Detta är en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och Rekrytering, så kallad social Rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer från företag och offentliga organisationer kring deras användande av social Rekrytering. Vi har även intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att få en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan användas i Rekryteringssammanhang. Vi kopplade våra intervjuresultat till teorier kring bland annat Rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frågeställningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social Rekrytering samt hur de använder social Rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frågor kring hur de ser på samspelet mellan Rekrytering och sociala medier.

Detta är en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och Rekrytering, så kallad social Rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer från företag och offentliga organisationer kring deras användande av social Rekrytering. Vi har även intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att få en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan användas i Rekryteringssammanhang. Vi kopplade våra intervjuresultat till teorier kring bland annat Rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frågeställningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social Rekrytering samt hur de använder social Rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frågor kring hur de ser på samspelet mellan Rekrytering och sociala medier.

Detta är en kvalitativ studie som behandlar relationen mellan sociala medier och Rekrytering, så kallad social Rekrytering. Vi har genomfört intervjuer med personer från företag och offentliga organisationer kring deras användande av social Rekrytering. Vi har även intervjuat fyra professionella aktörer som arbetar med sociala medier, kommunikation och human resources, med avsikten att få en djupare inblick i hur sociala medier bör och kan användas i Rekryteringssammanhang. Vi kopplade våra intervjuresultat till teorier kring bland annat Rekrytering, sociala medier och employer branding.Studiens frågeställningar berörde hur företagen och de offentliga organisationerna möter social Rekrytering samt hur de använder social Rekrytering idag. De professionella aktörerna besvarade frågor kring hur de ser på samspelet mellan Rekrytering och sociala medier.

 Idag har nästan varje student en Facebook-profil och majoriteten av studenterna använder sig av Facebook dagligen. Då studenter lägger upp allt mer och mer privat innehåll på sociala medier har det blivit en källa med information för företag att använda sig av i Rekryteringssammanhang.Det uppsatsen menar att besvara är hur studenter på KTH ställer sig till social Rekrytering via Facebook och hur de anpassar sig. Vi genomförde en kvantitativ studie för att undersöka hur  studenters medvetenhet kring- samt inställning till social Rekrytering ser ut, och sedan genomförde en kvalitativ studie för att undersöka varför inställningen ser ut som den gör. Vi ville även undersöka om social Rekrytering anses vara ett accepterat Rekryteringsverktyg.Resultaten visar att majoriteten av vår målgrupp är medvetna om att social Rekrytering används samt att de tycker det är ett acceptabelt Rekryteringsverktyg. Vi har funnit att majoriteten av studenterna väljer att ha stängda profiler, då de inte vill att obehöriga ska ha möjlighet att komma åt privat information.

Bakgrund: Förmågan att attrahera kompetent personal har blivit allt viktigare på de konkurrentutsatta arbetsmarknaderna. Ett sätt att marknadsföra företag som arbetsgivare och därmed locka till sig arbetskraft är genom användningen av företagets egen webbsida.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur ett företag använder den egna webbsidan för att tillgodose behovet av att attrahera kompetent personal. Vidare beskrivs marknadsföringens roll i denna process.Teori: Uppsatsen bygger på teorier kring attraktionsfasen i Rekrytering, kopplingen mellan marknadsföring och Rekrytering, viktiga aspekter i skapandet av virtuella Rekryteringsmiljöer samt teorier kring kvantitet och kvalitet i kandidatbasen.Metod: Uppsatsens empiriska undersökning baserar på en kvalitativ ansats. Tre intervjuer har genomförts hos Fazer i Finland.Slutsats: Det huvudsakliga sättet Fazer använder den egna webbsidan för Rekrytering är i form av Rekryteringsportalen ?Gott arbete ger mersmak?.

Rekrytering och urval är huvudtemat i denna studie, vilken belyser Rekryteringsföretags tillvägagångssätt vid urval till chefspositioner. Urvalsprocessens beståndsdelar behandlas i kontexten av signifikans nivå och tillämpningsgrad för bedömning och beslutsfattande vid Rekrytering. Urvalsförfarandet kan enligt redovisade perspektiv utgöra en källa till förlorad konkurrenskraft när tillvägagångssättet leder till bristande överensstämmelse mellan individ och organisation. Med kunskap och erfarenhet om urvalsförfarande kan dock tillvägagångssättet simplifieras. Därav presenteras en exemplifiering av Rekryteringsföretagens förfarande, vilken även kan användas för att identifiera framgångsfaktorer vid Rekrytering.

Studiens syfte är att undersöka vilken syn det finns på jämställdhet i kommunal verksamhet samt hur jämställdhet påverkar och påverkas av Rekrytering och kompetensutveckling. Metoden är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer är genomförda med sju av Kommunens ledande och strategiska medarbetare inom utbildningsförvaltningen. Intervjuerna analyseras med hjälp av Clarke och Brauns (2006) tematiska analys. Teori och tidigare forskning om jämställdhet, Rekrytering och kompetensutveckling fungerar som stöd åt analysen. Analysen är uppbyggd av fyra delar där de tre första redogör för resultat och analys av jämställdhet, Rekrytering och kompetensutveckling separat.

Uppsatsen behandlar vilka överväganden KPMG och Grant Thornton gör vid Rekrytering av nya medarbetare, i termer av interna krav, Rekrytering och marknadsföring..

Uppsatsens titel: Budskap och syfte ? om marknadsföring och Rekrytering i ett konsultföretag Företag: SWECO AB Syfte: Vi avser öka förståelsen kring hur företag kan integrera marknadsföring och Rekrytering och varför. Metod: Studien faller inom ramarna för det hermeneutiska perspektivet och angreppssättet har huvudsakligen varit induktivt. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ fallstudie över företagets arbete med att integrera områdena marknadsföring och Rekrytering. De datainsamlingsmetoder som använts är intervjuer, enkäter samt dokumentstudier.

Syftet med studien är att undersöka rekryterande chefers uppfattning om verktyget kompetensbaserad Rekrytering (KBR) samt utfallet av implementeringen av verktyget i Region Jönköpings län. Studien har även ett övergripande syfte att undersöka om chefers attityder påverkar användningen av verktyget. Datainsamlingen är av kvalitativt slag och samlats in via semistrukturerade intervjuer som tolkats med en hermeneutistisk ansats.Studiens resultat visar att större delen av cheferna generellt har en positiv inställning till KBR. Majoriteten upplever att verktyget har hjälp dem att få en tydlig struktur vid Rekrytering vilket bidrar till att cheferna ser till kompetensen och vågar frångå sin magkänsla. Enligt cheferna bidrar verktyget till att Rekryteringsprocessen blir kvalitetssäkrad och motverkar felRekryteringar.

Rekrytering är en process som har fått ökad betydelse i takt med att företag insett vikten av att ha rätt kompetens i verksamheten. Urval och anställning av rätt individ är något som kan bidra till framgång och utveckling för en organisation. En lyckad Rekrytering kan därför medverka till ökad lönsamhet. Däremot är Rekrytering en betydande kostnad för företag vilket kan ge som resultat att en misslyckad anställning blir bortkastade pengar.  I den här uppsatsen redogörs det för en kvalitativ studie som gjorts för att undersöka synen på Rekryteringsprocessen. Syftet är att resultatet ska ge en bild kring hur processen kan upplevas och om det finns möjligheter till förändring och utveckling.

Syftet med studien är att förstå hur den utvalda organisationen arbetar mångfaldsfrämjande vid Rekrytering och tar tillvara på de egenskaper mångfalden bidrar till. Studien baseras på en empirisk undersökning där en kvalitativ metod i form av informantintervjuer i kombination med en dokumentstudie ligger till grund. De teoretiska utgångspunkterna för studien baseras kring två stora huvudområden för studien: Rekrytering och mångfald. Där författarna Lindelöw (2008) och Fägerlinds (2012) tankar och teorier till största del har använts i bakgrunden och resonemangen. Studien visar att organisationen har verktyg och metoder för att främja mångfald i organisationen vid Rekrytering, men att cheferna har kommit olika långt i sina verksamheter med mångfalden.

Uppsatsen är en beskrivning av en iterativ prototyputvecklingsprocessbaserad på en scenariodriven designmetod. Processen ska avslöja deneftersökta funktionaliteten och behovet av ett Rekryteringsverktyg förarbetande inom spelutvecklingsindustrin.Texten presenterar först mål och problembeskrivning för arbetet, därefter en bakgrund om Rekrytering och en metodbeskrivning som baseras på scenariodesign. Arbetsprocessen genomförs där rekrytringsprototypen tar form och utvärderas av spelproducenter, samt en analys av arbetet där resultaten presenteras och en avslutande diskussion. Uppsatsen och verket resulterade i ett head-hunting-verktyg för rekryterare..

Ur ett arbetsgivarperspektiv visar tidigare forskning en alltigenom positiv bild av Rekrytering via sociala medier, vilket kan förklara dess ökade popularitet. För en arbetssökande däremot kan social Rekrytering upplevas som ett hot mot integriteten, eftersom personlig information exponeras för arbetsgivaren. Syftet med denna enkätstudie var därför att öka kunskapen om arbetssökandes inställning till och emotionella upplevelse av social Rekrytering utifrån demografiska aspekter. Resultatet från de icke-parametriska testerna visade på en något ambivalent inställning, men med positiva förtecken. Ett samband framkom mellan upplevd nytta och den generella inställningen, men även ålder hade en inverkan på attityden.

Ur ett arbetsgivarperspektiv visar tidigare forskning en alltigenom positiv bild av Rekrytering via sociala medier, vilket kan förklara dess ökade popularitet. För en arbetssökande däremot kan social Rekrytering upplevas som ett hot mot integriteten, eftersom personlig information exponeras för arbetsgivaren. Syftet med denna enkätstudie var därför att öka kunskapen om arbetssökandes inställning till och emotionella upplevelse av social Rekrytering utifrån demografiska aspekter. Resultatet från de icke-parametriska testerna visade på en något ambivalent inställning, men med positiva förtecken. Ett samband framkom mellan upplevd nytta och den generella inställningen, men även ålder hade en inverkan på attityden.