Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta Musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med Musicerande, främst Musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att Musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana Musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana Musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana Musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv.

Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra vilken utrustning och tillgång till lokaler som musiklärare kontra rektorer anser att en god undervisning kräver samt vilken kompetens musiklärare anser sig besitta och om de anser att den är tillräcklig för att på ett adekvat sätt undervisa och bedöma elever. Syftet är även att se om synen på musikundervisningen skiljer sig mellan musiklärare och rektorer samt vilken uppfattning om ämnet de båda grupperna har. Vårt empiriska material består av enkätsvar från 14 olika skolor där tolv musiklärare respektive nio rektorer svarat. Resultatet visar att musiklärarna anser sig ha kompetens att undervisa och själva Musicera men att verktygen i form av instrument och digitala verktyg är knappa. Rektorerna betonar vikten av kompetens men inte vikten av verktygen för att kunna förmedla densamma.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta Musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med Musicerande, främst Musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att Musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsätta Musicera år efter år. Fokus ligger vid blåsorkestern och blåsinstrumentalister, de äldre instrumentalisterna i orkestern. Studien är avgränsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med Musicerande, främst Musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hålla intresset för att Musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer växt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger på faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka Källner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

Varfo?r fungerar det ba?ttre att spela med vissa personer a?n andra? Vad a?r det som go?r samklang? Vad a?r samklang? Hur Musicerar olika personer tillsammans?Jag och tva? sopraner har bildat en ensemble fo?r att sjunga luciasa?nger och fo?r att sjunga pa? a?ldreboenden. Luciata?get har gjorts vid flera tillfa?llen varav ett tillfa?lle har dokumenterats.Huvudfokus fo?r detta arbete har varit samklang och interpretation. Det inneba?r att vi i samband med repetitioner har fokuserat pa? interpretation genom att analysera sa?ngsa?tt, frasering, nyanser, artikulation, intonation, uttal, balans och tolkning.

Syftet med studien har varit, dels att beskriva Sandsbromodellen som undervisningsmetod i ämnet musik, dels att tolka och skapa förståelse för vad olika musiklärare i Växjö kommun har för mål med momentet Musicerande och hur de praktiskt arbetar med detta i sin musikundervisning samt att belysa och skapa förståelse för hur elever på Sandsbro skola upplever momentet Musicerandet i musikundervisningen.Utifrån vår frågeställning valde vi att angripa problemet genom att göra en kvalitativ undersökning angående olika musiklärarnas syn på Musicerande och en kvantitativ undersökning beträffande Sandsbro skolas elever och deras uppfattning om momentet Musicerande i musikundervisningen. Det sammanställda resultatet har därefter bearbetats och analyserats utifrån litteratur inom det aktuella området.Resultatet visar att musiklärarna arbetar helt eller delvis utifrån egenproducerat material momentet Musicerande. Vad beträffar Sandsbromodellen arbetar musikläraren helt och hållet utfrån egenproducerat material. Vidare visar resultatet att några av musiklärarna uppfattar puls och Musicerandets koppling till musikteori som centrala delar av musikundervisningen medan någon har valt att lägga betoningen på det instrumentala Musicerandet. Det instrumentala Musicerandet utgör grunden för hela Sandsbromodellens metodik.En av musiklärarna integrerar all musikundervisning i ett musikhistoriskt eller musikteoretiskt perspektiv och ett grundläggande drag i Sandsbromodellen är att musikläraren drar nytta av elevernas stora intresse för populärmusikMusiklärarna anger också olika mål för momentet Musicerande, dels att det skall ge spelglädje och öka lusten till musik, dels leda till ett ökat musikintresse och utveckla elevens samarbetsförmåga.

Jag är en skådespelare med rötter i dans och musik. Jag vill dansa, Musicera och skådespela - men inte bara var för sig. Glida emellan. Hur kan de discipliner som jag är bärare av blandas i praktiken? ?Det röda trädet?, en föreställning som gick på Folkteatern våren 2013 blev utgångspunkt för möjligheten.

Amatörrockmusikers musikskapande - En studie i rockmusikers låtskrivande, är en magisteruppsats om hur gehörsbaserade musiker använder sig av olika strategier och formler för att samarbeta och skriva musik.Genom att intervjua fyra amatörrockband har en analysmodell kunnat ställas upp, vilken ger en varierad bild av samarbetet och skapandet inom bandens kreativa fas.Huvudfrågan lyder: Vilka kreativa strukturer och arbetsmetoder förekommer inom amatörrockbands skapandeprocesser?Genom en jämförande analys av bandens låtar konstateras det att arbetssätten och samarbetet varierar, inte bara banden emellan, utan även inom banden. Dessutom spelar de digitala medierna en framträdande roll inom det moderna låtskapandet..

I denna studie har jag undersökt hur musiklärare och läromedel i musik ser på musikteorin i undervisningen för elever i år 1-5. Jag har granskat läromedel och intervjuat lärare för att ta reda på vilka kunskaper de anser att vi bör ge eleverna i musikteori, men även i vilket syfte och med vilka metoder det ska ske. I samband med intervjuerna har musiklärarna gett mig synpunkter på de läromedel jag granskat.Jag har förstått att de intervjuade musiklärarna anser att det är väsentligt att ge eleverna kunskaper i musikteori, men att den inte får ta överhanden och dominera undervisningen. Musik, tycker musiklärarna, är ett ämne där eleverna framförallt ska ges tillfällen att skapa och Musicera. Gällande läromedlen har jag upptäckt att de skriver om en långt mer avancerad musikteori än vad lärarna lär ut.Under intervjuerna betonade samtliga lärare vikten av att omsätta teoretiska kunskaper i praktiskt Musicerande.

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana Musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana Musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana Musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv.

I följande studie är syftet att bilda kunskap om förskollärares upplevelser av barns spontana Musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollärare sina upplevelser av barns spontana Musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollärare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgångspunkten i studien är fenomenologisk, vilket innebär att vi vill försöka förstå barns spontana Musicerande utifrån förskollärarnas perspektiv.

Syftet med denna magisteruppsats är att undersöka två musiklärares uppfattning om kunskap i musik. Uppsatsen baseras på en diskursanalys där jag i intervjuer med två musiklärare ställt frågor som berör deras kunskapssyn. Utsagorna vittnar om två ganska skilda beskrivningar där det musikaliska uttrycket betonas i den ena medan vikten av att eleverna har de verktyg som krävs för och Musicera i grupp den andra. Även om utsagorna skiljer sig åt verkar instrumentalspelet och sången spela en viktig roll. I ena fallet som en form av kanal för det musikaliska uttrycket medan det i det andra fallet fungerar som en typ av färdighetsmässig nyckel till den gruppgemenskap som Musicerandet innebär.

I det här arbetet har jag undersökt hur fiollärare med förankring i folkmusiken undervisar samt vilka eventuella områden som de lägger vikt vid och varför. Jag valde att göra en kvalitativ intervju med fem informanter. Mitt mål var att välja fiollärare med utbildning från musikhögskola, men för övrigt med så varierande bakgrund som möjligt. Jag har ställt intervjusvaren mot några klassiska fiolmetoder. Jag har inte kommit fram till några nya perspektiv eller infallsvinklar i folkmusikundervisningen.

Syftet med undersökningen var att ta reda på varför barn och ungdomar börjar Musicera och varifrån deras musikintresse kommer. Vår teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. I litteraturgenomgången behandlas relevanta faktorer som påverkar musikintresset, barn och ungdomars utövande av musik, forskning kring musikens positiva effekter och vad styrdokumenten säger om musik i skolan. Resultatet av de semistrukturerade intervjuerna delades in i sju teman och visar att det är skillnad på varifrån musikintresset kommer och varför musik börjar utövas. Utvecklingen mot ett utövande delas in i tre steg.