Sök:

Sökresultat:

7 Uppsatser om Borgensman - Sida 1 av 1

Gå i borgen, gå i sorgen: om borgensavtalet vid proprieborgen

Borgen är ett avtal där en eller flera personer, gentemot en annan, åtar sig infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har ådragit sig. Gällande lagstiftning härrör sig från 1734. Merparten av de regler gällande borgen vilar på oskriven rätt. Den rättspraxis som tidigare har funnits, har varit ganska gammal, men på senare år har HD avgjort ett flertal mål som rör borgen och borgensåtaganden. I Sverige finns det ett flertal olika typer av borgen, vanligast förekommande är proprieborgen.

Lojalitetsplikt mellan borgensman och kredittagare

Följande framställning behandlar frågan om det finns en viss lojalitetsplikt mellan Borgensman och kredittagaren. Läsaren bör vara medveten om att frågan om lojalitetsplikt mellan kredittagare och Borgensman i princip knappt har behandlats i de rättskällor som finns att tillgå. Frågan har inte tagits upp i varken lag eller förarbeten och i de fall frågan alls har behandlats i rättspraxis och i den juridiska doktrinen har detta gjorts mycket hastigt och svävande. I framställningen anses dock lojalitetsplikt kunna grundas genom borgensförhållandets natur. Med borgensförhållandets natur avses partskonstellationen, accessoriteten och regressrätten.

Triple-net-avtal: I gränslandet mellan lokalhyra och finansiering

Följande framställning behandlar frågan om det finns en viss lojalitetsplikt mellan Borgensman och kredittagaren. Läsaren bör vara medveten om att frågan om lojalitetsplikt mellan kredittagare och Borgensman i princip knappt har behandlats i de rättskällor som finns att tillgå. Frågan har inte tagits upp i varken lag eller förarbeten och i de fall frågan alls har behandlats i rättspraxis och i den juridiska doktrinen har detta gjorts mycket hastigt och svävande. I framställningen anses dock lojalitetsplikt kunna grundas genom borgensförhållandets natur. Med borgensförhållandets natur avses partskonstellationen, accessoriteten och regressrätten.

Borgen : Borgenärens möjligheter att kräva fullgörelse av de olika borgensmännen samt borgensmännens inbördes regressförhållande

Borgen är ett avtal där en person, gentemot en annan, tar på sig ansvar för infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har ådragit sig. Den nu gällande lagstiftningen är från 1734. Merparten av de regler som gäller för borgen, finns ej i författningar, utan vilar på oskriven rätt. Den rättspraxis som tidigare funnits, har varit gammal, men på senare år har HD avgjort många fall som rör borgen och borgensåtaganden. Finns flera borgensmän, är de in dubio primärt och solidariskt ansvariga.

Ett och annat om tredjemanspart : ett litet bidrag till läran om kumulativa intercessionssäkerheter

En tredjemanspantsättning föreligger om en person pantförskriver egendom till säkerhet för en annan persons skuld. Tredjemanspant anses allmänt ha stora likheter med både pant och borgen. Tidigare ansågs att tredjemanspants bestämningsgrunder huvudsakligen stod att finna i borgensinstitutet. På senare år har en förskjutning inom rättsvetenskapen skett, såtillvida att pantinstitutet fått en ökad betydelse vid fastställandet av tredjemanspantens bestämningsgrunder. Den osäkerhet som härvid råder om i vilken omfattning respektive säkerhetsinstituts regler är tillämpliga vid fastställandet av tredjemanspantens bestämningsgrunder ger, sammantaget med osäkerheten kring i vilken omfattning tredjemanspantsinstitutet utgör en egen rättsfigur med därtill hörande, unika regler, en situation där varken tredjemanspantsättare, gäldenär eller borgenär med tillförlitlig säkerhet kan värdera tredjemanspanten såsom säkerhetsrätt.

Borgensinstitutets förändringar utifrån rättspraxis mellan 1983-2003

Borgensinstitutet är ett mycket gammalt juridiskt idé. Rättsreglerna från 1734 är fortfarande tillämpliga. Dessa regler återfinns i HB 10 kap. 8-12§§. På grund av den åldersstigna lagstiftningen har rättspraxis en stor betydelse vid tillämpningen av borgen.

Har man som förstagångsköpare råd med en bostadsrätt i centrala Stockholm och hur räntekänslig är man?

Detta examensarbete har utförts på institutionen för Infrastruktur, avdelningen för Bygg- och fastighetsekonomi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Vi har undersökt hur räntekänslig en förstagångsköpare av en bostadsrätt i centrala Stockholm är, givet ett antal kriterier. Vi är själva studenter som efter examen är potentiella köpare av en bostadsrättslägenhet och därför är detta ämne av stort intresse för oss. Vi har tagit reda på ungefär vilken inkomst man kan tänkas ha som nyutexaminerad teknolog och sedan redogöra för vad som händer när man tar ett lån vid ett bostadsrättsköp samt om räntesituationen förändras. Vi vill också redogöra för de rutiner och regler som bankerna har när det gäller bolån i dagsläget.