Studien behandlar hur olika företrädare för en muslimsk Friskola beskriver sin respektive den kommunala skolan och vilka argument för valet av Friskolan som anges. Den behandlar även vilka föreställningar om kulturell mångfald som rektor, lärare och elever uttrycker i sina beskrivningar av Friskolan respektive den kommunala skolan. I studien framkommer att Friskolan i de flesta fall valts pga. den muslimska profilen. Den muslimska normen ska enligt Friskolan underlätta för känslan av trygghet hos barnen och anses stärka barnens identitet..

Syftet med detta projekt är att undersöka hur en Friskola startas och friskoleentreprenörers upplevelser och erfarenheter kring uppstartandet. De entreprenörer som redan har startat upp bär på en mängd kunskaper och erfarenheter som är intressanta att belysa och kanske dra lärdom av. För att skaffa sig kunskap om detta område har följande frågeställningar formulerats: Hur startas en Friskola? Vilka drivkrafter finns bakom startandet av friskolor? Vilka olika bolagsformer förekommer och vilka är, för- och nackdelarna med dessa enligt informanterna? Vilka upplevelser och erfarenheter ger informanterna uttryck för? I studien framkom att drivkraften bakom startandet av Friskolan grundat sig i missnöje. Informanterna gav även uttryck för skilda villkor gentemot kommunen..

Friskolereformen 1992 innebar att den svenska skolan konkurrensutsattes. Expansionen av friskolor var snabb och idag går mer än 25 procent av alla gymnasieelever i en Friskola. Denna studie avser att studera kunskapsutfallet av friskolereformen i den svenska gymnasieskolan. Studien baserar sig på en jämförelse mellan 19 län och studerar de förändringar som skett under åren 2004 till 2011 när andelen elever i Friskola har förändrats. Som utfallsvariabler studeras gymnasiets slutbetyg, högskoleprovsresultatet samt övergången till högskola.

Syftet med denna jämförande studie var att ta reda på om det fanns några skillnader i arbetssätt och miljö kring hur en Friskola respektive en kommunal skola arbetar kring barn med koncentrationssvårigheter. Arbetet är baserat på semistrukturerade intervjuer vilka genomfördes med fem lärare på vardera skolan. Resultatet visade att det specialpedagogiska stödet skiljer sig så till vida att på Friskolan konsulteras en specialpedagog vid behov medan det på den kommunala skolan finns en speciallärare stationerad på skolan. Miljöns skillnader ligger i den fysiska utformningen på skolorna och även i den sociala miljön. En slutsats var att alla lärare anser sig anpassa sitt arbetssätt utefter varje elevs behov och att de inte lägger för stor vikt vid att en elev ska ha diagnos för att få rätt hjälp..

Detta arbete gick i huvuddrag ut på att undersöka uppvärmningsproblematiken på Björkö Friskola i Linköping. Uppdraget hade som huvudsyfte att finna en lösning på det kalla inomhusklimatet i skolbyggnaderna. Det ingick även att finna lösningar på problem som anläggningen dragits med sedan byggnation. Efter avgasmätning på fjärrvärmepannorna konstaterades det att en av dessa utvecklade mycket låg effekt och hade dålig förbränning. En optimering av förbränningen utfördes som resulterade i mindre pannunderhåll och mindre miljöpåverkan.

Uppsatsen behandlar de nya grepp inom pedadogik som kommit att bli vanligare i och med omläggningen av skolsystemet 1994.  Etableringen av friskolor har gjort att utbildningsväsendet breddats, åtminstone till ytan, men samhällets krav på möjligheter att välja och flexibilitet på arbetsmarknaden har fått tveksamma effekter i grundskolan, där elever halkar efter kunskapsmässigt. Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i en undersökt Friskola studera hur dessa nya arbetssätt med stort eget ansvar och dito valfrihet har för effekt på ungdomar i de högre årskurserna, genom observationer, studier av forskning och svar från ungdomarna själva..

Vår C-uppsats har varit inriktad på att undersöka etableringen av Alnour International School i Luleå höstterminen 2007. Skolan kommer att vara en internationell skola där eleverna erbjuds undervisning i islamsk kultur, religion och arabiska språk. Syftet var att, ur både ett religiöst och samhällsperspektiv, undersöka hur Alnour beskriver behovet av en internationell Friskola och dels vilka argument motståndarna ger mot Alnours etablering. Vi har studerat relevant litteratur, samt tagit del av Lpo 94 och skollagen. Som informationshämtande metod har vi använt oss av kvalitativ fallstudie i form av intervjuer med två personer som är kunniga inom området.

Syftet med detta arbete är att få en fördjupad förståelse av elevers syn på skola och utbildning på en privat religiös Friskola med inriktning mot islam. Det empiriska materialet bygger på 8 stycken intervjuer med elever från en femteklass på en privat religiös Friskola skola med inriktning mot islam. Intervjuerna har sedan analyserats, baserat på ett teoretiskt ramverk för att sedan tolka intervjuerna ur specifika perspektiv teorin om rollteori och skolkultur. I studien framgår det att eleverna upplever att det existerar mobbning i den grad att det upplevs som ett problem på skolan. Vidare framkommer det att eleverna upplever att både lärare och elever har ett otrevligt bemötande mot varandra på skolan.

Syftet med vår uppsats är tvåfaldigt. Vi har undersökt hur representanter, det vill säga lärare, rektor och elever, inom en konfessionell kristen Friskola beskriver skolans religiösa och värdemässiga profil. Mot bakgrund av den givna beskrivningen har vi i ett jämförande perspektiv undersökt undervisningen i religion och etik inom den konfessionella Friskolan och en kommunal skola. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med intervju som metod. Resultatet av vår undersökning visar att den konfessionella skolan ger kristendomen mer utrymme, så till vida att denna får fungera som jämförelseobjekt vid undervisningen av övriga religioner.

AbstractFysisk miljö och inlärning är skriven av Christel Eriksson och Therese Mårtensson. Vi har valt att göra en undersökning om klassrummets fysiska miljö på två olika skolor, en Friskola och en kommunal skola, för att se hur elever kan påverkas av den fysiska miljön i klassrummet. Den fysiska miljön innefattar sådant som möbleringen i klassrummet, ljudnivån och undervisningsmaterial. Den gäller även skolgården, matsalen och andra lokaler på skolan men vi har valt att fokusera oss på klassrumsmiljön. Undersökningen som vi har gjort är kvalitativ och innefattar både observationer och intervjuer med elever och pedagoger.

Detta arbete handlar om mödrars motiv för det aktiva valet de gjorde då de valde grundskola till sina barn. Syftet var att få mer kunskap angående föräldrars och specifikt mödrars aktiva val. I undersökningen valdes inte några specifika skolor ut, utan undersökningen är gjord i sydöstra Skåne. Genom kvalitativa intervjuer har vi kunnat upptäcka föräldrars olika anledningar till valet av Friskola eller kommunal skola. En slutsats som kan dras är att de flesta mödrar i undersökningen valde bort en skola. Alltså att de såg en chans att komma bort från det som inte fungerade.

Bakgrund: Eftersom i stort sett alla pedagoger kommer i kontakt med barn i behov av särskilt stöd på sina arbetsplatser, och då det är en viktig del i skolans vardag är det ett intressant och aktuellt ämne att undersöka. Då det nu för tiden finns flera olika skolformer kan det vara intressant att också titta på hur pedagogerna på de olika skolorna resonerar om bemötande av barn i verksamheten. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka pedagogernas bemötande i verksamheten med barn i behov av särskilt stöd i förskoleklassen på kommunal skola och Friskola, för att få en uppfattning om deras resonemang om bemötandet av dessa barn. Finns det likheter eller skillnader i pedagogernas resonemang på kommunal skola och Friskola? Metod: Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi använder oss av intervjufrågor för att få svar på frågeställningarna.

Mellan år 2006-2010 hadeförsäljningen av paracetamol ökat med 23 %. Ökningen är som störst i blandandra Västernorrlands Län. De ungas hälsa har utvecklats negativt sedan 1990-talet.De under 18 år är den snabbast växande gruppen användare av receptfriavärktabletter. Studiens övergripande syfte var attundersöka ungas användning av receptfria värktabletter på en Friskola iSundsvall. Dessutom undersöka faktorer som eventuellt samvarierade medanvändning av receptfria värktabletter.

Mellan år 2006-2010 hadeförsäljningen av paracetamol ökat med 23 %. Ökningen är som störst i blandandra Västernorrlands Län. De ungas hälsa har utvecklats negativt sedan 1990-talet.De under 18 år är den snabbast växande gruppen användare av receptfriavärktabletter. Studiens övergripande syfte var attundersöka ungas användning av receptfria värktabletter på en Friskola iSundsvall. Dessutom undersöka faktorer som eventuellt samvarierade medanvändning av receptfria värktabletter.

AbstractThe purpose of this paper is to examine how the religious education is implemented in junior and grammar school. As a base for my examination I used two private schools and two municipal schools. My main goal was to get a better view of the content of the education, the treatment of the students and the conditions for the students to get a greater understanding and respect for others? religious beliefs and opinions through education. To reach this goal I did interviews and field studies which means that the paper has a qualitative approach.The examination showed clearly that the private schools spend a lot more education time on their respective religions while the municipal schools have a more comprehensive education.