Risken med detta är en hård behandling av träden under avverkningen som ger onödigt stora stamskador. Arbetet handlar om hur man med aktiva val kan minska dessa skador. De faktorer som analyserades var; typ av matarhjul, storlek på maskin och hur barktjockleken inverkar på matningsskadedjup.