Syftet med studien var att undersöka på vilket sätt förskollärare anser att de använder pedagogisk Dokumentation i förskolans vardagliga verksamhet. Studien är kvalitativ och tio förskollärare från två förskolor intervjuades. Resultaten från intervjuerna var att pedagogisk Dokumentation används för att synliggöra barnens lärande i förskolan. Förskollärarna beskrev att de kände sig trygga och professionella av att använda pedagogisk Dokumentation. Barnen beskrevs av förskollärarna bli avcheckade med hjälp av pedagogisk Dokumentation.

Studien syftar till att undersöka hur pedagogisk Dokumentation skapas och vad det innebär för lärande för barn och pedagoger. Ett yttligare syfte är att se vilka arbetsmetoder som finns och om det finns någon problematik med pedagogisk Dokumentation i förskolan..

Syftet med vår undersökning är att försöka få insikt i vilka tankar fem pedagoger har om Dokumentation i förskolan och hur de använder sig av Dokumentation i sitt arbete. Frågeställningarna vi använt oss av är: Hur ser fem pedagoger på Dokumentation i förskolan och hur använder pedagogerna sig av Dokumentation i verksamheten. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer på fem pedagoger som är verksamma inom förskolan. Pedagogerna anser att Dokumentation hjälper dem att se deras egen och barnens utveckling för att stärka arbetet i verksamheten. Reflektion över Dokumentationen gör att utvecklingsprocesserna synliggörs och detta underlättar samarbetet med föräldrarna.

Dokumentation handlar om att skriftligt stödja eleverna i deras kunskapsutveckling samt sociala utveckling, då den bland annat synliggör styrkor och svagheter hos eleverna. Denna studie kommer att behandla de problem som lärare och rektorer upplever i samband med Dokumentation av elever..

Syftet med studien är att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar Dokumentationens betydelse för den pedagogiska verksamheten och hur de arbetar med Dokumentation i det dagliga arbetet för att främja elevernas lärande. Som metod använde vi oss av kvalitativa intervjuer där två pedagoger i förskolan, två pedagoger i förskoleklass och två pedagoger i grundskolans tidigare år (år 1-5) deltog. Resultatet åskådliggör att pedagogerna visar både kunskap och intresse vad det gäller pedagogisk Dokumentation samtidigt som det framgår att det finns dilemman i Dokumentationsarbetet. Tidsbristen ses som ett problem och det framkommer även att skolans Dokumentation till stor del är resultatstyrd..

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare på en förskola i Skåne använder sig av Dokumentation och om den används för utveckling av verksamheten. Vi har utgått från tre frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna med Dokumentation?, vad används Dokumentation till och på vilket sätt anser pedagogerna att Dokumentation utvecklar verksamheten. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod där vi fokuserar oss på semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger. Det teoretiska underlagt för studien utgörs av en historik översikt över Dokumentation, samt en genomgång av Reggio Emilia- pedagogikens syn på Dokumentation.

Syftet med denna litteraturöversikt har varit att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av systematisk Dokumentation. Specifika frågeställningar var hur omvårdnadskvaliteten påverkas av systematisk Dokumentation sett ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. I uppsatsen ingår även den specifika frågeställningen om vilka fördelar och nackdelar det finns mellan pappers- och elektronisk Dokumentation. Studiens resultat baseras på 16 vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i huvudfynden att systematisk Dokumentation ökar patientsäkerheten, ökar antalet interventioner, ökar Dokumentationskvaliteten, underlättar det dagliga arbetet, att ett analytiskt tänkande ger en ny syn på omvårdnaden, att elektronisk Dokumentation ökar tillgängligheten, påverkar kommunikationen och underlättar det dagliga arbetet.

Rapporten innehåller en presentation av aspekter som är viktiga för att minimal Dokumentation kontinuerligt ska framställas under system- utvecklingsfasen, aspekter som är primära för att minimal Dokumentation ska bibehållas korrekt under systemförvaltningsfasen, samt hur förvaltning av minimal Dokumentation kan förenklas. Dessutom innehåller rapporten ett förslag till vad minimal Dokumentation är.Det som framkommer i rapporten är att det är viktigt att en verksamhet har policies som ställer krav på kontinuerlig framställning av minimal Dokumentation under systemutvecklingsfasen, samt på att minimal Dokumentation ska bibehållas korrekt under systemförvaltningsfasen. Dessutom ska planer framställas som beskriver samtliga Dokumentations- aktiviteter, och en metod ska användas som stödjer Dokumentation under systemutvecklingsfasen och systemförvaltningsfasen. Att förvaltning av Dokumentation kan förenklas vid användning av ett datoriserat dokumenthanteringssystem, framkommer också. Rapporten avslutas med en allmän diskussion om arbetet, och ett förslag till hur en verksamhet kan gå tillväga för att minimal Dokumentation ska utvecklas och förvaltas..

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur några pedagoger ser på pedagogisk Dokumentation, vad de anser krävs för att en Dokumentation ska bli pedagogisk och på vilket sätt de anser att pedagogisk Dokumentation kan påverka/utveckla verksamheten i förskolan. Som metod har vi använt oss av en enkätundersökning som har genomförts med tolv pedagoger från olika förskolor. Det vi har kommit fram till i vårt resultat är att pedagogisk Dokumentation som arbetssätt innebär att pedagogerna får en möjlighet att förstå läroprocesser och fånga barnens utveckling. Samtidigt är det ett sätt att visa på den verksamhet som bedrivs för föräldrarna och andra intresserade. Kommunikationen och reflektionen kring Dokumentationen, leder vidare till utforskande och utveckling såväl för barnet som för pedagogen.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur en Dokumentation i förskolan blir pedagogisk och hur verksamma pedagoger definierar pedagogisk Dokumentation. Likaså har det undersökts om det finns något som hindrar pedagoger till att arbeta med pedagogisk Dokumentation. En ökad förståelse och en fördjupad kunskap om pedagogisk Dokumentation sågs också som ett centralt syfte. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av nio verksamma pedagoger. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med en hermeneutisk utgångspunkt.

I uppsatsen intervjuas: samordnare, metodutvecklare och boendestödjare om sin syn på social Dokumentation och om hur arbetet går till på deras arbetsplats. Social Dokumentation handlar om att dokumentera vid handläggning och vid genomförande inom verksamheter styrda enligt SoL, LSS, LVU och LVM. Uppsatsens syfte är att visa på olika sätt att se på den sociala Dokumentationen inom fältet boendestöd och att exemplifiera vad social Dokumentation kan vara. Resultatet visar att social Dokumentation sker i ett sammanhang och variationen mellan olika boendestöd är stor. Uppsatsen exemplifierar olika aspekter av Dokumentationen genom att beskriva Dokumentationen med beslut, genomförandeplan, uppföljning av insats, förbättringsåtgärder och visa på den sociala Dokumentationens potential..

Den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) har kompletterat ett avsnitt om uppföljning, utvärdering och utveckling till läroplanen. Det innebär att varje barns utveckling samt förskolans verksamhet ska dokumenteras, följas upp och utvecklas. Syftet med denna studie är att beskriva hur förskollärare uppfattar och arbetar med pedagogisk Dokumentation. Vi har använt oss av litteratur och en kvalitativ forskningsansats, vi intervjuade fem pedagoger som alla är verksamma inom förskolans verksamhet. Resultatet visar att alla pedagoger ser pedagogisk Dokumentation som något positivt och att arbetet med pedagogisk Dokumentation främjar deras arbete i verksamheten på många olika sätt.

Vårt syfte med arbetet är att undersöka pedagogers inställning till pedagogisk Dokumentation som förhållningssätt och som verktyg för barns och pedagogers lärande. Med hjälp av intervjuer och en observation på två olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fått svar på hur pedagoger resonerar kring pedagogisk Dokumentation, hur pedagogisk Dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lärande samt hur pedagogisk Dokumentation påverkar pedagogers förhållningssätt. Resultatet visar att informanter i vår undersökning främst använder sig av pedagogisk Dokumentation som ett verktyg för att hjälpa barn att se och utveckla sitt eget lärande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssätt som främst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har påbörjat en process i arbetet med pedagogisk Dokumentation, men att de inte ännu utnyttjar alla användningsområden som pedagogisk Dokumentation som verktyg erbjuder.

Efter att den reviderade läroplanen för förskolan, Lpfö98/10, trätt i kraft har kravet på pedagogisk Dokumentation i förskolan ökat. Denna studie undersöker förskollärares tankar om, och arbete med pedagogisk Dokumentation i förskolan, med fokus på de didaktiska frågorna vad, hur och varför? Resultatet visar på en övervägande positiv syn hos förskollärare. Även negativa aspekter så som tidsbrist, kompetensbrist samt olika synsätt på vad den pedagogiska Dokumentationen är har framkommit i undersökningen..

Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), Hur pedagoger arbetar och resonerar kring pedagogisk Dokumentation på en förskola. Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk Dokumentation är en naturlig del som är integrerad i det dagliga pedagogiska arbetet. Pedagogisk Dokumentation ska inte vara något som ligger vid sidan av utan förutsätter ett arbete med reflektion, samarbete och kommunikation. Pedagogisk Dokumentation går hand i hand med ett utforskande specifikt arbetssätt, det utforskande arbetssättet. Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med och resonerar kring pedagogisk Dokumentation.