I denna uppsats möter man tre ungdomar med diagnosen Transsexualism och deras familjer. Syftet med studien var att förmedla kunskap och förståelse om Transsexualism genom att studera interaktionen mellan familjemedlemmarna och hur de upplever verkligheten i en förändringsprocess. Syftet grundar sig på tankar och reflektioner om dessa familjers utsatthet och vad det inneburit för dem. Intervjuer har genomförts tillsammans med familjemedlemmarna och sammanfattas i uppsatsen.Med utgångspunkt från ?Vad är Transsexualism?? och systemisk teori får man en uppfattning om hur familjen upplevt och hanterat processen, vilken betydelse familjen haft för individen och hur familjen har upplevt vårdprocessen och samhället i övrigt.Resultaten från intervjuerna pekar på att familjerna har upplevt stigmatisering och utanförskap.

Syftet med denna undersökning är att testa tre hypoteser om Transsexualism i Sverige, genom att studera lagen och debatten om lagen om könsbyte från 1972 som uttryck för den dominerande diskursen om Transsexualism. Studien är gjord historiskt, där olika tidsmässiga nedslag i debatten om lagen studeras för att nå insikt om huruvida Transsexualism skapas av den empiri jag studerar. Teorierna som hjälpt analysen av utvecklingen av lagen och rösterna i debatten är främst inspirerade av Michel Foucaults diskursteori, samt Judith Butlers teori om den heterosexuella matrisen. Metodologiskt söks svar på de frågor som utformats för att testa hypoteserna och genomgående står erkända kunskaper om Transsexualism samt normerande av kön, genus och sexualitet i fokus för analysen. Vidare diskuteras vad den lagligt fastställda dominerande diskursen om Transsexualism och diagnosen kräver för ett erkännande av det transsexuella subjektet.

Psykologisk kunskap och praktik utgör en del av den sjukvård som genom sin expertroll har ett stort inflytande på den diskursiva produktionen av Transsexualism. Syftet med denna studie var att granska hur psykologiska förståelser av Transsexualism och andra könsöverskridande uttryck används och förhandlas kring i klinisk verksamhet. Studien har en kvalitativ ansats och materialet är insamlat genom fyra individuella intervjuer, en gruppintervju och inspelningar av två teamkonferenser med utredare vid könsbytesmottagningar. Med utgångspunkt i kritisk psykologi används en diskurspsykologisk metod för att granska de tolkningsrepertoarer och ideologiska dilemman som kan utläsas. Två centrala tolkningsrepertoarer lyfts fram i materialet: en medicinsk-psykologisk tolkningsrepertoar och en utvecklingspsykologisk tolkningsrepertoar.

SAMMANFATTNINGBakgrundTranssexualism bedo?ms idag vara en psykiatrisk diagnos. Diagnosen sta?lls av en psykiatriker och da?refter remitteras individen vidare fo?r att genomga? en ko?nsutredning. Fo?r ett juridiskt ko?nsbyte ma?ste en anso?kning go?ras till Ra?ttsliga ra?det vilket a?r en del av Socialstyrelsen.

Mitt syfte med uppsatsen har varit att utifrån utvalda (socialkonstruktionistiska) teorier och begrepp hämtade huvudsakligen från Butler och Foucault, med den heterosexuella matrisen i fokus, granska och analysera mitt huvudsakliga material som utgörs av en statlig utredning från 2007 ?Ändrad könstillhörighet - förslag till ny lag?. Jag har framförallt varit intresserad av att kritiskt granska och analysera diskurser som rör kön och sexualitet. Teorierna står i uppsatsens centrum medan jag exemplifierar med empirin. Teorierna tjänar alltså både som teoretisk grund och metod.

Syftet med denna uppsats är att studera hur transsexuella personer kan se på och förhålla sig till olika aspekter av kön och könsidentitet. Vi har utfört kvalitativa intervjuer via mail, med individer som identifierar sig som transsexuella eller upplever en inkongruens mellan sitt mentala kön och den biologiska anatomiska kroppen. Vi ämnar därtill även belysa huruvida våra intervjupersoner betraktar kön och könsidentitet som något föränderligt/påverkbart eller oföränderligt/opåverkbart.Våra frågeställningar lyder:? Hur upplever transsexuella personer Transsexualism och olika aspekter av kön?? Vad kan transsexuella personer se som föränderligt respektive oföränderligt gällande kön?? Vad kan av intervjupersonerna anses utgöra grunden för en könsidentitet?? Kan en könsidentitet upplevas komplett utan att man kroppsligen har de fysiska könsattribut som förknippas med det upplevda könet?Vi har valt att analysera vår empiri utifrån ett konstruktivistiskt och ett essentialistiskt perspektiv samt olika förhållningssätt kring teoretiska begrepp så som heteronormativitet och könsidentitet. Vi har även använt oss av tidigare forskning och andra källor för att skapa en djupare förståelse för vårt material.Resultaten av vår studie visar på en stor heterogenitet och komplexitet.

Syftet med studien är att undersöka hur utredare vid könstillhörighetsutredningsenheter i Sverige resonerar kring bedömningskriterier för diagnos och behandling av Transsexualism. Tidigare forskning på området antyder att transpersoner utesluts från behandling på grund av ett heteronormativt förhållningssätt i lagen och hur den tolkas. Denna forskning baserar sig inte på empiriska studier där utredarna fått beskriva sin praktiska tillämpning av lagen, utan på teorier som sedan applicerats på könstillhörighetsutredningen. Vår studie grundar sig på kvalitativa intervjuer och materialet har analyserats genom socialkonstruktivistiska begrepp, vilka jämförts med de riktlinjer utredarna har att förhålla sig till. Vårt tolkningsresultat stämmer till stor del överrens med tidigare genusforskning på området, men vi har också kommit fram till att det inte finns några entydiga svar på vilka krav och förväntningar som ställs på transpersonens kön och genus under utredningen.

In light of health scandals and intense debate in the media about the elderly, the authors investigates two Swedish newspaper and their depiction of elder care in Sweden. Using Faircloughs three-dimensional model and critical discourse analysis, it is investigated if there is a more prominent discourse and if so the impact of globalization on this discourse concerning swedish elderly care. A sample of a total of ten articles in the Swedish newspaper Aftonbladet and Dagens Nyheter is analyzed. The authors found that older people who are granted home help or place of accommodation rarely make their voices heard. Rarely were also relatives of residents given the opportunity to speak.

Sverige är det första landet som gav människor med Transsexualism möjligheten att ändrajuridisk könstillhörighet. Den första lagen om ?Fastställande av könstillhörighet i vissa fall?infördes 1972 och krävde att personen skulle vara över 18 år, ogift, folkbokförd i Sverige samtsteril. Nu krävs endast att personen är över 18 år och boende i Sverige efter flera års politiskkamp för trans*personers mänskliga rättigheter. Steriliseringskravet är äntligen borta men är viframme än? Vad händer enligt svensk lag när den juridiska könstillhörigheten är ändrad? Finnsnågon risk för intrång i människors integritet och rätt till privatliv efter ett fastställande av nyjuridisk könstillhörighet? Vad händer med folkbokföring av släktskap? Min undersökningsynliggör juridiska dilemman för personer som har ändrat juridisk könstillhörighet.

Transsexualism innebär en upplevelse av att det juridiska könet inte stämmer överens med könsidentiteten och följs ofta av en önskan om att korrigera sitt kön så att det överensstämmer med det upplevda. Rösten är en identitetsmarkör och utgör en betydande aspekt av könskorrigeringen. Denna studie utgjordes av en enkät riktad till 24 verksamma röstlogopeder samt 49 personer i könskorrigeringsprocess i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Enkätstudien ämnade undersöka transsexuella personers upplevda behov av logopediska insatser och i vad mån de tillgodoses, vilka kunskaper logopederna upplever som nödvändiga, faktorer som kan försvåra arbetet samt behandlingsinnehåll. Ett ytterligare syfte var att jämföra resultaten från föreliggande studie med de resultat som framkom i studien av Andersson och Aronsson (2008)  som kartlade logopediskt omhändertagande av transsexuella i norra regionen.

Personer med könsöverskridande beteende är en grupp med större risk för psykisk ohälsa jämfört med resten av befolkningen. Ett professionellt bemötande är en viktig del av behandlingsprocessen och påverkar terapeutiskt utfall. Tidigare forskning visar brister i kontakten mellan vårdpersonal och personer med könsöverskridande beteende. Det saknas dock studier som fokuserar på psykologer och deras arbete med denna klientgrupp. Syftet med föreliggande studie är att undersöka psykologers upplevelse av klienter med könsöverskridande beteende.

Minoriteter i samhället riskerar att bli exkluderade och diskriminerade på olika sätt. Transsexuella är en grupp som är utsatta för dessa risker inte bara i samhället utan också i vården. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar mötet mellan sjukvårdspersonal och transsexuella i vården. Transsexuella hade svårigheter att finna vårdpersonal som var respektfulla angående deras könsidentitet, detta gav till följd en barriär till vården och gjorde den svåråtkomlig. Vidare upplevde patientgruppen ointresse från personal och det resulterade i en brist gällande deras vårdbehov.

Bakgrund: Transsexualism är en könsidentitetsstörning som innebär att en individ identifierar sig med det motsatta könet, och innefattar oftast en önskan om att korrigera sitt kön till det upplevda. I och med denna önskan kommer transsexuella ofta i kontakt med vården och därför krävs vårdpersonal som är kunnig och professionell i sitt bemötande.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa transsexuellas upplevelse av vårdpersonalens bemötande under den könskorrigerande processen.Metod: Studien gjordes med en kvalitativ design och datainsamlingen skedde genom intervjuer av sex transsexuella personer. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Respondenterna upplevde ett bra bemötande när mötet och samtalet genomsyrades av kunskap och professionalism och när personalen utgick ifrån deras livsvärld genom att ha en förstående och bekräftande inställning. När personalen istället tedde sig okunnig och oförstående upplevde sig respondenterna sårbara då de behövde övertala och anpassa sig till personalen för att få önskad vård.Slutsats: Studiens resultat visar tydligt att vårdpersonalens bemötande på många sätt påverkar de transsexuella patienternas väg genom den könskorrigerande behandlingen, som för de allra flesta transsexuella är helt livsavgörande. Det är därför av stor vikt att medvetandegöra transsexuella patienters upplevelser, för att på bästa sätt kunna försäkra ett gott bemötande.Klinisk betydelse: Belysandet av transsexuellas upplevelse av bemötandet i vården kan bidra till en ökad medvetenhet om Transsexualism och transsexuellas vårdbehov, för att de i framtiden ska kunna erbjudas bättre vård..

Även om ordet transperson är relativt nytt har det funnits könsöverskidare i alla tider. Sverige blev först i världen med lagliga könskorrigeringar 1972 och i dag går det att få ett könsbyte bekostat av staten. Men okunskapen är fortfarande stor om transpersoner, speciellt inom vården. Det medför att många känner sig dåligt behandlade och undviker att söka vård, visar rapporter. Nu arbetar bland annat RFSL för att förbättra bemötandet av transpersoner..

Syftet med studien var att undersöka varför könsutredningsprocesserna i Sverige respektive Argentina ser så olika ut, det vill säga vikten av att diagnostisera Transsexualism eller ej. Detta gjorde jag genom en komaprativ studie där jag samlade information om könsutredningsprocesserna i de båda länderna. Mina frågeställningar var: * Hur ser utredningsprocessen ut gällande juridiskt könsbyte och könskorrigering i Sverige respektive Argentina? * Vad innebär Argentinas lag kring byte av juridiskt och fysiskt kön i praktiken? * Vilken betydelse tillskriver mina informanter diagnostisering gällande Transsexualism? * Hur kan utredningsprocesserna tolkas utifrån mina valda teorier? Jag intervjuade aktivister inom HBTQ-rörelsen i Argentina som stått bakom den nya identitetslagen samt en könsutredare i Buenos Aires. Mina svenska informanter var alla könsutredare. I både Sverige och Argentina tillhandahåller staten sina medborgare identiteshandlingar, behandlingar samt könskorrigerande ingrepp enligt önskemål.