Sök:

Sökresultat:

45 Uppsatser om Borgensćtagande - Sida 1 av 3

Hörneborg - borg eller lada? : kolanalys, magnetisk susceptibilitet, sjösÀnkning och historiska kartor.

Hörneborg ligger pÄ en udde i sjön Hörnsjön i Olofströms kommun i Blekinge lÀn. En utgrÀvning av borgen gjordes 1997 för att faststÀlla funktion och Älder. 14C dateringar visade att borgen var byggd cirka 1030-1250 e.Kr. och förstördes genom brand nÄgon gÄng mellan 1290 och 1420 e. Kr.

Eventföretaget Borgen som arena för social identitetsutveckling: en kvalitativ studie av deltagarnas upplevelse av eventföretaget Borgens aktiviteter

I detta arbete ligger fokus pĂ„ upplevelseutbildning, mer specifikt de Ă€ventyrliga aktiviteter som erbjuds vid företaget ?Naturlig Utveckling? vid Borgen och dess betydelse för deltagarnas sociala identitetsutveckling.Fritiden stĂ„r idag för ett begrepp som kopplas samman med utveckling. Företag har skapat ett allt större intresse för mĂ€nniskors fria tid, dĂ„ forskning visar att arbete och fritid pĂ„verkar varandra och utgör en helhet i mĂ€nniskors sociala liv.Syftet med den hĂ€r undersökningen Ă€r att med kvalitativa metoder belysa om ett eventföretag som Borgen med dess aktiviteter bidrar till social identitetsutveckling bland deltagarna. I arbetet utgĂ„r vi frĂ„n begrepp som identitetsutveckling, rolltagande, giltighetsansprĂ„k samt rörelser mellan olika livssfĂ€rer. Arbetet Ă€r kvalitativt till sin art och bygger pĂ„ kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer som huvudsakliga analysinstrument.Teoretiker som vi valt att lyfta fram Ă€r framförallt George-Herbert Mead (1995), Erving Goffman (2000) och JĂŒrgen Habermas (1996).

GÄ i borgen, gÄ i sorgen: om borgensavtalet vid proprieborgen

Borgen Àr ett avtal dÀr en eller flera personer, gentemot en annan, Ätar sig infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har Ädragit sig. GÀllande lagstiftning hÀrrör sig frÄn 1734. Merparten av de regler gÀllande borgen vilar pÄ oskriven rÀtt. Den rÀttspraxis som tidigare har funnits, har varit ganska gammal, men pÄ senare Är har HD avgjort ett flertal mÄl som rör borgen och borgensÄtaganden. I Sverige finns det ett flertal olika typer av borgen, vanligast förekommande Àr proprieborgen.

Sjuksköterskans möte av Àldre med smÀrta

Bakgrund Studier har visat att mÄnga Àldre tar smÀrtstillande lÀkemedel regelbundet pga. lÄngvarig smÀrta. DÄ den Àldre befolkningen kommer att öka sÄ kommer detta problem troligtvis bli stort i framtiden. Det har visats genom tidigare studier att smÀrta hos Àldre har försummats. Det Àr dÀrför viktigt att lyfta fram detta problem.

"DÄ skulle vi inte hinna med boken!" En innehÄllsanalys av ett matematiklÀromedel i förhÄllande till styrdokument.

BakgrundVi har förstÄtt att elever i dagens skola inte ges möjlighet till att uppnÄ de mÄl som Skolverket satt upp genom kursplan (2000) och Centralt innehÄll (2010) i matematik. Tidigare granskning av lÀromedel visar att det inte skett nÄgon förÀndring av lÀroboken pÄ 20 Är och att den fortfarande har en styrande roll i klassrummet (BrÀndström, 2002). Detta leder till att eleverna fÄr en ytlig kunskap inom matematik (Granberg, 1999). Det Àr av stort intresse att behandla frÄgor som berör metodiskt upplÀgg samt arbetssÀtt av lÀroböcker, detta kan ha betydelse för undervisningen i matematik (Anderberg, 1987).SyfteVi undersöka hur matematikboken Matte direkt. Borgens (2003-2005) innehÄll ger eleverna möjlighet att uppnÄ det centrala innehÄll som Àr uppsatt för grundskolan, Ärskurs fyra till sex (Skolverket, 2010).MetodVi har anvÀnt oss av kvantitativ innehÄllsanalys.ResultatVi kom i undersökningen fram till att Matte direkt.

Sjuksköterskans möte av Àldre med smÀrta

Bakgrund Studier har visat att mÄnga Àldre tar smÀrtstillande lÀkemedel regelbundet pga. lÄngvarig smÀrta. DÄ den Àldre befolkningen kommer att öka sÄ kommer detta problem troligtvis bli stort i framtiden. Det har visats genom tidigare studier att smÀrta hos Àldre har försummats. Det Àr dÀrför viktigt att lyfta fram detta problem.

Extranet för slutkunden

Detta arbete har för avsikt att belysa problem och möjligheter för företag att utnyttja IT och webbteknik för att kommunicera direkt med slutkunder. Avsikten Àr att ta tillvara kundernas kunskap om produkterna för att underlÀtta utveckling av nya produkter, förbÀttra befintliga, och dÀrigenom öka vÀrdeskapandet hos de produkter som företaget tillhandahÄller. Genom givande och tagande av information bör sÄledes förutsÀttningar skapas för förbÀttringar av en produkts kvalitet och dÀrmed vÀrdeskapande i alla led och för samtliga intressenter.För att göra detta menar jag att ett kundfokuserat extranet kan skapas. Detta Àr ett extranet som sammanknyter slutkunder med företag, kunder och leverantörer. Kopplingen dem emellan bestÄr i att dessa intressenter har en relation till en unik produkt förvÀrvad av slutkunden.

Vivesholm : djurbenen belyser den gotlÀndska medeltida borgens husdjurshÄllning samt husgrundernas anvÀndningsomrÄden

The castle Vivesholm is located about two miles north of Klintehamn on the west side of Gotland. The castle was built around year 1395 and burned down in the end of the 14thcentury. Around the 17th and the 18th century the castle was re-used. However, the emphasis on its use is during the middle ages.This paper aims at getting an insight in the animal husbandry at Vivesholm by analyzing the osteological material. The analysis revealed that bones from sheep/goat were more common than bones from cattle.

Vad Àr ocker? En analys av ockerbegreppet i svensk och tysk avtalsrÀtt

Ocker Àr en företeelse som har funnit i alla tider. Redan i bibeln finns uttryckt att det Àr nÄgot förkastligt som inte bör fÄ finnas. DÄ definierades ocker som tagande av rÀnta. Med tiden kom definitionen att Àndras till att innebÀra tagande av oskÀligt hög rÀnta, det vill sÀga överstigande rÀntemaximumet pÄ 6 %. En bestÀmmelse om ett sÄdant maximum togs in i lagen, dÀr den fanns kvar Ànda in i den delvis fortfarande gÀllande lagen frÄn Är 1734.

Distansstudier - lÀroprocess via text

Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn studerandes perspektiv, skaffa vetskap om hur kunskap blir meningsfull för den distansstuderande under lÀrandeprocessen. Denna undersökning Àr en kvalitativ studie som bestÄr av fyra intervjuer med tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn, personer som studerar eller har nyligen studerat pÄ distans. En av intervjuerna genomfördes över datorkommunikation och resterande genomfördes enskilt med personerna. De personliga intervjuerna spelades in med hjÀlp av bandspelare för att kunna Àgna respondenterna största möjliga uppmÀrksamhet. Under intervjuerna anvÀndes en intervjuguide med nÄgra huvud-frÄgor och ett antal stödfrÄgor.

Att mÀta en klass

Syftet med denna uppsats Àr att belysa och analysera hur nationella prov för Äk 3 framstÀlls och legitimeras i den offentliga debatten samt i en skolkontext. Jag vill vidare problematisera hur kunskap produceras och makt utövas pÄ en mer generell nivÄ i skolan. Materialet till denna studie bestÄr av skriftliga kÀllor sÄ som forskningsrapporter och tidningsartiklar, kvalitativa intervjuer med lÀrare samt en observation och ett samtal med elever i Äk 3. Materialet granskas med hjÀlp av genealogi och Michel Foucaults teorier kring makt, disciplinering och normalitet. I den offentliga debatten finns ett gemensamt förgivet tagande att proven pÄ olika sÀtt kan förbÀttra skolan.

Stora behov, smÄ resurser : Depression - en utmaning inom primÀrvÄrden

Depression Àr en förÀndring i sinnesstÀmning som ofta kÀnnetecknas av lÄnga perioder av nedstÀmdhet, kÀnslor av meningslöshet och hopplöshet. En stor grupp av mÀnniskor drabbas av depression varvid det finns ett stort behov av omsorg och vÄrd för denna grupp. Syftet med litteratur­studien var att belysa möjligheter för en förbÀttring av omhÀndertagandet av deprimerade patienter inom primÀr­vÄrden. Resultatet bygger pÄ 13 artiklar som analyserats och bearbetats. Resultatet visar hinder för ett förbÀttrat om­hÀnder­tagande av deprimerade patienter i primÀrvÄrden.

Lag 2010:879 om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag : Hur den implementerats av aktörerna

Bakgrund:Den första januari 2011 trÀdde lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft. Dess ÀndamÄl var att jÀmstÀlla konkurrensen sinsemellan de privata fastighetsÀgarna och de allmÀnnyttiga kommunala bostadaktiebolagen. Lagen yrkade frÀmst pÄ att de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen skulle agera mer affÀrsmÀssigt för att konkurrensen inte skulle snedvridas. Kommunen som Àgare var bland annat tvungen att stÀlla tydligare krav pÄ bolagen genom att ta ut marknadsmÀssiga borgensavgifter och lÄnerÀntor samt stÀlla marknadsmÀssiga avkastningskrav.FrÄgan Àr nu hur de allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolagen agerat utifrÄn dessa nya förutsÀttningar sedan lagen trÀdde i kraft den 1 januari 2011. Uppsatsen syftar till att undersöka hur den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag har implementerats av aktörerna pÄ bostadshyresmarknaden.

Det Àr ett givande och tagande : Samverkan mellan socialtjÀnst och skola

The title of this essay is ?Collaboration between social services and schools?. Research shows that many children and youth who are badly treated are not noticed and do not receive the help that they need. This could be due to the lack of collaboration between different authorities and professionals. The purpose of this study is to describe and analyze how the social services and schools are collaborating in terms of children and youth who are badly treated or is at risk of being badly treated and to identify what factors make collaboration possible and hinder it.

Journalisten och dess kÀllor : En studie om arbetet med kÀllor i regionalpress

Tidigare forskning har visat att journalistik Àr en produkt av förhÄllandet mellan journalisten och dess kÀllor. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att kartlÀgga hur arbetet med kÀllor ser ut för sex journalister pÄ regionaltidningar. HÀr undersöks hur kontakten med kÀllorna sker och hur journalisten och kÀllan samspelar med varandra. Studien tÀcker hela arbetsprocessen, frÄn vem som tagit initiativ till nyheten till hur journalisten och kÀllan sedan bidragit med information till artikeln. Metoden gÄr ut pÄ att journalisterna rekonstruerar sitt arbete med nyhetsartiklar.

1 NĂ€sta sida ->