AbstractFöreliggande arbete diskuterar ghanianska Tidningar ur ett demokratiskt perspektiv. Genom att konstruera en idealmodell för hur dessa Tidningar bör se ut i ?den bästa av alla demokratier? beskrivs hur verkligheten bör förhålla sig till ett ideal. Denna modell prövas sedan, genom en kvantitativ textanalytisk metod, på ett empiriskt material som består av artiklar från fem olika ghanianska Tidningar. Utifrån dessa artiklar är syftet sedan att undersöka till vilken grad de ghanianska Tidningarna lever upp till det utvalda demokratiska idealet.

Syftet med studien har varit att beskriva och analysera elevers och lärares förhållningssätt till digitala Tidningar på internet i en tid då skolor alltmer använder sig av digitala informationsverktyg. En enkätstudie har gjorts med elever i en gymnasieklass och en kvalitativ intervju har gjorts med läraren i klassen. Resultatet visar att den sociala, samhälleliga och mediesituationen påverkar elevernas förhållningssätt till digitala Tidningar på nätet. Eleverna hade med sig olika vanor hemifrån och upplevelser av tidningen på nätet och framförallt spelade tidningens innehåll roll för om eleverna skulle läsa tidningen. I samhällssituationen hade läraren olika didaktiska infallsvinklar för användningen av tidningen i undervisningssituationer där tidningen användes såväl som mål och medel.

Sedan år 2006 har den syntetiskt framställda drogen spice existerat i Sverige, men först år 2008 blev drogen populär och Tidningar började rikta uppmärksamhet mot den. Genom att drogen kan byta skepnad i uppbyggnaden kan den förbli laglig, därför kan egentligen namnet ?spice? inte betraktas som ett enhetligt begrepp.Vårt syfte med denna studie blev att granska hur drogen spice beskrivs i Tidningar och forskning. Även hur drogen betraktas gällande psykosociala och medicinska avseenden. Detta i förhållande till socialkonstruktivistiskt perspektiv.

När människor vill hitta information om vad som pågår i deras och andras samhällen, så har Tidningar blivit en primär källa. Jag ska göra en analys av vad tre olika Tidningar rapporterar om den antisemitiska kampanjen i Polen som började i mars 1968. Jag ska även analysera vad samma Tidningar skrev om de polskjudiska flyktingarna när de kom till Sverige år 1969. Då jag gör min undersökning kommer jag att använda mig av beskrivande idéanalys som metod. Jag kommer även att använda mig av den komparativa metoden när jag jämför Tidningarnas innehåll med varandra.

I den här studien har vi undersökt hur inrikesmaterialet i norrländska dagsTidningar har förändrats. Tyngdpunkten ligger på att beskriva om och i så fall hur kommersialiseringens effekter tar sig uttryck i svensk dagspress. Eftersom Tidningarnas Telegrambyrå (TT) har en viktig position som nyhetsbyrå i Sverige har de också en framträdande roll i vår studie. För att förstå och analysera resultatet använder vi allmänna teorier om kommersialisering, nyhetsvärdering och gatekeeping.Det är en kvantitativ studie där 1315 texter tryckta i 10 Tidningar under tre separata veckor utgör våra analysenheter. Text är ett samlingsbegrepp för både artiklar och notiser.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska dagstidningsredaktioner förhåller sig till featurejournalistik i dag och vilken betydelse feature har för papperstidningens överlevnad. Undersökningen är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Vi har lagt fokus på fyra Tidningar ? Katrineholms-kuriren, Norrköpings Tidningar, Sydsvenska dagbladet och Göteborgs-posten. Som kvantitativ metod har vi räknat antalet texter med featurekaraktär i respektive tidning under en vecka i november 2009.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska dagstidningsredaktioner förhåller sig till featurejournalistik i dag och vilken betydelse feature har för papperstidningens överlevnad. Undersökningen är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Vi har lagt fokus på fyra Tidningar ? Katrineholms-kuriren, Norrköpings Tidningar, Sydsvenska dagbladet och Göteborgs-posten. Som kvantitativ metod har vi räknat antalet texter med featurekaraktär i respektive tidning under en vecka i november 2009.

I och med lokalpressens sinande upplagor är den här studien genomförd för att se hur sportens utrymmesutveckling i Tidningarna ser ut i jämförelse med annat utrymme. De fyra Tidningar som ingår i undersökningen är gävleTidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad samt östersundsTidningarna Länstidningen Östersund och Östersunds?Posten.Undersökningen har genomförts med en kvantitativ undersökningsmetod där sammanlagt 144 Tidningar, 5354 sidor, 15117 artiklar och 6660 bilder ingår. För att resultatet inte ska påverkas av vinter- eller sommarsport undersöktes en vecka på våren och en vecka på hösten.Resultatet av undersökningen visar att övrigt redaktionellt material i Tidningarna har minskatmedan sporten mer eller mindre har bestått, och i vissa fall fått ökat utrymme. Alla fyra Tidningar har ökat andelen övriga sidor,som annons- och tevesidor, påfallande mycket under undersökningsperioden.

Titel: Från en säker källa? -En studie om Tidningar, "sanning" och trovärdighet, med fokus på hälsa och matFörfattare: Malin Ros och Martina JohanssonHandledare: Lena EwertssonExaminator: Ronny SeverinssonTyp av rapport: C-uppsatsÄmne: Medie- och kommunakationsvetenskapSektion: Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad 2012Syfte: Syftet med denna studie är att med ett fokus på trovärdighet och expertis undersöka, beskriva och jämföra tidningsartiklar som berör hälsa och mat.Metod: Kritisk diskursanalys av artiklar ur två svenska TidningarSlutsatser: Journalister använder sig av olika knep, så som experter, statistik, forskning och bilder för att öka trovärdighet för den "sanning" som de vill förmedlaNyckelord: Diskurs, hälsa, experter, makt, ideologi, expertis, mat, trovärdighet, sanning.

Hur framställer man idé om företagande för unga? Vi har med hjälp avden kritiska diskusanalysen analyserat Tidningar om företagande för att se hur de, via sin egen positionering i företagsdiskursen, framställer idén om företagande för unga. Varför är samhället intresserat av att så många ska starta företag idag? I uppsatsen analyseras en möjlig förändring när det gäller synen på ungdomar: från problem till ett nytt ideal som betonar entreprenörskap och företagande. Uppsatsen undersöker bredden och innehållet i denna diskurs..

Den här C-uppsatsen är en kvalitativ studie om användandet av feelgood Tidningar i vardagen. Studien strävar efter att ta del av och förstå hur läsarna använder feelgood Tidningarna i sin vardag. Studien syftar också att undersöka det psykologiska perspektivet bakom valet att läsa Tidningarna.Mina frågeställningar är: Hur använder kvinnorna feelgood tidningen i sin vardag?Hur rumsrent tycker kvinnorna att det är att läsa de här Tidningarna? Vad är det som gör feelgood Tidningar underhållande?Hur kan man tolka kvinnornas användning av Tidningarna ur ett psykologisk perspektiv?Materialet inhämtas via en fokusgrupp med fyra kvinnor i åldrarna 40- 65 år. Den teoretiska bakgrunden har hämtats ur Radway A Janice bok, Reading the romance- women, patriarchy and popular litteratur, Lisbeth Larssons En annan historia och ur boken Oro, av Skårderud Finn.Analysen är ett samspel mellan fokusgruppens utsaga och den teoretiska delen.

Den här studien är tvådelad, den första delen är en kvalitativ empirisk textanalys med kvantitativa inslag, av Sveriges fyra största Tidningar. Den undersöker förändringen i bilden av Venezuelas president mellan 1998 och 2007. Den andra delen försöker utifrån en gramscianskt inspirerad syn förklara hur den ?borgerliga hegemonin? (som representeras av ovanstående Tidningar) har hanterat Chavez som fenomen. Slutsatsen är att Hugo Chavez progressiva reformer ständigt knyts an till negativa sammanhang som att han är antidemokrat och frotterar sig med diktatorer..

Den här uppsatsen undersöker bildernas ursprung och utrymme i tre svenska dagsTidningar under två perioder, 2000 respektive 2010, med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys och samtalsintervjuer med en person från respektive tidning. Nya Wermlands-Tidning, Gotlands Tidningar och Sydsvenskan är de Tidningar som är med i undersökningen.Undersökningen visar att bilderna blir fler till antalet och större till ytan i relation till sidornas hela satsyta i den andra undersökningsperioden. Största förändringen gäller små bilder, ofta porträtt, som ökat mycket på alla tre Tidningarna.Ett annat intressant resultat gäller de tre Tidningarnas attityder till multijournalistik. Sydsvenskan försöker skicka fotografer till så mycket som möjligt medan Nya Wermlands-Tidningen går åt andra hållet och satsar stort på att utbilda personalen i både skrivande och fotograferande. Gotlands Tidningar är positiva men har inte satsat så mycket på multijournalistik än. .

Syftet med undersökningen var att studera om undervisning skulle öka elevers förmåga till kritisk granskning och värdering av reklam i TV och Tidningar. Syftet var vidare att studera om det fanns skillnader mellan pojkars och flickors värdering av reklam. Utvecklingsarbetet genomfördes i en femteklass i Norrbottens inland med 15 elever. Under lektionerna såg vi reklaminslag som diskuterades och tittade på tidningsreklam utifrån ett genusperspektiv. Av resultatet kan man se att eleverna fått mer kunskap om reklam och förstår dess budskap bättre.

SammanfattningEfter en ökad konkurrenssituation på tidningsmarknaden i nordvästra Skåne bestämde sig familjen Sommelius och familjen Ander för att starta ett samarbete. Det resulterade i att deras tre Tidningar Helsingborgs Dagblad, Nordvästra Skånes Tidningar och Landskrona Posten slogs samman.Syftet med studien ?Efter fusionen? var att göra en uppföljning av Börje Alström och Lars Nords studie ?Den skånska modellen?. De tittade bland annat på innehållet ur mångfaldssynpunkt i Helsingborgs Dagblad, Landskrona Posten och Nordvästra Skånes Tidningar 2001 och 2002, före och omedelbart efter sammanslagningen. Utöver detta studerade vi även hur stor andel av de tre Tidningarnas material som är unikt i dag.Vi kom fram till att den inre mångfalden i de lokala nyhetsartiklarna ser ungefär likadan ut 2009 som den gjorde före och omedelbart efter fusionen, men med några undantag.