Denna uppsats utreder huruvida EG-domstolen kan utnyttja sitt tolkningsutrymme utan att överträda den givna och tagna kompetensen. Syftet är att analysera och diskutera EG-domstolens tolkningsutrymme ur ett rättsteoretiskt perspektiv. Det tolkningsutrymme som avses är den behörighet EG-domstolen har enligt EG- fördraget och den utvidgade befogenheten som EG-domstolen har givit sig själv. För att nå detta mål måste en utförlig beskrivning göras av: EU:s institutioner, kompetensfördelningen enligt EG-fördraget, EG-rättens källor, de viktigaste allmänna principerna, de relevanta ?rättslärorna? samt den kompetensfördelning som har utvecklats tillföljd av EG-domstolens agerande.

Hur kan då domstolen påverka den institutionella balansen? Syftet med den här uppsatsen är att belysa hur domstolen kan påverka den institutionella balansen och identifiera och diskutera eventuella problemområden relaterat till detta, samt se om det går att förklara domstolens handlande med hjälp av mina valda teorier.Den institutionella balansen, tanken om att en institution inte ska inkräkta på en annans av fördragen tilldelade maktområde, ska övervakas av EG-domstolen. I och med att domstolen samtidigt har tolkningsrätt i förhållande till fördragen innebär detta att den samtidigt kan övervaka och förändra balansen i de situationer där den finner den vara ojämn eller på annat sätt felaktig. Genom att titta på fem domar mellan 1980 och 1997 har jag fastställt några av de förändringar domstolen har gjort i förhållandet mellan institutionerna. Med hjälp av en kombination av neofunktionalism och integration through law-teori har jag sedan kunnat beskriva hur domstolen har kunnat agera så aktivistiskt som den i vissa fall har gjort, samt identifiera några problemområden som kan uppstå i sammanhanget..

Högsta domstolen i Sverige upprättades 1789 men det skulle dröja 179 år innan den fick sin första kvinnliga justitieråd och 221 år innan den fick sin första kvinnliga ordförande. Kvinnor i majoritet på juristutbildningarna med de bästa betygen, och de är hälften eller fler av de jurister som anställs vid advokatbyråer, domstolar och hos åklagarmyndigheten. Ändå utgör kvinnor en minoritet bland domare med chefstjänster, och särskilt i Högsta Domstolen trots en ökning de senaste åren. Faktorerna bakom detta fenomen utgör en högst intressant fråga utifrån ett genusperspektiv..

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka rättsläget avseende tillståndsgivning till vindkraftverks etablering på land. I uppsatsen behandlas miljöbalkens första fyra kapitel. I studien granskas det först tre tillståndsärenden från tre olika länsstyrelser och sedan genomförs en kortare rättsfallstudie över prejudicerande domar avseende lokaliseringen. En mycket tung vägledning för lokaliseringsbedömningen utgör, både för länsstyrelserna och för domstolen, översiktsplanering eller andra eventuella planeringar och policy. Länsstyrelserna behandlar planeringar eller policy med en annan utgångspunkt än domstolen gör.

Som en följd av Sveriges medlemskap i EU ska unionsrätten tillämpas i Sverige och de svenska konkurrensrättsliga reglerna har till stor del influerats av EU:s konkurrensregler. Tanken är att den nationella konkurrenslagstiftningen ska ge utrymme för att unionsrätten får en viss genomslagskraft. EU:s mål om en sund konkurrens nås främst genom att de nationella domstolarna begär förhandsavgöranden från Europeiska unionens domstol enligt artikel 267 FEUF. De högsta instanserna har en skyldighet att inhämta förhandsavgöranden från EU-domstolen medan de lägre instanserna har möjligheten att göra detsamma avseende tolkningen och tillämpningen av unionsrätten.Skyldigheten att begära förhandsavgöranden har till syfte att säkerställa att unionsrätten tillämpas korrekt och tolkas enhetligt i alla medlemsstater. Den är dessutom en del av samarbetet mellan EU-domstolen och de nationella domstolarna som ska tillämpa unionsrätten.Bakgrunden till uppsatsens uppslag har varit den kritik som framförts mot domstolarna i Sverige avseende deras obenägenhet att inhämta förhandsavgöranden från EU-domstolen.

Nödvärn är den paragraf i brottsbalken som styr både polisens och envars rätt att använda våld. Nödvärnsparagrafen bedöms subjektivt, vilket kan medföra att liknande situationer kan tolkas och bedömas olika på grund av den tilltalades olika förutsättningar. Vi valde detta arbete för att få en bättre insikt och förståelse om hur nödvärn tolkas, tillämpas och bedöms i rätten. För att få ett så bra resultat som möjligt så baseras arbetet utifrån rättsfall som gått hela vägen till högsta domstolen och utfallen därifrån har ställts mot hur lagtexten tolkas i polisutbildningens kurslitteratur. Eftersom ingen är undantagen från rätten till nödvärn baseras arbetet på samtliga relevanta fall från högsta domstolen.

Utvidgningen av Europeiska unionen medför att allt fler aktörer måste samarbeta i syfte att uppnå och utveckla en stark och gemensam europeisk marknad för varor, tjänster, personer och kapital. I och med att antalet länder i gemenskapen ökar uppstår också allt större klyfter mellan så väl medlemsstaternas sociala förhållanden som nationella lagstiftning. Detta innebär att mer komplexa förhållanden växer fram som kräver allt större anpassning hos de enskilda medlemsstaterna, vilket genererar problem. Det ligger varken i Europeiska unionens eller i medlemsstaternas intresse att den fria rörligheten medför några större ekonomiska problem för arbetsmarknadens aktörer. I Vaxholmskonflikten har dock problemet med nationella skillnader aktualiserats utan att den nationella domstolen anser sig kunna finna en gemenskapsrättsligt godtagbar lösning.

Denna studie är en beskrivning av två socialtjänsters olika handläggningsstrategier i samband med att de lämnar upplysningar till domstolen i mål om vårdnad, boende och umgänge och motiven till de olika strategierna. Vårdnadstvister som tas upp i domstol är en lång process och kan vara påfrestande både för barnet och föräldrarna. Om föräldrarna i en vårdnadstvist vänder sig till domstolen involveras även socialtjänsten. Detta då domstolen enligt Föräldrabalken ska begära in upplysningar om barnet och föräldrarna från socialtjänsten. Inför dessa upplysningar väljer vissa kommuner att samtala med föräldrarna medan andra kommuner inte gör det.

Den 1:a april 2013 beslutade de 47 medlemsstaterna i Europarådet att EU kan bli en kontrakterande part till Europakonventionen. Innan EU blir en kontrakterande part återstår det för EU-domstolen att analysera det slutgiltiga utkastet till anslutningsfördrag, för att se om det är förenligt med EU-rättens bestämmelser och principer.Syftet med min framställning är att utreda vissa risker med EU:s anslutning till Europakonventionen. Jag har i huvudsak behandlat tre problematiska områden.Konsekvenserna av anslutningen i de områden där kompetensen mellan EU-domstolen och Europadomstolen har överlappats, problematiken med medsvarandemekanismen samt konsekvenser av ratifikationen av protokoll 16.Risken för att Europadomstolen och EU-domstolen har olika praxis inom samma område kan bli problematiskt anslutningen. Kommer Europadomstolen att bortse från EU-domstolens praxis? Anslutningsfördraget tillåter inte en överträdelse av EU-domstolens tolkningsföreträde och Europadomstolen kommer att begränsas till att konstatera huruvida bestämmelser i EU-rätten är oförenliga med Europakonventionen.

En analys av domstolars civilrättsliga makt över avtal i kommersiella avtalssituationer. Utgångspunkten är att domstolen innehar rätten att förändra avtal när orimliga resultat uppstår från det aktuella avtalet. Utövandet av makten sker med hjälp av avtalstolkningsläran med målet att finna avtalets verkliga syfte. En av de främsta anledningarna till varför domstolen ska behålla denna civilrättsliga makt är för att den inte ska lämnas ensam upp till lagstiftaren. De lege ferenda bör domstolens roll att öka och prejudikatbildningen behöver stärkas..

Debatten om det svenska skattetilläggsförfarandet och dess överensstämmelse med dubbel­bestraffningsförbudet i EKMR tog ny fart 2009 då ED genom domen i Zolotukhin mot Ryssland, som avgjordes i stor kammare, gick emot sin tidigare praxis. Före Zolotukhin utgick domstolen från brottets identitet för att avgöra idem-momentet i dubbelbestraffningsförbudet och ansåg därmed inte dubbelbestraffning föreligga om det i de båda processerna var fråga om olika brottsrubriceringar. Denna slutsats kom ED till i Rosenquist mot Sverige som är den senaste domen som berört det svenska skattetilläggsförfarandet. I och med ED:s nya praxis anser domstolen numera att det istället är gärningens identitet som ska vara avgörande. Detta innebär att det avgörande är om bedömningarna i de båda målen grundar sig på samma eller väsentligen samma omständigheter.I Sverige föreligger oenighet i frågan om betydelsen av domen i Zolotukhin för svenskt vidkommande.

Sammanfattning Tanken på en internationell brottmålsdomstol växte sig starkare under andra halvan av 1900- talet mycket på grund av andra världskriget. Medvetenheten om brottsoffren och krigsbrottstribunalernas framgång bidrog till att detta arbete påskyndades och 2002 hade tanken blivit verklighet. På grund av att domstolens stadga är en överrenskommelse mellan stater är den fylld av kompromisser. Den är inte heller allmänt accepterad.Domstolen har satt upp ett flertal mål för sin verksamhet. Den ska verka för minskad straffrihet, rättvisa, ha avskräckande verkan men också påverka de nationella domstolarna.

I mars 2006 stämde den Europeiska kommissionen Sverige inför EG-domstolen. Denna rapport berör anledningen kring denna händelse som innefattar att Sverige har olika lagar gällande uppskovsavdrag vid bostadsköp. Historik och tillvägagångssätt kring svensk kapitalvinstbeskattning vid bostadsförsäljning, beskattning som gäller vid flytt till annat EU-land samt hur Sverige bryter mot EG-rätten har stor tyngdpunkt i rapporten. Hur den Europeiska Unionen är uppbyggd berörs samt hur skatteintäkterna för den svenska staten ser ut i dagens läge. Rapporten avslutas med en blick över hur en eventuell lagändring av uppskovsavdrag skulle påverka den svenska staten och den enskilde.

I likhet med svensk lag saknar Europakonventionen reglering avseende högsta möjliga häktningstid. Huruvida en häktningstid varit skälig har egentligen inte prövats av den svenska domstolen medan Europadomstolen har en omfattande praxis där frågan om skälig häktningstid prövats. Den övergripande frågeställningen har under uppsatsen varit om svenska häktningstider är skäliga mot bakgrund av Europakonventionens bestämmelser. För att bemöta frågan har en rättsdogmatisk metod används där både beslut från JK och andra organ studerats för att kompensera för avsaknaden av lämplig juridisk litteratur. Utöver det har rättsfall från Europadomstolen samt den svenska domstolen presenterats som till viss del berör frågan.

Sveriges inträde i EU 1995 har lett till många förändringar i det svenska rättssystemet. Svenska domstolar har därmed fått en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förändringar har skett i svensk processrätt, och grundläggande EU-rättsliga principer som de om direkt effekt och EU-rättens företräde framför nationell rätt, har ställt de nationella domstolarna inför flera utmaningar.Den mest grundläggande skyldigheten de svenska domstolarna har gentemot EU är förpliktelsen att inhämta förhandsavgörande från EU-domstolen. Sistainstansrätterna är skyldiga att göra detta närhelst de är osäkra på tolkningen och/eller tillämpningen av en EU-rättslig bestämmelse. Detta är en långtgående förpliktelse som endast har två undantag: det första är i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra är då den nationella domstolen anser att den EU-rättsliga bestämmelsen är tillräckligt klar och tydligt för att den självständigt ska kunna tillämpa den (acte clair).Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska domstolarna.