In my paper I have examined the United Nations role in the democratization of Kosovo. In order to complete this purpose I have asked two questions? How has the UN contributed to the democratization of Kosovo that has taken place so far?? What advantages and/or disadvantages has the UN presence in Kosovo had from a democratic perspective?The method I have used in my paper is a qualitative one, and more specified a qualitative text analysis. This means that I have examined a rather small number of sources, but in return I have analyzed these sources very carefully. In addition to the choice of a qualitative method I have used Robert A.

This thesis is about how nationalism is constructed from two competing groups, Kosovo Albanian and Serbs. Kosovo for Serbs is a deep symbolic value that continues to be a Serbian identification. This is one of the main reasons why no Serbian politician has the courage to give it up. On the other side of the coin we have the Kosovo Albanians that only settles for independence. To recognize the independence for Kosovo could jeopardize the security for the Serbian minority living in Kosovo.

The purpose of this essay is to examine why some countries in the world decided to support Kosovo?s declaration of independence in 2008, while others did not. The essay is a type of case study, with Kosovo?s independence as the main focus. For the purpose of the essay, main focus will be on the United States of America, Russia, China and Serbia.

AbstractThe purpose with the study is to see if it is possible to create well functioning and democratic government and parliament in Kosovo, within a near future thru social capital. I have some research questions that will help me reach my purpose: 1. Are Kosovo?s institutions effective and democratic today?2. Does social capital exist in Kosovo today?3.

Kosovo saknar ett fungerande tandvårdssystem och det ges inga förebyggande åtgärder vilket påverkar munhälsan. För att upprätthålla en god munhälsa krävs en god munhygien och goda kostvanor. Idag finns det många barn och ungdomar som kommer från Kosovo till Sverige, och därför är det intressant att ta reda på om hur ungdomarnas munhygien-, kost- och tandvårdsvanor ser ut i Kosovo. Syfte med studien var att undersöka munhygien- och kostvanor samt tandvårdsvanor hos 16-19 åringar i Prishtina, Kosovo. Material och metod: Studien är en kvantitativ empirisk studie som utfördes med en enkät som innehöll 17 frågor med fasta svarsalternativ.

Trots lagar, nationella som internationella, återkommer diskussionen om etik vid militära interventioner. Uppsatsen handlar om huruvida NATO:s intervention i Kosovo levde upp till etiska lagar kring militära interventioner samt om normativa teorier fortfarande är relevanta och lämnas utrymme idag.Syftet med uppsatsen är att se om det fortfarande finns utrymme idag för normativa teorier, såsom den etiska teorin just war theory, och om dessa är rimliga att använda. Uppsatsen använder fallstudien Kosovo som exempel och analyserar samtidigt hur denna intervention lever upp till de nio punkterna i teorin.Kvalitativ textanalys samt fallstudie av Kosovo har använts som metoder och just war theory har använts som teori.Resultatet visar att sju av nio punkter helt eller till stor del levdes upp till under NATO:s intervention i Kosovo, och att de resterande två till viss del levdes upp till. Undersökningen påvisar också att normativa teorier lämnas utrymme idag, och att teorin fortfarande kan vara relevant, om än med lite modifikation..

John A. Warden III is one the most mentioned air power theoretic of his time.He has written a number of theories concerning air power and the best way to use this to win wars.The author of this paper gives a short resume of what he consider are the central thoughts in John Warden´s theories. These thoughts result in four factors; Enemy as a system, centre of gravity, parallel attack/concentration and finally air superiority. These factors are then being used to inves-tigate if NATO used Wardens theories during the Kosovo war in 1999.The reason for the author to choose the Kosovo war specifically is due to the fact that NATO during the war only used air power as an instrument to get Serbia´s president Milosevic to the negotiation table but also the fact that this would turn out to be quite a challenge for NATO.The conclusion is that out of the four factors only one is traceable throughout the entire operation, and that is air superiority. Regarding the other three factors they can only be found in parts of the operation..

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera om Kosovo har de ekonomiska och sociala förutsättningrna för att skapa en grogrund för ett demokratiskt styre. Som grund för uppsatsens teoretiska del ligger demokratiteoretikerna Robert D. Putnam och Robert A. Dahl tankar kring vad som krävs för att kunna skapa en väl fungerande demokrati. Maktstrukturen i Kosovo har varierat över tiden.

The aim of this study is to examine the democratization process of Kosovo in the years after the countries independence was assured. Two central questions for the case study consist of whether a democratic improvement in the country has occurred and which factors, positive and negative, are present to further improve or impede the democratizationprocess. The study builds upon two central definitions, democratic states and democratization in order to gain theoretical background to be able to measure these two quite abstract expressions. A socioeconomic model is used to measure favorable or negative developments within Kosovos society and the findings of this model confirms the hypothesis of modernization theory, namely that increased socioeconomic development increases the chance of a positive democratizationprocess. There has been a positive democratic development aswell as socioecomic progress but since the nature of this study is merely descriptive and not explanatory, it doesnt make claims on the explanatory power of modernization theory.

1999 auktoriserade FN:s säkerhetsråd fredsinsatsen där UNMIK fick mandat attpolitiskt administrera och bygga upp provinsen Kosovo. Vår uppsats syftar till attstudera de etniska motsättningarna mellan Kosovoalbaner och serber i Kosovounder UNMIK:s styre och även att studera UNMIK:s hantering avmotsättningarna samt de båda gruppernas förhållande till UNMIK. Vi gör dettagenom en beskrivande fallstudie som främst inriktar sig på vetenskapliga artiklaroch rapporter. Vi granskar hur de etniska motsättningarna har fått negativakonsekvenser för freden i Kosovo. Det har bildats en partition mellan de bådagrupperna och etniskt motiverat våld har förekommit.

The aim of this master's thesis is to describe the role of language and culture as ethnical identification factors and illustrate how these have been used as political weapons by the Serb regime in Kosovo during the last decade. The thesis discusses the concept of ethnicity, the relations between the politics of identity, nationalism, ethnic mobilization and the importance of language and culture. Kosovo has historically been characterized by severe ethnic antagonism between Serbs and Albanians. Different languages, cultures and religions beside political processes led to ethnic cleavages that paved the way for ethnocentrism, ethnonationalism, chauvinism, ethnic cleansing and civil war. Since 1989, the Serbian authorities have intervened in all important spheres of life, in an attempt to Serbianize Kosovo.

This thesis is an analysis based on the problem of defining a humanitarian intervention and argues when or not, it is appropriate to operate it. The interest lies in finding out whether the argument itself is justifiable,not whether the act of interference was justifiable. My hypothesis is that both private and international operatios misuse the definition "humanitarian interventions" as an excuse to trespass the laws of war. Behind the idea of protecting human rights, freedom and democracy, is the liberalist idea of all individuals being equal. The respect for their freedom and rights drives outside actors to intervene when crimes are comitted against them.

Den här uppsatsen analyserar och jämför två fall av externt administrerade statsbyggande missioner. Den utgår från Barry Buzans statskomponenter för att jämföra och söka förklara varför de internationella administrationerna i Kosovo och Bosnien-Hercegovina misslyckats med att bygga en stabil, representativ och enad stat. Analysen utgörs av tre huvudsakliga statskomponenter, dessa innefattar den statsbärande idén, statens institutioner samt statens fysiska bas (befolkningen och territoriet).Slutsatsen är att man misslyckats med att skapa legitimitet för institutionerna eftersom institutionerna, vars bas är tänkt att bygga på en enande statsbärande idé, speglar samhället i stort som har differentierade åsikter om vad staten bör vara till för och försvårar byggandet av en gemensam, stabil stat.Vi föreslår att den idealiserade visionen om en multietnisk stat, både i Kosovo och Bosnien-Hercegovina ersätts eller möjligen successivt övergår till en vision om integration och multinationalitet som omfamnar gruppernas skillnader och undviker att påtvinga de opraktisk neutralitet..

Syftet med denna studie var att via intervjuer av nyckelpersoner, varav tre inom vårdsektorn och en antropolog, identifiera en del av de faktorer som påverkar arbetet med att förbättra den orala hälsan och i synnerhet införandet av ett förebyggande tandvårdssystem i Kosovo. Kvalitativa intervjuer med fyra nyckelpersoner genomfördes och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat av intervjumaterialet mynnade ut i följande kategorier: Förebyggande tandvård saknas, Socioekonomiska hinder, Brist på strategi och fakta och God vilja. Kategorierna visar på följande faktorer som påverkar situationen för den orala hälsan i Kosovo. Det finns en hälsoplan där man bland annat planerar att minska kariesförekomst med 10 procent fram till år 2014, men den verkställs inte.

The purpose of this paper is to analyze Martti Ahtisaari?s comprehensive reportfor Kosovo, CPS, based on theories about democracy, democratization andmulticulturalism. The essay is a way to make a contribution to research on howthe international community can contribute to democratization processes ingeneral, as the CPS gives the expression and democratization of contextscharacterized by multicultural problems in particular. In this paper, we implementa qualitative text analysis of our main material CPS. The qualitative text analysiscan be applied in studies as ours when sought contents of the text are hidden underthe surface.