The purpose of this paper is to investigate what consequences the discussed Balken-case have had with regards to freeze-out prices decisions for cash bids. In order to evaluate this, a comparison with a previous study is made. Last but not least, the aim is also to see what kind of arguments the minority successfully can make use of in order to reach a higher freeze-out price nowadays. Underlying the results is basically an empirical survey based on arbitrations disclosing the tendencies after the Balken-case compared to before. The empirical investigation shows that practice has become more clear and uniform after the settlement of the Balken-case where a movement from theoretical values towards market prices is recommended.

Uppsatsen behandlar minoritetens villkor vid tvångsinlösen av aktier. Syftet med uppsatsen är att undersöka om, och i så fall i vilken omfattning de i Balken-målet fastslagna värderingsprinciperna vid tvångsinlösen givit upphov till lägre lösenbelopp. Ytterligare ett syfte är att undersöka om, och i så fall i vilken omfattning de urssprungliga offentliga buden som en följd av de i Balken-målet fastslagna värderingsprinciperna satts lägre. I uppsatsen undersöks 118 skiljedomar avkunnade under perioden 1993-2005 samt intervjuas fem skiljemän. Slutsatsen dras att de i Balken-domen fastslagna värderingsprinciperna givit upphov till lägre lösenbelopp.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Det ska byggas två höga trähus med loftgångar på Sandåkern i Umeå. Tyréns AB samarbetar med Martinsons AB och Murman arkitekter i detta projekt.Syftet med det här examensarbetet är att beräkna om balkarna för loftgångarna i de två husen håller för belastningen. Att se till att balkarna håller när träet blir fuktigt samt räkna på att den ljuddämpande akustikplattan inte vidarebefordrar stom- och vibrationsljuden från loftgångarnaResultatet visar att den tilltänkta balken har en korrekt dimension med hänsyn till lasterna den utsätts för. Den tänkta akustikplattan på 25 mm räcker för att dämpa de stom- och vibrationsljud som uppstår. För att klara fuktkraven så krävs det att takpappen, som balken är monterad under, håller tätt.

Detta examensarbete ämnar belysa dimensioneringsgången av en HSQ-balk i stålkvalité S355 i kombination med KL-trä. Tre olika HSQ-balkar har kontrollerats mot en bestämd konstruktion gällande spännvidder för KL-träskivan och HSQ-balken. Byggnadshistoriskt har HSQ-balkens huvudsakliga syfte fungerat som upplag för prefabricerade betongelement som därefter gjutits ihop till en samverkanskonstruktion (Stålbyggnadsinstitutet, 2004).Balken är relativt oprövad i kombination med KL-trä och med anledning av detta bestämde författaren i samarbete med Martinsons att en undersökning av kombinationen HSQ och KL-trä vore intressant med fokusering på HSQ-balken. Efter slutförda beräkningar dras följande slutsatser gällande HSQ. Vridstyv balkNedböjningen blir nästan uteslutande den dimensionerande parameternTvå olika balkar med samma tvärsnittsarea men olika höjd visade i denna rapport att en högre balk gav bättre kapacitet och lägre nedböjning. En högre balk kan dock leda till ett tjockare bjälklag..

Detta examensarbete ämnar belysa dimensioneringsgången av en HSQ-balk i stålkvalité S355 i kombination med KL-trä. Tre olika HSQ-balkar har kontrollerats mot en bestämd konstruktion gällande spännvidder för KL-träskivan och HSQ-balken. Byggnadshistoriskt har HSQ-balkens huvudsakliga syfte fungerat som upplag för prefabricerade betongelement som därefter gjutits ihop till en samverkanskonstruktion (Stålbyggnadsinstitutet, 2004).Balken är relativt oprövad i kombination med KL-trä och med anledning av detta bestämde författaren i samarbete med Martinsons att en undersökning av kombinationen HSQ och KL-trä vore intressant med fokusering på HSQ-balken. Efter slutförda beräkningar dras följande slutsatser gällande HSQ. Vridstyv balkNedböjningen blir nästan uteslutande den dimensionerande parameternTvå olika balkar med samma tvärsnittsarea men olika höjd visade i denna rapport att en högre balk gav bättre kapacitet och lägre nedböjning. En högre balk kan dock leda till ett tjockare bjälklag..

I detta kandidatexamensarbete studeras ett inverst problem: att för en jämnt fördelad last numeriskt minimera energin som tas upp i en fritt upplagd balk. I detta problem antas balken vara indelad i ett givet antal lika långa stycken med konstant böjstyvhet och minimeringen sker med avseende på dessa styckens böjstyvheter. För en fin indelning av balken riskerar den numeriska metoden att bli instabil. Målet med denna studie är undersöka om Tikhonovregularisering kan stabilisera den numeriska metoden i fallet med en fin indelning. I lösningen av balkproblemet används Bernoulli-Eulers ekvation och Lagranges multiplikatormetod för att härleda den målfunktion som skall minimeras.

The purpose of this Master?s thesis is to investigate the legal practice of valuation in arbitration board proceedings concerning freeze-outs after non-cash take-over bids. We find that the most important method for valuing the shares offered in exchange for the shares of a target company is to take the volume-weighted average of the quoted prices of the shares offered in exchange during the acceptance period of the take-over bid. This thesis is a complement to previous studies by Peter Jennergren (1996) and by Andrea Lundqvist and Victor Ludvigsson (2007) of how the Balken case (a freeze-out case that was eventually decided by the Supreme Court of Sweden, in 1996) has affected the legal practice of valuation in freeze-out arbitration board proceedings. We have undertaken an empirical study of 48 freeze-outs between 1985 and 2006 where shares in the bidding companies were offered in exchange for shares in the target companies.

Scanias modulära produktionssystem gör en stor mängd anpassningar möjliga samtidigt som kostnaderna för produktutveckling, produktion och reservdelshantering hålls nere. Scania ville se över sitt balkprogram för svetsade tvärbalkar för att minska kostnader och förbättra konstruktionen. En av Scanias tvärbalkar var en sluten, vridstyv luftfjädringsbalk som satt på ett stort antal av Scanias lastbilar. Balken tillverkades genom gjutning men på grund av relativt höga produktionskostnader för den gjutna balken har chassiavdelningen på Scania tagit fram ett svetsat alternativ. Konstruktionen för den svetsade balken var inte färdig då lösning för ventilinfästning saknades.

Syftet med detta arbete är att klargöra hur begreppet ?verksamhet? och ?verksamhetsutövare? tolkas i miljöbalken (1998:808) samt hur balken allmänna hänsynsregler kan påverka verksamhet som styrs i annan lagstiftning, i detta fall verksamhet enligt lag om skydd mot olyckor (2003:778). Som utgångspunkt används ett rättsfall från Miljödomstolen i Växjö. Det skall dock påpekas att vid tiden för denna händelse var ännu inte lag om skydd mot olyckor införd utan domskälen baseras på en tidigare räddningstjänstlag. Miljöbalken infördes i svensk rätt den 1 januari 1999.

Det här examensprojektet har utförts på Volvo CE, Hauler & Loader Division, Arvika. Projektet ingick som ett avslutande moment i maskiningenjörsprogrammet vidKarlstads universitet. Volvo i Arvika tillverkar hjullastare vilket man har gjort sedan mitten av 60-talet. Fabriken har idag ca 1150 anställda som tillsammans levererar över 6000 hjullastare per år.Produktionsvolymen i Arvikafabriken ökar allt mer vilket medför att ett behov av många investeringar för att klara denna volymtillväxt har uppstått. Den huvudsakliga tillverkningen på svetsavdelningen består av fram- och bakramstillverkning.

Lättelement AB är ett företag som är placerat i Örnsköldsvik och är ett av Sveriges ledande företag när det kommer till prefabricerade element av tak, väggar och bjälklag. De bygger med en smart konstruktion där de använder sig av en plywoodskiva överst på elementet för att denna ska ta hand om tryckspänningarna. Mitten av elementet är byggt med I-balkar där flänsarna är gjort med konstruktionsvirke, livet består av en OSB-skiva som ska ta skjuvspänningarna i konstruktionen. Undersidan av elementet spikas det på en stålplåt för att hantera de dragpåkänningarna som påverkar elementet. Ibland måste Lättelement AB skarva deras balkar för att uppnå de längder man vill ha.

Kranlaster som verkar på kranbanor varierar med tiden och kan inte behandlas som statiska laster, detta gör att en statisk beräkning inte är tillräckligt säker, därför bör kranbalkar utformas på så sett att den klarar av statiska såväl som dynamiska kranlaster.Arbetet valdes efter förstudier som gjordes på internet för att få grundläggande kunskap om ämnet. Informationen söktes på svenska, engelska och tyska för att kunna hitta relevanta och pålitliga källor som behandlar traverskranbanor enligt eurokod. Tack vare råd från Björn Åsted från Stålbyggnadsinstitutet (SBI), kunde en bok på tyska hittas. För att kunna jämföra resultaten används ett svenskt program CraneGirder EC3 under arbetet.Rapporten innehåller en beräkningsmodell för en valsad profil balk, beräkningar baserades på eurokod ekvationer och föreskrifter vilket var som dimensionerings underlag för arbetet. I denna rapport hänvisas hur en kranbana skall dimensioneras med hög utnyttjandegrad, ett antal kontroller gjordes för att säkerställa att balken och dess detaljer, såsom räl och svets är säkert utformade mot utmattning och deformation.

En snedfördelning av laster på tak ger att en tvärkraft uppstår i nocken. Tvärkraften ska kunna föras mellan de två takbalkarna som bygger upp takstolen, detta görs genom ett nockförband. Tvärkraftens storlek beror av differensen mellan lasterna på vardera takhalva samt hallens bredd.Laster som bidrar till snedfördelning är oftast variabla, exempelvis snö- och vindlast. Detta i kombination med en stor spännvidd ger en stor tvärkraft som ska tas om hand i nocken. Med övergången från BKR (Boverkets Konstruktions Regler) till nu gällande EK (Eurokod) har snedfördelning ökat ytterligare då formfaktorer för snölast på tak har ändrats markant.Träkonstruktioner är speciellt utsatta för denna tvärkraft, då trä är ett material som är uppbyggt så att hållfastheten för dragkrafter vinkelrätt mot fiberriktningen är låg.