Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att granska den produktion av fyrar som bedrevs i Jävre-Sandholmen mellan åren 1957-1987. Som bakgrund i uppsatsen återfinns en omfattande, om än översiktlig, historisk beskrivning över sjöfart, navigering och fyrväsende ur både svenskt och internationellt perspektiv. Uppsatsen bygger på studier av litteratur samt en intervju med en före detta arbetsledare vid fyrfabriken i Jävre. En slutsats som har dragits är att det var ett flertal samverkande orsaker som ledde fram till att 27 fyrar kom att produceras i Jävre. En av dessa orsaker var att Arbetsmarknadsstyrelsen skapade Beredskapsarbeten som en följd av arbetslöshet i regionen.

Under och efter flodvågskatastrofen i Asien 2004 stod det klart att det svenska beredskapsarbetet hade brister i både planering och förmåga. Skolverket fann år 2006 att det finns skolor där personalen inte är medveten om att en beredskapsplan finns, även om den generellt sågs som viktig. En genomförbar beredskapsplan är viktig för att personal ska ha mental beredskap inför en kris. Det råder brist på undersökningar om beredskapsplanering inom representativa institutioner. Av denna anledning har jag under 2011 genomfört en fallstudie av hur Bodens kommuns Barn ? och ungdoms förvaltning framställer en beredskapsplan.