Filmen "The Truman show" har använts som utgångspunkt för att diskutera hur människor uppfattar verkligheten utifrån sin livssituation. Tankar angående verklighet, media och Tillvaro används för att diskutera filmens karaktärers medvetenhet och kunskap om sin egen situation. Då filmen handlar om Truman som filmas dygnet runt och sänds i en direktsänd TV-show över hela världen, utan att han vet om det, diskuteras även vilken roll media har för att skapa mening i människors vardagliga liv. Media används också för att förklara, enligt Truman, konstiga händelser vilket är meningen för att kunna hålla honom fortsatt omedveten om sin sanna Tillvaro. Då personerna i filmen har olika kunskaper och erfarenheter om sin Tillvaro, tas även tankar om detta upp för att visa på vad det är som gör att människor accepterar eller ifrågasätter sin situation.

En meningsfull TillvaroSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull Tillvaro utifrån beviljade hemtjänstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, omsorgsgivare samt biståndshandläggare och analyser av empirin har utgått från symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som är centralt för den enskilde för att känna meningsfullhet är den sociala interaktionen tillsammans med andra människor, att boendemiljön är trivsam och önskvärd samt att den enskilde har en känsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, påverkar dessa aspekter är studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med känslan av meningsfullhet. .

Syftet med denna studie var att få en bild av den äldres inflytande över sin Tillvaro.Socialtjänstlagen anger att verksamheten och insatserna ska bygga på respekt för människors självbestämmanderätt och integritet. Utgångspunkten för socialtjänsten ska vara rätten för den enskilde att själv få bestämma över sin situation. Social omsorg berör möte och samspel mellan människor som för den enskilde får stor betydelse. Metoden som användes hade en kvalitativ ansats som genomfördes med intervjuer.Studien omfattade sju personer och frågeområden berörde: äldres önskemål i det dagliga livet, ändringar av inplanerade insatser samt den äldres egen påverkan på utformningen av stödet. Med begreppet självbestämmande ansåg många att det innebar att själv få bestämma över sin Tillvaro.

Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull Tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och främja en meningsfull Tillvaro för de äldre vid särskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften Vård i Norden. Resultat; Resultatet visade på att upprätthållandet av kroppens fysiska och mentala förmågor hade stor inverkan för den upplevda hälsan. Social gemenskap, goda vårdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansågs även placera den äldre i ett sammanhang, vilket också grundade för meningsfullhet och välbefinnande.

En meningsfull TillvaroSyftet med denna studie har varit att undersöka i vilken grad en omsorgsmottagare upplever en meningsfull Tillvaro utifrån beviljade hemtjänstinsatser. Studien har bedrivits genom en halvstrukturerad, kvalitativ intervjumetod med omsorgsmottagare, omsorgsgivare samt biståndshandläggare och analyser av empirin har utgått från symbolisk interaktionism och dramaturgisk rollteori. Vi har funnit att det som är centralt för den enskilde för att känna meningsfullhet är den sociala interaktionen tillsammans med andra människor, att boendemiljön är trivsam och önskvärd samt att den enskilde har en känsla av trygghet. Trots det faktum att omsorgs- och serviceinsatser, i olika grad, påverkar dessa aspekter är studiens viktigaste slutsats att de enskilda vanligtvis inte sammankopplar beviljade insatser med känslan av meningsfullhet. .

Studiens syfte var att belysa unga häktade personers upplevelser och erfarenheter av Tillvaron i häktet samt betydelsen av personalens bemötande. Kvalitativa intervjuer valdes med tanke på metodens fördelar, eftersom vi är intresserade av intervju¬personernas erfarenheter i form av berättelser. Då hermeneutiken hjälper till att förklara - och förstå menar vi att den hermeneutiska traditionen hade de bästa förut¬sättningarna för uppsatsen. Vi ville lyfta fram det pedagogiska i Tillvaron och försökte ta del av det som är lärande i mötet mellan personal och häktad. Vi använde oss av hermeneutik som kvalitativ ansats och inspirerats av den hermeneutiska cirkeln för att analysera, tolka och sammanställa vårt resultat.

Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogiska programmet Höstterminen 2010 Abstrakt Ghannad, Charlotte (2010). Att växa upp med ett syskon som har diagnosen autism. En kvalitativ studie om syskonens Tillvaro i familjer där ett barn har diagnosen autism[Growing up with a Sibling that has the Autism Diagnose. A Qualitative Study about the Siblings Conditions in Families where one Child got the Autism Diagnose]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Alla syskonrelationer har sina upp- och nedgångar och syskonen påverkar ömsesidigt varandras Tillvaro.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att genom intervjuer med tidigare kriminella vuxna undersöka deras upplevelser av vilken påverkan anstaltsvistelser och ett tidigare kriminellt leverne har gällande socialt umgänge och identitet.Vi utförde intervjuer med fyra individer med nu ordnad Tillvaro. Frågorna ställdes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som baserades på uppsatsens syfte, tidigare forskning, och teori.Även om anstaltsvistelserna upplevts påtvingade och konstlade har respondenterna i varierande grad kunnat påverka sin Tillvaro och det sociala umgänget. Det har funnits ett stort avståndstagande mellan intagna och anstaltspersonal. Vid frigivning har respondenterna upplevt ångest och vissa har fått anpassningssvårigheter till ett liv i frihet. Självbilden har utvecklats genom social interaktion med nära anhöriga.

Denna studie syftar beskriva och analysera hur långtidsarbetslösa och korttidsarbetslösa individer upplever sin Tillvaro och hur de förhåller sig till denna. Inom den teoretiska ramen ligger sociologisk tidigare forskning på arbetslöshet samt tillfälliga anställningar och sociologiska teorier till grund. Genom 10 intervjuer delges läsaren exklusiva utsagor med gemensamma nämnare i form av fyra teman av den upplevda Tillvaron. Det framkommer dock att olika mentaliteter delvis präglar de långtidsarbetslösas och de korttidsarbetslösas resonemang och därmed hanteras den upplevda Tillvaron olika. Långtidsarbetslösa tenderar att ha en cynisk inställning till arbetsmarknadens anspråk, därför tillämpas gärna defensiva strategier såsom döljande av arbetslösheten för utomstående till exempel.

Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att genom intervjuer med tidigare kriminella vuxna undersöka deras upplevelser av vilken påverkan anstaltsvistelser och ett tidigare kriminellt leverne har gällande socialt umgänge och identitet.Vi utförde intervjuer med fyra individer med nu ordnad Tillvaro. Frågorna ställdes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som baserades på uppsatsens syfte, tidigare forskning, och teori.Även om anstaltsvistelserna upplevts påtvingade och konstlade har respondenterna i varierande grad kunnat påverka sin Tillvaro och det sociala umgänget. Det har funnits ett stort avståndstagande mellan intagna och anstaltspersonal. Vid frigivning har respondenterna upplevt ångest och vissa har fått anpassningssvårigheter till ett liv i frihet. Självbilden har utvecklats genom social interaktion med nära anhöriga.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur homosexuella föräldrar upplever sin Tillvaro i ett heteronormativt samhälle samt hur de ser på skolans bemötande av dem och deras barn..

SammanfattningGemenskap och aktiviteter med andra har en positiv inverkan på den äldres hälsa. Att bli äldre och vara i livets sista fas och samtidigt vara beroende av andra kan påverka den enskildes förmåga att leva som förut. Människans behov och funktionsförmåga kan förändras med åren liksom tillgången på organiserad social verksamhet. Syftet med denna studie var att beskriva äldres upplevelser av sociala aktiviteter och vad det betyder för en meningsfull Tillvaro när de bor på särskilt boende. I studien deltog åtta personer som bodde på särskilt boende-sjukhem som inte själva hade en organiserad aktivitetsverksamhet som t.ex., terapi eller hobby.

Syfte; Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelsen av vad som skapar en meningsfull Tillvaro samt hur sjuksköterskan kan stödja och främja en meningsfull Tillvaro för de äldre vid särskilda boenden. Metod; Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklar publicerade mellan åren 2000-2012 söktes i databaserna CHINAL, ELITE, PubMed, SweMed samt i tidskriften Vård i Norden. Resultat; Resultatet visade på att upprätthållandet av kroppens fysiska och mentala förmågor hade stor inverkan för den upplevda hälsan. Social gemenskap, goda vårdrelationer och ett aktivt delagande i den egna vardagen ansågs även placera den äldre i ett sammanhang, vilket också grundade för meningsfullhet och välbefinnande.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur homosexuella föräldrar upplever sin Tillvaro i ett heteronormativt samhälle samt hur de ser på skolans bemötande av dem och deras barn..

Ett stort antal barn/ungdomar separeras från sina familjer och skickas bl.a. till Sverige från konfliktdominerade och krigshärjade länder för att barnet ska ha ett tryggt liv och Tillvaro.Syftet med min studie är att beskriva, belysa och analysera den problematik och de svårigheter som uppstår hos ensamkommande flyktingbarn som skickas bland annat till Sverige, av deras föräldrar eller närbekanta, från krigshärjade eller politiskt ostabila länder med förhoppningen att barnet ska garanteras en trygg Tillvaro och framtid. Med denna studie vill jag söka svar varför barn skickas ensamma till Sverige, hur dessa mottages, vilka upplevelser de har med sig och hur de upplever sin nya situation. Jag använde mig av den kvalitativa forskningsmetoden.Resultatet av min studie, i likhet med tidigare forskning, visar att barn som ensamma kommer till Sverige och söker asyl drabbas av psykosomatiska sjukdomar, identitetskonflikter som ett resultat av sina tidigare upplevelser/erfarenheter, separationen från sina föräldrar och närstående samt det nya landet som innebär nya utmaningar..