Det sägs att infanteriet vinner striden men artilleriet vinner kriget trots det har svenska armén kanske ett utav världens svagaste bataljonsunderstöd i sina slagkraftigaste bataljoner. Även om riksrevisionen konstaterat att Granatkastare m/41 är föråldrad, icke effektiv och personalkrävande finns den fortfarande kvar i tjänst i Försvarsmakten.I arbetet kommer det genomföras en kvalitativ komparativ studie av Granatkastare m/41, 2s4 och M224 utifrån de grundläggande förmågorna.Undersökningen fann att Granatkastare m/41 i vissa avseenden visar vissa tecken på att vara omodern och relativt personalkrävande i jämförelse med 2s4 och M224. Undersökningen visar däremot även att m/41 har en hög total effekt och full god kapacitet till verkan. .

Försvarsmakten har förändrats från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar. Det har inneburit nedläggningar och omstruktureringar av organisationer. Artilleriet är en av de vapenslag som har gått från flertal regementen till idag ett regemente. Artilleribataljonen som är artilleriets insatsförband har kännetecknas som ett förband med lång räckvidd och kraftig verkan. Med pjäser som har kaliber 15,5cm understödjer de manöverförbanden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om Grkpbv 90120 är ett system för framtiden och är såflexibel att den kan fortsatt utgöra ett understödssystem även för strid i bebyggelse.De förändringar som försvarsmakten genomgår, berör bland annat förändrade uppgifter ochinförande av nätverksbaserat försvar. En tendens i detta är att betydelsen av strid i bebyggelseökar, framförallt med tanke på fredsfrämjande insatsers karaktär och den ökadeurbaniseringstrenden i världen. Problemet består i att Grkpbv 90120 utvecklades för att ingå i enförbandstyp för främst strid i annan terräng än bebyggelse. Genom inventering av terrängen ochdess betingelser vid strid, så har krav på förmåga hos ett förbandsanknutet understödssystemkunnat genereras. Kraven har sedan jämförts med de förmågor Grkpbv 90120 besitter.

Försvarsmakten deltar i allt större utsträckning i operationer utomlands. Hittills har dock inte artilleriförband deltagit men möjligheten att tungt understöd kan komma att behövas verkar inte minska. Syftet med min forskning är att försöka belysa och ta tillvara de slutsatser som dragits av svenska förband inom funktionen indirekt eld vid internationella operationer. På detta vis hoppas jag kunna bidra till att begränsa de problem som hittills har funnits och ta tillvara vad som har fungerat bra. Problemformuleringen lyder: Vilka faktorer samt hur har dessa påverkat användandet av funktionen indirekt eld vid svenska internationella insatser? Jag har genomfört en fallstudie på det indirekta eldsystemets nyttjande i Kongo och Kosovo. För inhämtning av information har jag använt mig av tekniken enkätundersökning samt intervju.Några av de viktigaste resultat jag erhållit är att personalen inom funktionen indirekt eld måste ha djup förståelse och en bred kunskapsbank inom artilleritjänsten för att kunna lösa problem som kan uppkomma vid internationell tjänst.