Inställningen till naturvetenskapliga beskrivningar av elektronen hos gymnasieelever i årskurs tre på naturvetenskapligt program har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Elevernas inställningar motsvarar en Vetenskapsteori som diskuteras i ljuset av andra Vetenskapsteorier. Enligt undersökningen kan många elevers Vetenskapsteori tillskrivas samhällets Vetenskapsteori, som karaktäriseras av en pragmatisk och tillämpningsorienterad syn på naturvetenskaplig kunskap, samt av skepsis inför naturvetenskapliga beskrivningar som inte följer ett ?vardagligt? förnuft, vilket troligen gäller allmänt för modern fysik. En sådan Vetenskapsteori leder till vissa problem för eleverna när de skall lära undervisningsstoffet i fysik.

I denna uppsats undersöks den kritiska realismen som Vetenskapsteori för samhällsvetenskaperna. Tillvägagångssättet är en immanent kritik, där den kritiska realismen följs genom dess grundläggande argument, för att sedan vända dess egen begreppsapparat mot sig själv för att visa på spänningar och motsägelser i teorin. Särskild uppmärksamhet kommer genomgående att riktas mot den nära relationen till marxismen, samt synen på abstraktioner som ett centralt samhällsvetenskapligt verktyg. Undersökningen tar sin utgångspunkt i argumenten för en realistisk Vetenskapsteori utifrån det naturvetenskapliga experimentet som oomstritt faktum, och upplyftandet av ontologin framför epistemologin. Den kritiska realismens ontologiska modell presenteras, liksom dess kritik av empirismen och idealismen.

Verksamhetsutövare som söker tillstånd för att driva, ändra eller anlägga miljöfarlig verksamhet måste enligt miljöbalken göra en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Detta är ett omfattande arbete som innebär att projektets direkta och indirekta konsekvenser för hälsa och miljö beskrivs så att myndigheterna ska kunna ta beslut om tillstånd ska ges.Vad vi ser som risker och hur vi hanterar dem påverkas av många olika mekanismer. Syftet med den här uppsatsen är att belysa sambandet mellan individens kunskapssyn och hur han/hon hanterar osäkerheter i avgränsningen och bedömningen av miljökonsekvenser. Detta diskuteras sedan utifrån de vedertagna principerna för Bästa tillämpning av MKB. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra miljökonsulter.

Syftet med vår studie var att bedöma om det fanns någon skillnad mellan gymnasieelever årskurs 3 på naturvetenskaplig inriktning och samhällsvetenskaplig inriktning i medvetenhet om vetenskapsteoretiska begrepp och samband. För att få svar på detta har vi intervjuat 19 elever från vardera inriktning med frågor som rör det vetenskapsteoretiska perspektivet. Frågorna har utformats för att få en förståelse av elevernas medvetenhet om vad som karakteriserar naturvetenskapen på det teoretiska planet, naturvetenskapliga experiment, lagar och teorier, forskares del av naturvetenskapen och elevernas förståelse av kausala samband. Strävansmål och mål att uppnå från kursplanen för Naturkunskap A och B har också de en grund till frågornas utformning. Vi har valt att göra en kvalitativ insamling av data via elevintervjuer, som därefter har analyserats kvantitativt.

I vår uppsats har vi tittat närmre på styrdokumenten för ämnet fysik i den svenska gymnasieskolan. Vi har jämfört innehåll och formuleringar mellan ämnesplan 2011 och kursplan 2000 för att lokalisera och analysera likheter och skillnader dem emellan. En närläsning av både styrdokumenten och didaktisk- och pedagogisk forskning gjorde denna jämförelse och analys möjlig. Vi som blivande pedagoger vill med detta arbete bidra med vår syn på styrdokumenten för fysikämnet i gymnasieskolan. Genom vårt arbete kom vi fram till att Vetenskapsteori (Nature of Science) och samhällsfrågor (Socio-Scientific Issues) har fått en mer betydande roll än tidigare.

Denna uppsats diskuterar utifrån paradigmbegreppet och Torben Grodals kognitiva filmteori huruvida naturvetenskapligt influerade empiriska metoder - exempelvis ögonrörelsestudier - är tillämpbara inom filmvetenskapen. Uppsatsen reder inledningsvis ut paradigmbegreppet och diskuterar vad användandet av detta begrepp har fått för konsekvenser för humanioras del. Därefter avhandlas hur filmvetenskapen traditionellt har behandlat åskådaren och Torben Grodals teorier diskuteras utifrån deras tvärvetenskapliga potential. Slutligen refererar uppsatsen till ett antal naturvetenskapliga artiklar om ögonrörelsestudier på ett filmmaterial och några konkreta forskninsförslag presenteras..

Denna uppsats presenterar min undersökning av hur valet att döpa sitt barn i ett samhälle av många ansett som ytterst sekulariserat kan förklaras. Undersökningen är en kvalitativ intervjuundersökning av sex dopföräldrar. I intervjuerna har föräldrarna ombetts ange motiv till, och omständigheter kring, barnets dop. Som analysmetod av intervjuerna har använts Staffan Larssons Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi och Starrin/Svenssons Kvalitativ metod och Vetenskapsteori. Som teori för dopets betydelse och innebörd har anknutits till Émile Durkheim och Max Weber.

Studiens frågeställning har inriktats mot en kontroversiell tanke, en apokalyptisk sådan. Med frågan; Berodde Tawantinsuyus (dvs. inkas eget namn på sitt rike) snabba fall på en utsaga att det inom den andinska kosmologin, med fokus på Inka, fanns en konsensus rörande kosmologisk apokalyptisism?, söktes svaret ur två vitt skilda traditioner. Den ena var att studera den konventionella andinska vetenskapens rön, dvs.

Bakgrund: Vår Vetenskapsteori utgår ifrån Vygotskijs tankar om fantasi och kreativitet.Syfte: Att undersöka om lärare i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och vilka effekter de anser att det får för eleverna. Vår frågeställning är:Använder sig lärare av estetisk verksamhet i den obligatoriska skolan och på fritidshemmet och vad anser de intervjuade lärarna att estetisk verksamhet bidrar till för eleverna? Metod: Vi använde oss av en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenografin, i form av intervjuer med sex lärare. Analysering skedde genom kategorisering.Resultat: Samtliga av de intervjuade lärarna använder sig av estetisk verksamhet i sin pedagogiska utövning och de anser att det bidrar till mycket för eleverna. De kategorier som lärarna anser att eleverna utvecklar är fantasi och kreativitet, social kompetens, självförtroende och självkänsla samt lustfylldhet..

In august 2006 the Swedish government official report (SOU) about the structural discrimination was published and caused a lot of debate in the media. This paper is about the report as such, as much as the academic quarrel it caused in the newspaper Dagens Nyheter. My aim is to explore why the report is so provocative and what the debate actually is about. I use discourse analysis both as a method and theoretical framework, inspired by Ernesto Laclau and Chantal Mouffe. Using this methodology I explore which discourses that are articulated.

This study is a text analysis of 30 master?s theses, written by students at the Swedish School of Library and Information Science in Borås 2005-2008, concerning the subject sociology of literature. The aim is to twofold; to show how the subject sociology of literature manifests itself within these LIS theses and to produce discourse arguments concerning sociology of literature as an LIS subject. The theorists I refer to in my study are Thomas. S Kuhn, Frickel & Gross and Richard Whitley, who devoted themselves to the theory of science.

This study is a statistical content analysis, of masters? theses written in 2005 at the Swedish School of Library and Information Studies in Borås. The relations between their epistemological discourses, theories, methods, themes and chosen alignment within the education, the so-called ?kollegium?/college, are examined. The results are put in relation to the concepts multidisciplinarity and interdisciplinarity to see what kind of discipline Library and Information Science (LIS) can be described as, on the basis of this material.

Denna uppsats undersöker den kvantitativa och den kvalitativa forskningsmetoden ur ett kunskapsteoretiskt och ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. I fråga om kvalitativ forskning har metoderna hermeneutik och fenomenologi studerats särskilt grundligt. Uppsatsen argumenterar för att kunskapsteoretiska och vetenskapsteoretiska antaganden måste vara gemensamma för de båda typerna av metod, om man anser att båda typerna ska betraktas som vetenskapliga. Vidare hävdas att de kvalitativa metoderna är sammankopplade med en rad problem beträffande objektivitet, generaliserbarhet, rättfärdigande av kunskap och teoriers empiriska stöd. I många fall utger sig dessa metoder för att leva upp till de krav man ställer på vetenskaplig forskning i dessa avseenden i lika hög grad som kvantitativ metod, men en av uppsatsens teser är att de misslyckas med detta.

Recent studies indicate that teaching the theory of evolution in Swedish secondary schools is not as uncontroversial as expected considering that Sweden is often described as one of the World?s most secularzied countries. A recent study indicates that Swedish teachers have a varity of tactics to avoid coming in conflict with their students or even parents of students that believe they have a rightto dictate how evolution should be taught. This study had fourmain aims; the first being to analyse both the previous curriculum and the new to see how the teaching of evolution is adressed, and if any changes have been made in the curriculum. The second being to look into how teachers interpret the curriculumand if they have noticed any changes in the new curriculum which have had an affect on their teachingmethods? The third being if teachers have met resistance when they teach evolution and the origins of life, and if so, how do they deal with these conflicts? The fourth and final aim of this study was to see if instances of conflict are on the rise as indicatedin the literature.The results of this study indicate that there has been no siginificant changes made in the curriculum with the exceptionthat the new curriculum is more clear and precise as to what teachers are expected to teach and that pseudoscience, such as intelligent design, has no place in science classroomsexcept when teachingthe philosophy of science.

This study aims to compare two ethnographies of organizational culture ? one from the discipline of Social Anthropology and one from the discipline of Organizational Studies ? considering their purpose, their method, and their concept of culture. Despite big similarities, or perhaps thanks to the similarities, some fundamental differences are made visible. The discipline of Organizational Studies has, compared to that of Social Anthropology, regarding the research method being used, less focus on, and less participation in, the informal social life of the organizational culture of the study. Regarding the concept of culture the Organizational Studies consider culture containing more of unity, stability and clear boundaries, compared to Social Anthropology.