I examensarbetet har möjlig denitrifikationshastighet för lakvattnet på Bredemads Avfallsdeponi i Ljungby undersökts. Denitrifikationshastigheten har tagits fram i satsvisa och kontinuerliga försök där Reppos 40T och Brenntaplus VP1 har jämförts som externa kolkällor. De satsvisa försöken har genomförts i temperaturerna 15 °C, 20 °C och 22,5 °C och de kontinuerliga försöken har genomförts med reningsmetoden ?Moving Bed Biofilm Reactor? (MBBR) med bärare som hade en skyddad yta på 500 m2/m3.Denitrifikationshastigheten i g/(dygn?m2) med Reppos 40T var 0,45 och med Brenntaplus VP1 1,05. I reaktorn med Reppos 40T var fyllnadsgraden 48 % och denitrifikationshastigheten 4,5 g/(h?m3).

Stora materialmängder omsätts i byggsektorn, men en stor del restprodukter från byggande ochrivning hamnar på Avfallsdeponi idag. Bygg- och rivningsavfallet är besvärligt att hantera och sorterapå grund av att mängden är stor, sammansättningen komplex och den innehåller många miljöfarliga ämnen.Syfte med examensarbetet är att ta reda på hur hanteringen av bygg- och rivningsavfall går till, vad som händer med avfallet efter att det har slängts, vilka olika faktorer som förekommer och hur avfallet kan återvinnas, återbrukas och på vilket sätt kan man förbättra hanteringen av avfallet på ett miljömässigt sätt.Examensarbetet består av två huvuddelar. Den teoretiska delen går igenom relevanta teorier ochinformation från litteratur och olika rapporter. I undersökningen tillämpas informationen från litteraturen och appliceras på de byggarbetsplatser och miljöföretag som valts att besökas.När det kommer till bygg- och rivningsavfall från olika företag kan det skiljas markant beroende påvar bygget ligger och vilket typ av arbete utförs. Det medför också hur stora massor som man slänger i olika containrar och om man har plast till alla containrar på det området som man befinner sig på..

Medlemskapet i EU och införandet av miljöbalken var de två stora händelser som kom att prägla utvecklingen av svensk miljörätt under 1990-talet. Arbetet med anpassning till gemenskapsrätten och utvecklingen av den svenska miljölagstiftningen pågår fortfarande. Syftet med denna uppsats har varit att se vad som idag är gällande rätt för Avfallsdeponier i Sverige samt huruvida de svenska reglerna uppfyller våra gemenskapsrättsliga förpliktelser. Studien omfattade inte bara de lagar, förordningar och gemenskapsakter som direkt reglerar deponeringsverksamhet utan även intilliggande rättsakter med indirekt betydelse. Arbetet genomfördes genom analys av både nationella och gemenskapsrättsliga regler på området.

Detta examensarbete är utfört på plats i Lajaedo, Brasilien och i anslutning till Sanitário de Lajeado ? RS, Brasilien, mellan januari till maj 2010. I samband med denna rapport utfördes två andra examensarbeten inom samma områden. Det är menat att denna rapport skall ligga till grund för framtida projekt och beslut om utökad lakvattenrening.Lajeado ligger i södra Brasilien ca 100 km från atlantkusten. 10 km utanför Lajeado ligger en ung Avfallsdeponi på ca 15 000 m2 till ytan med tillhörande lakvattenrening med ett utjämningsmagasin, en syrsättningsbassäng samt sedimentering.