Syftet med denna fallstudie var att undersöka betydelsen av idrott och fysisk aktivitet för Ungdom med funktionsnedsättning. En Ungdom och hans mamma intervjuades. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom: att vara del av en gemenskap, att känna sig kompetent och utnyttja sin potential, att ha hälsa, glädje och välbefinnande, och att skapa en grund att bygga vidare på. Kategorierna bildade temat: det goda livet ? nu och i framtiden.

Kommunerna och landstingen avsätter ca 16,5 miljarder kronor per år för missbruksvård. Enligt CAN `s rapport om skolelevers drogvanor har 20% av killarna, samt 14% av tjejerna i årkurs.2 i gymnasiet någon gång använt narkotika. Detta är en kvalitativ studie som baseras på tre intervjuer genomförda med föräldrar till missbrukande unga vuxna. Denna studie vill visa på föräldrars känsla av hur de upplever att samarbetet fungerar mellan myndigheter, samt hur sekretessen har påverkat deras möjlighet till insyn den dag deras missbrukande Ungdom uppnår myndighetsåldern..

Under vår praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med Ungdomar eftersom deras åsikter och tänkesätt anses betydelsefulla som underlag vid Ungdomssatsningar. Vi ville utifrån detta undersöka om det fanns kommunala kanaler och arenor som kommuner använder för att få fram en dialog med Ungdomar. För att besvara vår frågeställning begränsade vi oss till en kommun, Botkyrka.Syftet är att undersöka och beskriva vilka kommunikationsstrategier Botkyrka kommun använder sig av för att skapa en dialog mellan kommun och Ungdom.Uppsatsen grundas på en kvalitativ studie baserad på intervjuer gjorda i den utvalda kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjänstemän och politiker utifrån tre representativa kommunförvaltningar inom barn- och Ungdomsområdet.Resultatet visar att kommunala Ungdomskanaler till stor del är strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhälliga debatten främst som remissinstans. Skolan är då en central länk mellan kommun och Ungdom, eftersom det är här informationen kan spridas och nå den enskilda individen.

The aim of the essay is to explore how so called ?safe spaces? are built, and the part that creativity can play in this construction. The essay also explores the duality of idea-based social work that at the same time strives to support vulnerable groups and strives to make social and political changes. The essay has its empirical base in the RFSL Ungdom project ?Tusen bilder, tusen ord? (A thousand pictures, a thousand words).

SAMMANFATTNINGBakgrund: Vid behandling av ätstörningar hos barn och Ungdomar konstateras att föräldrars delaktighet har en betydande roll. Sjuksköterskan kan möta föräldrar till barn och Ungdomar med ätstörning inom olika vårdinstanser och vårdformer och för att kunna ge stöd och god omvårdnad med familjen i fokus, är det av intresse att belysa upplevelser och erfarenheter hos föräldrar, av att leva med och/eller vårda barn/Ungdom med ätstörning.Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter av att leva med och/eller vårda barn/Ungdom, med diagnostiserad ätstörning.Metod: En litteraturstudie genomfördes utifrån nio artiklar av kvalitativ ansats. Artiklarnas resultat analyserades och sammanfördes.Resultat: Föräldrar upplevde social isolering, förändringar i vardagslivet samt svårigheter att förhålla sig till ätstörningen. För många var den känslomässiga bördan tung och känslor som oro, frustration och maktlöshet var vanliga. Vidare blev ekonomi och egen hälsa lidande till följd av sjukdomen.

Uppsatsen syfte är att skildra våra informanters situationer i relation till utbildningsfält och arbetsfält. Frågor kring deras framtida sysselsättning samt hur de ser på tillgången till samhällets stöd. Frågeställningen handlar om hur en övergång ser ut från utbildningsfältet till arbetsfältet och vice versa samt hur etablerade de känner sig i respektive fält samt om de upplever en desorientering i sin roll i valen av de olika fälten. Metoden som använts är kvalitativ och empirin är insamlad genom intervjuer med samma metod. Informanternas berättelser kring deras situation ger en bred bild av hur det ser ut för några Ungdomar i val av sysselsättning.

Titel: Varför Gud?  En studie av Ungdomars religiösa attribution i Halmstad Författare: Emma Göransson och Linn Jönsson Handledare: Jürgen Offermanns Frågeställning: Vilka faktorer påverkar valet av religiös attribution hos en Ungdom i Halmstad?Finns det några specifika faktorer som förekommer oftare än andra i valet av religiös attribution hos en Ungdom I Halmstad? Syfte: Vårt syfte är att finna orsakerna till varför en Ungdom i Halmstad blir religiös och vad som kan vara avgörande i ett sådant beslut. Detta gör vi med utgångspunkt i religionssociologiska och religionspsykologiska teorier.Metod: Det är en kvalitativ studie.Teoretisk referensram: I detta kapitel presenteras de befintliga teorier gällande religionssociologi och religionspsykologi, vi valt att utgå från.Empirisk studie: Data är insamlad via intervju av tio Ungdomar i två religiösa Ungdomsgrupper i Halmstad.Slutsats: Vi har kunnat konstatera fem olika faktorer som legat till grund för Ungdomarnas religiösa attribution i Halmstad.påverkan från socialt kontaktnätdå religionen präglat individens uppväxtdå det har funnits en känsla av saknad behovet av förändring i livetsökandet efter en identitet och en samhörighet.

Denna undersökning syftade till att undersöka vad de medel som man under barocken använde för att väcka och stilla människans affekter har för påverkan på dagens musikstuderande Ungdom, samt hur nära deras upplevda affekter ligger de affekter som barockens musikskribenter såg i musiken. För att studera detta använde jag mig av en kvantitativ enkätundersökning. Jag spelade upp valda delar ur ett stycke av Monteverdi för dem och undersökte i enkätform vad de upplevde för affekter. De flesta försökspersoner uppfattade de stora musikaliska mönstren, som oftast är de som uttrycker olika grad av energi, medan de underliggande, mer nyanserade mönstren, som kan uttrycka om ett litet stycke musik har en positiv, negativ eller neutral laddning, uppfattades mer sällan.

I min uppsats vill jag inbjuda till en alternativ tolkning av Hjalmar Söderbergs Martin Bircks Ungdom (1901). Syftet med uppsatsen är att ge förståelse för Martin Bircks karaktär och handlande genom att belysa den centrala relationen mellan Martin och modern. För att analysera Martins psykologi ställs hans gestalt mot den historiska samtidens uppfattningar om psykologi. Jag har även använt mig av ett psykoanalytiskt angreppssätt, framför allt grundat på Sigmund Freuds idéer, vilket fungerar både som litterär teori och metod.I min undersökning har jag funnit att Martin är en neurotisk person som lider av många av de psykiska problem som var vanliga runt 1900-talets sekelskifte, så som neurasteni. Jag har i enlighet med freudiansk psykoanalys tolkat Martins neuros som grundad i en inre konflikt mellan detet och överjaget.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur 40-talisterna hanterar åldrandet. Våra frågeställningar lyder så här: att undersöka om den äldre generationen känner sig stigmatiserad från samhället. Är det ?inne? att vara ung? Vad är Ungdom? Vem har skapat den här normen, och hur påverkar det de som ?inte är unga?? Det andra frågeställningen är att även undersöka om våra informanter utför olika åtgärder för att motverka den naturliga processen av fysiskt åldrande och om så är fallet, hur kommer dessa till uttryck? Använder de skönhetsprodukter? Klär de sig på ett visst sätt och i så fall, varför gör de det? Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där 8 informanter blev intervjuade.För att kunna analysera vårt resultat har vi använt oss av teorier av Bauman, Skeggs, Goffman och Giddens. Det som framläggs i uppsatsen är att informanterna lever efter Ungdomsidealet och att de använder olika åtgärder för att kunna passa in i normen.

Vi har gjort en kvalitativ studie baserad på intervjuer. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats vid tolkning av intervjuerna. Syftet med studien har varit att förklara hur personalens stämpling och utövning av social kontroll på Ungdomar som vistats på institution ökar riskerna för institutionsskada. Vi har relaterat institutionsskada till fem stycken faktorer som påverkar Ungdomens möjligheter att bryta sig in i samhället. Vid analys av vår empiri har vi använt oss av tre olika teorier.

SAMMANFATTNINGSyfte: Uppsatsens syfte var att undersöka om det fanns några samband mellan ålder, iso-BMI, upplevt problem av övervikten och motivation till förändring hos barnen som behandlas på överviktsenheten för barn och Ungdom. Metod: Designen var en tvärsnittstudie med kvantitativ ansats och materialet är delar av de anamnesformulär som barnen fyllt i inför nybesöket på överviktsenheten samt iso-BMI från sjukhusjournaler. Statistiska analyser gjordes i SPSS. I studien ingick 118 barn; 54 flickor och 64 pojkar.                                                                   Resultat: Studien visade att 94,4 % av flickorna och 76,6% av pojkarna upplevde att deras övervikt var ett problem.

Syftet med intervjustudien var att skapa en modell utifrån hur psykoterapeuter beskriver den inledande processen i kontakten med en Ungdom som kan leda fram till ett beslut att det finns förutsättningar för att en psykoterapi kan påbörjas. En annan avsikt var att studera om det går att uppfatta något i samspelet med den unge som visar att ett så kallat ?psykoterapeutiskt område? har skapats i situationen.Huvudresultatet av studien visar att vid den inledande kontakten med Ungdomar arbetar terapeuterna parallellt med bedömningen av om den unge kan tillgodogöra sig psykoterapi och med att stödja en utvecklingsprocess. Målet för det inledande arbetet, eller det processen syftar till, är att komma fram till ett gemensamt upplevt möte i samtalet, i denna studie kallat för "psykoterapeutiskt möte". Inledningen av kontakten med en Ungdom präglas alltså av ett kombinerat bedömningsarbete och psykoterapeutiskt processarbete.

Bakgrund: Barnfetma är på väg att bli ett stort folkhälsoproblem i samhället. 42 miljoner barn under fem år är överviktiga i världen. God självkänsla är viktigt för det psykiska välbefinnandet. Syfte: Vi vill undersöka om en överviktig Ungdom löper större risk att drabbas av låg självkänsla jämfört med en normalviktig Ungdom. Metod: Vi har gjort en litteraturstudie där vi har analyserat tio vetenskapliga artiklar.

Den här uppsatsen undersöker vilka konsekvenser införandet av kasamDIALOGEN Ungdom som ett verktyg i utvecklingssamtalet kan få för elever, mentorer och skolan. Detta är ett pilotprojekt inom gymnasieskolan i Halmstads kommun. Projektet är ett led i att finna ett fungerande utvecklingssamtal för den framtida gymnasieskolan, ett samtal som utgår från elevens egen uppfattning av sin situation. Syftet med uppsatsen är inte att utvärdera verktyget i sig, utan istället de relationella konsekvenser metoden kan få för berörda parter. På uppdrag av Utbildningsförvaltningen i Halmstad kommun har vi intervjuat fem mentorer och åtta elever.