Denna uppsats belyser Familjehem som ett socialt fenomen ur socialtjänstens och Familjehemmens egna perspektiv. Det känsliga och komplicerade förhållande som råder mellan ett Familjehem och det placerade barnets biologiska föräldrar diskuteras utifrån fader - och modersrollen, med ett teoretiskt utgångsläge..

Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka motiv som bidrar till att bli Familjehem. De frågeställningar som legat till grund för studien är vilka är det som väljer att bli Familjehem, vilka för- och nackdelar finns med att vara Familjehem samt hur Familjehemsförhållandena påverkas av att ta emot ett behövande barn. I studien används både kvantitativa och kvalitativa metoder. Uppsatsen är avgränsad till Familjehem boende i Luleå kommun. En enkätundersökning skickades ut till 30 Familjehem samt fyra intervjuer med fem Familjehemsföräldrar genomfördes.

SAMMANFATTNING: Vår uppsats Rekrytering och utredning av Familjehem ? Socialtjänstens arbete med att hitta lämpliga Familjehem behandlar ämnet Familjehemsvård, med fokus på socialtjänstens arbete med utredning och rekrytering av Familjehem. Förutom att ge en överblick över detta arbete ville vi också undersöka vad socialsekretare anser vara ett bra Familjehem, samt vilka faktorer som kan leda till en framgångsrik placering. För att uppnå syftet genomförde vi kvalitativa intervjuer med tre Familjehems- och socialsekreterare i två kommuner och tog del av tidigare forskning och annan relevant litteratur. Det framkom att de undersökta kommunerna använder omarbetade versioner av Kälvestenmetoden vid utredning av Familjehem, som tillsammans med PRIDE-programmet utgör de vanligaste metoderna i Sverige.

Syftet med detta arbete är att genomlitteratur och en empirisk studie undersöka hur relationen Familjehem - skolan kan se ut. Studiens problemformuleringar är: Hur kan Familjehem uppleva relationen till skolan? Hur kan lärare uppleva relationen till Familjehem? Hur kan socialsekreterare uppleva relationen Familjehem - skola? Arbetet består av två delar. Den första delen består av en litteraturgenomgång där lagstiftning och olika förhållanden kring Familjehemsplacerade barn presenteras. Den andra delen är en resultatdel där fem ostrukturerade intervjuer presenteras, varav två med Familjehemsmammor, två med lärare och en med socialsekreterare.

Detta är en kvalitativ studie på ämnet Familjehemsrekrytering. För att uppnå studiens syfte som var att belysa Familjehemssekreterares uppfattning och erfarenheter om rekrytering av Familjehem så genomfördes intervjuer med tre handläggare från två olika kommuner samt så tog jag del av tidigare forskning och annan relevant litteratur. Under intervjuerna framkom det att det var svårt att finna familjer som var intresserade av att bli Familjehem och detta ställde handläggare i dilemman om hur höga krav de kan ställa. Viktiga faktorer och egenskaper ansåg handläggarna bland annat var att det fanns ett stort engagemang hos familjerna, bra samarbete mellan socialtjänst, Familjehem och biologiska föräldrar. Både forskning och respondenterna menade att det finns flertalet faktorer som spelar in om huruvida en placering skall vara lyckad och studien visar hur handläggarna arbetar med att finna dessa egenskaper samt finna exkluderingsfaktorer och utreda vilka motiven är till att familjerna vill bli Familjehem..

? Bakgrund: I en studie skriven 2006, angående förekomsten av övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården 1950-1980, har 32 personer av totalt 53 intervjuade som befunnit sig på fosterhem vid den aktuella perioden berättat om övergrepp och kränkningar i fosterhemmet. Syfte: Att ta reda på hur socialtjänsten arbetar med Familjehem i Sverige och undersöka eventuella brister i utredningar och uppföljning av Familjehemsplaceringar som kan leda till vanvård. Metod: En kvalitativ studie baserad på sex semistrukturerade intervjuer, varav tre är med socialsekreterare och tre är med Familjehemsföräldrar. Resultat: I Sverige används främst Kälvestensmetoden för att utreda blivande Familjehem och då uppföljningsmöten genomförs.

Jag har ett huvudsyfte och ett delsyfte med denna uppsats. Huvudsyftet är att studera Familjehemmet som ett komplement till det biologiska hemmet och delsyftet är att se i vilken utsträckning John Stuart Mills teorier är tillämpbara i Förenta Nationernas (FN) konvention om barns rättigheter. För att kunna genomföra studien kommer jag att ha följande frågeställningar: Vilka barn ska enligt lagstiftningen placeras i Familjehem? Vilka mål finns det med en Familjehemsplacering? Hur går en utredning till när ett barn ska placeras i Familjehem? Vad krävs av Familjehemmet för att barn ska placeras där? Jag behandlar endast Familjehem i Sverige och de barn som uppfyller kraven för att placeras i Familjehem. Slutsatsen är att barn som utsätts för bland annat misshandel och sexuella övergrepp i det biologiska hemmet kan placeras i Familjehem.

Uppsatsen är en studie kring hur några lärare har valt att arbeta med barn som är placerade i Familjehem. Vilka problem de här barnen befinner sig i och vad skolan bör göra för att underlätta för dem..

Barn boende i Familjehem är en utsatt grupp som får stöd från samhället. En kvalitativ studie genomfördes där fyra barn boende i Familjehem samt en Familjehemssekreterare intervjuades. Deltagarna fick fyra öppna frågor, svaren redovisas i resultat delen där barnen uttryckte sina behov. Syftet är att studera vilka behov av stöd barnen själva själva lyfter fram och om det skiljer sig från det socialtjänsten erbjuder barn boende i Familjehemmen. Genom meningskoncentrering tolkades barnens svar till trygghet och tillhörighet i Familjehemmet.

Vi är intresserade av begreppet matchning i förhållande till Familjehemssekreterares arbete med att få rätt Familjehem till ett visst barn. Uppsatsens syfte är att ta reda på hur Familjehemssekreterare gör när de matchar barn med Familjehem och om de använder några specifika instrument eller metoder i denna process. Vi vill också undersöka vilka faktorer som väger tyngst och vad som bestämmer att en specifik familj matchas med ett visst barn. De centrala frågeställningarna i uppsatsen är Hur gör Familjehemssekreterare när de samlar in information om Familjehem och barn?Används specifika metoder eller instrument vid matchning av Familjehem och barn? Vilka faktorer påverkar bedömningen vid matchning?Hur gör de när de matchar barn och Familjehem?Uppsatsen är en kvalitativ studie och empirin består av åtta halvstrukturerade intervjuer med Familjehemssekreterare.

Syftet med studien var att undersöka hur några Familjehemsföräldrar upplever hur det är att vara Familjehem och på vilket sätt deras familj har påverkats av att bli Familjehem. I studien har åtta Familjehemsföräldrar från fem Familjehem intervjuats. Metoden som har används är kvalitativ och studien utgår ifrån utvecklingsekologisk teori och systemteori. Resultatet i studien visar på att Familjehemsföräldrarna upplever att de har fått ett nytt perspektiv på livet och deras förståelse för andra människors situation har ökat. Flera Familjehemsföräldrar upplever att uppdraget har tagit mycket tid och energi, vilket för en del inneburit svårigheter att få vardagen att gå ihop.

Syftet med vår studie var att få en inblick i hur Familjehemsföräldrar ser på sitt uppdrag utifrån följande frågeställningar:Vilka motiv och förväntningar finns till att vilja bli Familjehem?Hur har uppdraget som Familjehem påverkat relationerna i familjen?Har Familjehemmen avlastning eller behov av det?Vilken syn har Familjehemmen på handledning?Hur resonerar Familjehemmen kring den ekonomiska ersättningen?Studien genomfördes med utgångspunkt i kvalitativa intervjuer, där vi tillsammans intervjuade 9 olika Familjehem knutna till Kristianstads kommun. I 7 av intervjuerna medverkade båda Familjehemsföräldrarna, i 2 intervjuer medverkade den ena Familjehemsföräldern; sammanlagt 16 respondenter.Intervjuerna transkriberades, analyserades och presenterades sedan på två olika sätt. Utifrån meningskategorisering presenterades resultatet dels i idealtyper samt tematiskt utifrån citat.Familjehemsföräldrarna i vår studie har en samsyn som par i hur de ser på sitt uppdrag, och att de arbetar väl tillsammans. I vår studie fann vi 5 olika idealtyper, som illustrerar hur de ser på olika frågor.

Studiens syfte är att undersöka hur socialtjänsten hanterar Familjehemsplaceringar av barn med utländsk bakgrund i svenska Familjehem. De behandlade områdena är Rinkeby i Stockholm, Rosengård i Malmö och Lärjedalen i Göteborg. Områdena är utvalda genom gemensamma faktorer som många ensamstående föräldrar, hög invandrartäthet och högt socialbidragsberoende. Uppsatsens frågeställningar berör matchningen mellan barn med utländsk bakgrund och svenska Familjehem, uppföljningen kring placeringarna, utbildning för Familjehemmen, kontakten mellan barn, ursprungsfamilj och Familjehem samt hur socialtjänsten tar hänsyn till barnets identitetsutveckling under placeringen. Uppsatsen har sin grund i intervjuer med berörda inom socialtjänsten samt litteratur inom området.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka och få en djupare kunskap om biologiska barns upplevelser av att ta emot och leva med Familjehemsplacerade barn i familjen. För att få svar på detta har vi undersökt hur uppväxten för biologiska barn i Familjehem kan se ut, hur det placerade barnet har påverkat föräldrarnas uppmärksamhet gentemot de biologiska barnen samt hur de biologiska barnen beskriver att deras uppväxt har påverkat dem. Samtliga fyra intervjupersoner har vuxit upp som biologiskt barn i samma Familjehem och är idag mellan 22-30 år. I denna kvalitativa fallstudie samlades datamaterialet in med semistrukturerade intervjuer där fyra teman ingick. Det insamlade materialet bearbetades med tolkande fenomenologisk analysmetod.

Studien gjordes i syfte att undersöka hur Familjehemsföräldrar kan uppleva att deras uppdrag som Familjehem påverkar dem själva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med två grupper innehållande fem Familjehemsföräldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem män emellan 33 och 61 år. En intervjuguide och en mindre enkät skapades och användes under intervjuerna som spelades in på ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod.