Varför har vi inte en mer utvecklad vattenburen Kollektivtrafik i Stockholm, vad krävs för att en sådan ska bli verklighet och hur kan den komma att se ut. De frågorna är grunden i examensarbetet Stockholms vattenburna Kollektivtrafik - Vision 2020..

Kusoffsky, Magnus (2010) Spårväg eller trådbuss ? Idéstudie om strukturerande Kollektivtrafik i Örebroregionen [Light rail or high-capacity trolleybus: A proposal for high-quality public transport in the Örebro area] Kulturgeografiska institutionen, avancerad nivå Masteruppsats för masterexamen i Samhällsplanering, 30 ECTS credits Handledare: Lennart Tonell Språk: SvenskaDen här uppsatsen handlar om samhällsplanering och Kollektivtrafik i regionen omkring Örebro, Kumla och Hallsberg. Uppsatsens syfte är att presentera en vision för en långsiktigt hållbar Örebroregion, med ett hållbart transportsystem där Kollektivtrafiken har en hög marknadsandel.Visionen preciseras i två scenarier, som bygger på två olika trafiksystem, nämligen spårväg och duospårväg, respektive prioriterad busstrafik med trådbuss. Båda scenarierna bygger på det nuvarande busslinjenätet i Örebro, och båda innehåller en direkt anslutning från Örebro universitet till Kumla och Hallsberg.Metoder som används i uppsatsen är scenarioplanering, backcasting, semi-struktrurerade intervjuer och deltagande observation.Avhandlingen innehåller en litteraturstudie, som bygger på tre målbilder för samhällsplanering i Sverige: integrerad trafik- och samhällsplanering med Kollektivtrafik som norm, Kollektivtrafik med strukturerande egenskaper, och integrering av lokal och regional Kollektivtrafik.I två scenarierna beskrivs bland annat grundläggande tekniska specifikationer, linjenät, täckningsgrad, restider, kostnadsberäkningar, konsekvenser för stadsmiljö och samhällsplanering. Systemens för- och nackdelar jämförs, och rekommendationer lämnas för åtgärder på kortare sikt i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg.

Genomförandet av en sårbarhetsanalys syftar till att identifiera svaga delar av ett system för att på effektivaste sätt förebygga och åtgärda eventuella brister i systemet. Ett sätt att identifiera de svaga delarna är att simulera olika scenarier genom att använda en matematisk modell. I den här studien byggs en matematisk modell upp med hjälp av optimeringslära, en gren inom matematiken som används för att hitta ett optimalt värde till en funktion under vissa begränsande villkor. Optimeringslära lämpar sig väl for att studera flöden, så som till exempel Stockholms Kollektivtrafik.Stockholms Kollektivtrafik kan ses som ett flöde av resenärer som så snabbt som möjligt vill ta sig från en punkt till en annan under begränsade villkor i form av utrymme, tid och förbindelser. Stockholms Kollektivtrafik förenklas till ett system bestående av 34 noder, sammanlänkade genom SL:s spårtrafik Och stombusslinjer.

Piteå Kommun bedriver Kollektivtrafiken i Piteå tillsammans med Citybuss. Jag har fått i uppdrag av Annika Stenvall, trafikingenjör på Piteå Kommun att ta fram ett förslag på åtgärder gällande Kollektivtrafiktillgängligheten till det nya bostadsområdet Långskatan. Under 2013 byggs ett nytt bostadsområde upp vid Långskatan i Piteå. Det finns dock i dagsläget ingen Kollektivtrafik vars turer omfattar det nya området. Som en del i Kommunens ambition att öka andelen resenärer med Kollektivtrafiken, samt för att kunna erbjuda en bra Kollektivtrafiklösning för de som flyttar in i området är det nu bestämt att en ny busslinjesträckning som innefattar Långskatan ska presenteras.

Uppsatsens syfte är att öka kunskapen om de faktorer som bestämmer efterfrågan på lokal och regional Kollektivtrafik. För att uppfylla syftet estimeras efterfrågemodeller med hjälp av data från Linköpings tätortstrafik och Sveriges länstrafikbolag. Modellerna formuleras med utgångspunkt från ekonomisk teori och tidigare studier innom området. Bland annat konstateras att resenärens tid är en viktig produktionsfaktor vid produktion av transporttjänster. I modellerna som formuleras förklaras resandet med den monetära avgiften för en resa, realinkomst, bilinnehav per person, petroleumpris och utbudskilometer per innevånare.

Detta examensprojekt handlar om att utforma en stadsdel med bostäder som lever upp till visionerna för Stockholm och Sundbyberg inför 2020 och 2030.En bilfri förort, 15 minuter med tunnelbanan från Stockholms innerstad. Alldeles intill ett känsligt naturreservat. Kompakt boende, småskalig service och platsen präglas av en känsla av närhet. De boende ska använda lite yta, röra sig till fots, cykla och nyttja offentliga rum och Kollektivtrafik i största möjliga utsträckning. Men de ska kunna leva ett fullgott urbant liv utan att behöva offra den bekvämlighet som ett liv i storstadsmiljö erbjuder..

En hållbar utveckling består av en balans mellan social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Inom transportsektorn omfattar det ett samspel mellan jämställdhet, jämlikhet och trafiksäkerhet, minskad klimatpåverkan och ett systemet som utvecklas på ett kostnadseffektivt sätt. Att införa avgiftsfri Kollektivtrafik är en metod som flera kommuner och städer har provat för att nå målet om en hållbar utveckling. Syftet med den här studien är att utvärdera resultaten av olika sådana projekt och hitta vilka framgångsfaktorerna har varit. Resultatet har blivit övervägande positivt med följderna att det kollektiva resandet ökade stort.

De flesta kommuner i Sverige arbetar idag på något sätt för att minska biltrafiken. Så även Göteborgs stad som menar att ?biltrafiken ska minska till förmån för resande med Kollektivtrafik och cykel?. Upp till hälften av restiden med Kollektivtrafik tillbringas på bytespunkten, ändå är det en plats som lätt glöms bort. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka aspekter som påverkar bytespunktens attraktivitet samt att genomföra en fallstudie på två bytespunkter i Göteborg.

De flesta kommuner i Sverige arbetar idag på något sätt för att minska biltrafiken. Så även Göteborgs stad som menar att ?biltrafiken ska minska till förmån för resande med Kollektivtrafik och cykel?. Upp till hälften av restiden med Kollektivtrafik tillbringas på bytespunkten, ändå är det en plats som lätt glöms bort. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka vilka aspekter som påverkar bytespunktens attraktivitet samt att genomföra en fallstudie på två bytespunkter i Göteborg. I fallstudien har bytespunkterna Hjalmar Brantingsplatsen och Marklandsgatan undersökts. Detta har gjorts med hjälp av en checklista skapad efter den forskning och de teorier som nämns i uppsatsens kunskaps- och forskningsöversikt.

Kiruna grundades i slutet av 1800-talet i samband med att gruvföretaget LKAB:s verksamhet startade. För närvarande pågår en samhällsomvandling på grund av gruvdriftens påverkan på staden. Kollektivtrafiken är en av många delar som kommer att beröras. I början av 1900-talet infördes Kollektivtrafik i Kiruna genom att världens nordligaste spårväg anlades. I mitten av 1900-talet ersattes spårvägen med bussar likt många andra städer i Europa.

Uppsatsen behandlar frågan om huruvida en totalt skattefinansierad Kollektivtrafik med nolltariff kan anses vara rättvis och effektiv. Organisationen Planka.nu:s argument för nolltariff i Kollektivtrafiken analyseras med utgångspunkt i free ridning-problemet och individens betalningsvilja. Den skattefinansierade nolltariffen jämförs med marginalkostnadsprissättning och tvådelad tariff, som är två teorier om optimal prissättning av kollektiva varor. Kollektivtrafik beskrivs som en klubbvara med vissa positiva externa effekter samtidigt som varans substitut väntas generera negativa externa effekter. I uppsatsen antas den samhällsoptimala mängden Kollektivtrafik vara högre än summan av alla individers individuella efterfråga p.g.a.

I förarbetena till Konsumenttjänstlagen (1985:716) framförs att det är nödvändigt med lagstiftad reglering inom transporttjänster, däribland persontransporter. Det nämns även att att KtjL senare skulle kunna utökas till att gälla fler typer av tjänster än de i början avsedda. Lagstiftat konsumentskydd finns angående persontransporter i sjöfart, järnvägstrafik och luftfart samt paketresor. I dessa trafikslag samt i sjöfart har transportören ett lagstiftat ansvar gentemot passageraren vid förseningar, medan ett sådant ansvar saknas vid järnvägsbefordringar. Det saknas vidare i dagens läge lagstiftning som ger resenärer konsumentskydd vid vägtransporter.

Längre resor har blivit nödvändiga för att klara av vardagslivet och bilen upplevs ofta som överlägsen Kollektivtrafiken vilket gjort att Sverige idag är ett samhälle präglat av bilism. Detta påverkar miljön negativt och bidrar till en ökad trängsel. Kollektivtrafiken är en viktig del i att motverka dessa problem. Syftet med denna uppsats har mot bakgrund av detta varit att undersöka hur Kollektivtrafiken kan främjas för att locka fler resenärer med avseende på ett antal påverkandefaktorer.Kollektivtrafiken i Sverige är under förändring i och med en ny Kollektivtrafik lag som träder i kraft år 2012 då även kommersiell Kollektivtrafik kommer att tillåtas. I Göteborg införs dessutom trängselskatter år 2013 och stora satsningar på Kollektivtrafikens infrastruktur kommer att genomföras framöver inom ramen för det Västsvenska paketet.

Kandidatuppsats i kulturgeografi och geografi med kulturgeografisk inriktning.

This thesis is about the idea of public transport and the discussions stirred in the media during changes in ownership. More specifically it is a study of the historical situation of Stockholm, Sweden, where the periods chosen are the 1910s, 1960s and 1990s.During the 1910s Stockholm?s first and largest tram company was taken over by thecity, and a period of public ownership began, which in the 1960s changed form whenthe county council took over the city?s principal authority and formed the politicallyadministered company SL (Storstockholms Lokaltrafik, Greater Stockholm LocalTransit Company). Between these periods the word Kollektivtrafik (public transport)was established in the Swedish language. This study describes and compares the ideasconcerning the phenomenon of public transport.The aim of the study is to analyse the ideas, values and ideals concerning public transport in the media, defined as newspapers.