Studien avser att undersöka på vad personal inom förskolan har för kunskap om Omsorgssvikt och anmälningsskyldighet eftersom Socialstyrelsens sammanställning visar på att vart tionde barn är utsatt för någon form av Omsorgssvikt.  Litteraturdelen behandlar bland annat Lundéns (2010) avhandling angående Omsorgssvikt och vilka tecknen är hos förskolebarn. Vi använder oss även av Bowlby (2010) och Gerhardt (2007) som beskriver hur viktigt det är med små barns anknytning till förälder eller annan anknytningsperson.   I studien görs tolv kvalitativa och kvantitativa intervjuer med personal som arbetar inom förskola. Undersökningen visar att förskolepersonalen inte har så stor kunskap om begreppet Omsorgssvikt och känner sig osäkra på hur de ska gå tillväga vid en eventuell anmälan. Resultatet visar att det behövs kontinuerlig fortbildning både vad det gäller att uppmärksamma Omsorgssvikt hos barnen på förskolan och hur personalen ska gå tillväga vid en anmälan till socialnämnden..

Syftet med denna kvalitativa studie har varit att undersöka förskollärares definition av Omsorgssvikt, samt om emotioner påverkar att förskollärare gör en anmälan till socialtjänsten gällande Omsorgssvikt. Empirin samlades in med kvalitativa intervjuer av fyra förskollärare, som hade erfarenhet av anmälan till socialtjänsten. Intervjuerna analyserades med hjälp av teori om Omsorgssvikt, emotioner samt interaktionsritualer. Studien ger inblick och förståelse för förskolepersonalens kunskap och erfarenheter av Omsorgssvikt samt om hur emotioner formar relationer mellan de inblandade och kan påverka en anmälan. Resultatet visade att förskollärarnas definition av Omsorgssvikt inte består av ett visst antal tecken, utan att de bildar sig en helhetsuppfattning av barnets situation.

BVC-sjuksköterskor möter barn och familjer varje dag. Det är i detta möte som möjlighet finns att upptäcka om ett barn inte får den omsorg barnet behöver. Att familjen brister i sin omsorg om barnet kallas Omsorgssvikt. BVC-sjuksköterskor är enligt lag förpliktigade att göra en orosanmälan till socialtjänsten om de misstänker Omsorgssvikt. En problematik är att Omsorgssvikt kan vara svår att upptäcka och BVC-sjuksköterskorna får en magkänsla eller en intuition när de börjar misstänka Omsorgssvikt.

Syftet med vår studie har varit att belysa hur förskolepersonal pedagogiskt hanterar situationer där de misstänker att barn utsätts för Omsorgssvikt utanför förskolans verksamhet. Vi har utgått från en kvalitativ forskningsansats och använt intervjuer som metod för insamling av empiri. I resultatet framkom flera erfarenheter kring hur förskolepersonal hanterar anmälningsplikt, samverkan och mötet med barnen. Det framkom också att förskolepersonal främst reagerade på fysiska tecken på Omsorgssvikt samt att det upplevdes vara en svårighet att avgöra var gränsen för Omsorgssvikt går. Slutsats blev att personal ställs inför en mängd svårigheter och dilemman vilket gör hanteringen av dessa situationer mycket komplex då många faktorer påverkar och samspelar med varandra.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om hur personal föräldrakooperativa förskolor resonerar kring anmälningsplikt och Omsorgssvikt. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur personal på föräldrakooperativa förskolor i Göteborg resonerar kring den anmälningsplikt som ingår i deras arbete utifrån fyra teman gränser, kunskap, samverkan och påverkan. Mina frågeställningar lyder: Hur stark måste en misstanke om Omsorgssvikt vara innan personalen tar kontakt med socialtjänsten, och vilka faktorer påverkar beslutet om att anmäla? Vad har personalen för kunskap kring Omsorgssvikt och anmälningsplikt? Vad har personalen för förväntningar på kontakten med socialtjänsten i en situation då misstanke väckts om Omsorgssvikt hos ett barn? Hur tror personalen att de skulle påverkas av att de är anställda i ett föräldrakooperativ, i en situation då de hyste misstanke om Omsorgssvikt hos ett barn i verksamheten? Jag har gjort sex stycken enskilda intervjuer på fem olika föräldrakooperativ runt om i Göteborgs stad. Jag har använt mig av Karin Lundéns (2010) teoretiska begrepp kring orosnivåer och kategorier för Omsorgssvikt.

Syftet med studien var att beskriva kunskapsnivån och inställningen hos sjuksköterskor och läkare på en intermediärvårdsavdelning inför att göra en anmälan om Omsorgssvikt enligt Socialtjänstlagen kap 14 1§. Ytterligare syfte med studien var att beskriva upplevelsen vid handläggandet kring att göra en anmälan enligt SoL. En beskrivande kvantitativ design användes. Metod: Enkätformulär som besvarades av 30 sjuksköterskor och 20 läkare.Resultat: Läkare och sjuksköterskor har inte tillräckligt god kunskap om SoL, inte heller kring rutinerna att göra en anmälan. De har god kunskap om vad Omsorgssvikt är men frågar inte alltid om det finns minderåriga barn hemma vid vård av t.ex suicidala patienter och då kan Omsorgssvikt lätt missas.

Forskning framhåller att den vanligaste formen av barnmisshandel är just Omsorgssvikt, trots misstanke om ett stort mörkertal och bevis för långtgående konsekvenser. BVC-sköterskan har en unik möjlighet att förhindra och identifiera Omsorgssvikt. Genom att belysa ämnet kan kunskapen ge de verktyg som kan förbättra barnens uppväxtmiljö enligt barnkonventionen. Studiens syfte är att belysa BVC-sköterskors erfarenheter i mötet med familjer där misstanke om Omsorgssvikt av barnet föreligger. För att kunna besvara syftet valdes en kvalitativ design med induktiv ansats.

Syftet med studien är att vinna kunskap om och få förståelse för hur förskollärare upptäcker och förhåller sig till barn som lever under Omsorgssvikt, samt deras tankar kring anmälningsplikten i förskolan. För att uppnå syftet utgår studien ifrån tre frågeställningar och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer. Nio förskollärare har deltagit i studien varav sex med erfarenhet av anmälan och tre utan erfarenhet. Resultatet analyserades utifrån den sociokulturella teorin, social inlärningsteori och anknytningsteorin. Första frågeställningen handlar om vilka orsaker som ligger till grund för att förskollärare ska upptäcka barn som lever under Omsorgssvikt.

Barnavårdscentralen (BVC) är en frivillig men väl socialt accepterad del av barnhälsovården i Sverige. Behovet av stöd på BVC har förändrats över tid och nu dominerar de psykosociala behoven. Barn är beroende av vuxnas omsorg. Eftersom en stor andel av förskolebarnen träffar en BVC-sjuksköterska har hon en viktig roll i att identifiera och hjälpa barn som är utsatta för Omsorgssvikt. Syftet med studien är att undersöka BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att möta familjer där de misstänker att barn kan vara utsatta för Omsorgssvikt och hur de upplever de resurser de har till sitt förfogande för att hjälpa barn och familj.En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och åtta BVC-sjuksköterskor intervjuades.

Syftet med studien är att belysa hur sju verksamma pedagoger i förskolan förhåller sig vid misstanke om att ett barn försummas. Litteraturgenomgången behandlar ett barns grundläggande behov och ett barns behov av anknytning utifrån Bowlby´s teori. Vidare behandlas förskolans roll, där vikten av tidig upptäckt tas upp samt förskolans anmälningsplikt. Kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger inom förskolan utgör data i studien. Resultatet visar att försummelse, Omsorgssvikt och vanvård av ett barn kan vara: otillräckligt med kläder, bristande hygien och negligering av ett barns behov.

The aim of this study was to describe and understand how individuals in adulthood experienced a childhood with neglect, and how they handled neglect. In order to reach the perspective of the individuals who grew up with neglect, we chose to use autobiographical books as our empirical material. The criteria the autobiographies had to meet in order to fall within the scope of this study was that the biographies had to display the experience of neglect during childhood, and thereto the books had to be written by individuals who themselves experienced neglect. Based on the aim of this study we sought answers to three questions: How do the individuals describe their upbringing with a mentally or socially disabled parent? How have the individuals coped with the neglect they?ve been exposed to? What consequences have the neglect supposedly led to? The findings of this study show that the extent to which the individuals experienced neglect were profound and comprising.

Uppsatsens huvudsyfte är att öka kunskapen om förskolepersonals upplevelser av anmälningsskyldigheten gentemot socialtjänsten samt samspelet dem emellan. Vidare är syftet att ta reda på vilka konkreta förslag förskolepersonalen har på åtgärder som kan underlätta samverkan med socialtjänsten. Avsikten är att exemplifiera.Syftet har konkretiserats genom tre frågeställningar:? Hur upplever förskolepersonalen sin anmälningsskyldighet gentemot socialtjänsten?? På vilket sätt upplever förskolepersonalen samspel med socialtjänsten utifrån egna och kollegors erfarenheter?? På vilket sätt och genom vilka konkreta åtgärder kan samverkan mellan förskola och socialtjänst förbättras enligt förskolepersonalen?Insamlingen av det empiriska materialet har skett genom sex kvalitativa djupintervjuer och vinjettreflektioner med förskolepersonal. Huvudresultatet är att informanterna är bra på att identifiera tecken på Omsorgssvikt.

Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur anmälnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter särskilt fram vad personal inom skola och socialtjänst upplever som problematiskt när en anmälan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar även det sunda förnuftet när det gäller om en anmälan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa..

Vi har valt att studera omhändertagandet och familjehemsplaceringen, vi vill även ta reda på om placeringen har betydelse i barnens liv. Under 2011 omhändertogs 6300 barn för vård enligt LVU, av dem var 1200 barn nytillkomna. Vi kommer i denna c-uppsats ge de omhändertagna barnen en röst, en röst som förmedlar hur de kände och upplevde de traumatiska upplevelserna när de blev separerade från sina föräldrar. Det övergripande syftet med vår undersökning är att söka kunskap om hur ett barn upplever omhändertagande och familjehemsplaceringen, samt hur det kan påverka barnen i vuxen ålder. Vi har valt att göra en semistrukturerad kvalitativ intervju med personer som har varit familjehemsplacerade under sin barndom.

Studien syftar till att undersöka och belysa samarbetet mellan förskola och socialtjänst när det gäller orosanmälan. Hur arbetet kring orosanmälan går till samt vilka tankar och erfarenheter respondenterna har kring det. Genom att använda en kvalitativ studie har vi intervjuat sju förskollärare, en förskolechef och en representant från socialtjänsten. I studien framkom det att trots att det finns kritik från båda parterna är tankarna kring samarbetet mellan förskola och socialtjänst överlag positiv. Resultatet visar att respondenterna hade mycket kunskap och erfarenheter kring ämnet men anser att orosanmälan har en påverkan på dem psykiskt. .