Syftet med denna studie har varit att beskriva hur det arbetas, i en stadsdel i Stockholm, med arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarkanden utifrån fyra handläggares erfarenheter. De valda handläggarna har varit två socialsekreterare och två Soft-handläggare. För att kunna uppfylla syftet har jag utgått från följande frågeställningar: Vilka krav ställs på arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarknaden? Vilka insatser och åtgärder erbjuds till denna grupp av biståndstagare? Arbetas det utifrån arbetslinjen eller workfare?Det empiriska materialet består av fem kvalitativa intervjuer varav en med enhetschefen och fyra med handläggarna. Resultatet har visat att det ställs två krav på arbetslösa biståndstagare som står nära arbetsmarknaden, nämligen att stå till arbetsmarknadens förfogande och att vara aktivt arbetssökande.

The purpose of this study was to examine participants' experiences and descriptions of a municipal activation program, and how participants perceive their opportunities for influence on their own needs and requirements. The results are based on statements from six semi-structured, individual interviews conducted by the qualitative method. Empowerment, paternalism and social capital are among the study's theoretical frame of reference. The main results show that more participants are critical of aspects of coercion and involuntary willingness in participation. Motivation for participation seems to mainly be linked to whether the activity is experienced as meaningful, as well as to the attitude of the staff.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur arbetslösa ungdomar med socialbidrag som deltar i ett Aktiveringsprogram uppfattar verksamheten samt om de anser att insatsen ökar deras chanser till arbete och höjer deras kompetens. Frågeställningarna behandlade även ungdomarnas upplevelser av att vara arbetslösa och socialbidragstagare samt deras attityder till arbete. En kvalitativ metod användes och fyra ungdomar deltagande i Kliv1 i Södertälje intervjuades. Studien hade ett samhällsperspektiv och utgick från Baumans teoretiska begrepp konsumtionskultur.Resultatet visade att det ansågs som påfrestande att vara arbetslös och svårt att få arbete i dagens samhälle. Två inställningar till arbete och försörjning framkom.

The aim of this thesis was to examine how a coordinator at a social welfare project in support of job seekers, achieve results in his efforts to reduce the number of clients with social assistance. The method of data collection was a mixture of open thematic interviews and semi- structured interviews with open questions. The coordinator was interviewed four times during the length of the project. In addition, two of his clients were interviewed. The data also includes a report from the relevant social services and other documents such as newspaper articles.

Studiens syfte är att undersöka utsatta ungdomar som har haft stora svårigheter med inträdet på arbetsmarknaden och därför behövt socialtjänstens stöd. Fokus ligger på de ungas berättelser i ett tillbakablickande perspektiv och hur de har upplevt vägen in i arbetslivet. Följande frågeställningar användes för att besvara syftet:? Vad upplever ungdomarna kan ha hindrat deras inträde i arbetslivet?? Vad upplever ungdomarna kan ha bidragit till deras inträde i arbetslivet?? Vad upplever ungdomarna att arbete tillför dem? Utifrån en kvalitativ ansats inhämtades empirin genom intervjuer gjorda med fem ungdomar. Materialet analyserades därefter med hjälp av två olika perspektiv av social exklusion som kompletterades med hjälp av begreppen socialiseringsprocess samt kommunikation och relation.