Bakgrund: Begreppet internkontroll har de senaste åren blivit allt mer omtalat och eftertraktat. Organisationer behöver en genomgripande struktur för internkontroll och Splittring av arbetsuppgifter för att kunna säkra sin måluppfyllelse. Det finns en hel del studier gjorda kring internkontroll med fokus på olika aspekter inom begreppet. I denna studie ligger tonvikten på hur ledningen med hjälp av Splittring av arbetsuppgifter (segregation of duties) kan åstadkomma balans mellan riskhantering och effektivitet. Syfte: Huvudsyftet med studien är att skapa förståelse för hur ledningen med hjälp av Splittring av arbetsuppgifter kan åstadkomma balans mellan riskhantering och effektivitet.

Uppsatsens syfte är att undersöka om klassmotsättningar och kraftig försämring av levnadsförhållandena kan antagas vara en tänkbar orsak till arbetarrörelsens Splittring i Kiruna 1917, och om denna utveckling kan spåras i ageranden hos Kiruna socialdemokratiska arbetarkommun. Som teori för undersökningen har Karl Marx klassmotsättningsteori använts. Denna pekar på att i tider av hårdnade motsättningar mellan arbetarklassens och kapitalets intressen radikaliseras arbetarklassen. En genomgång av bakgrunden till Splittringen nationellt och på länsplanet görs för att sätta in Splittringen i sitt sammanhang. Därefter redogörs kronologiskt för hur Kiruna arbetarkommun utvecklas politiskt under åren 1905-1917.

SAMMANFATTNINGBarn- och ungdomspsykiatrin påverkas av flera aspekter i omvårdnaden då den aktuella vårdkulturen är komplex. Studiens syfte var att belysa innebörden av vårdkultur inom sluten barn- och ungdomspsykiatri utifrån sjuksköterskans perspektiv. Studien genomfördes med fokusgruppsintervjuer vilka utgörs av öppna gruppintervjuer med fokus på avgränsat ämne. Intervjuerna transkriberades och analyserades enligt en fenomenologisk-hermeneutisk metod. Teman som visade sig var: Vårdkulturens övergripande innebörd, vårdkulturens kontextuella innebörd, vårdkulturens förmedlande innebörd samt vårdkulturens innebörd vid relationer.

1900-talets sista fyra decennier innebar stora förändringar för kyrkorna i såväl globalt som lokalt perspektiv. Två rörelser inom kristenheten spelade stor roll för utvecklingen: den ekumeniska rörelsen och den karismatiska rörelsen. Mötet mellan de etablerade kyrkorna och framför allt den karismatiska förnyelserörelsen var inte enkelt. Tonläget mellan dem var tidvis högt. Under 1980- och 90-talen skadades relationer mellan både människor och organisationer vid sådana möten.

Föremålet för min undersökning är Karin Boyes roman Kris och intentionen har varit att finna en nytolkning av den ofta biografiskt lästa texten. Syftet var att redogöra för hur romanen synliggör samtidens patriarkala maktordning som genomsyrar samhällets auktoriteter och reducerar det kvinnliga subjektet. Undersökningen har också innefattat hur huvudpersonen Malin tar sig ur krisen genom att återupprätta egenviljan och erkänna driften som en naturlig del av jaget.     Med utgångspunkt i textens litterära kvaliteter och med ett kritiskt feministiskt perspektiv har jag analyserat framställningen av romanens kritiska tendens som ett uttryck för kvinnlig frigörelse. Malin genomgår en värdemässig identitetskris vilket är romanens centrala tema och samtidigt en möjlig allegori över samtidens sociala omvälvningar. Krisen utgörs av en inre Splittring där uppbrottet från traditionella och religiösa förordningar är den enda räddningen undan självutplåning.

Betyg och bedömning är ett område som ständigt diskuteras i skolans verksamhet. Nya läroplaner och kursplaner tillkommer och det är upp till lärarna att anamma dem. Det är upp till lärarna att tolka kursplanerna de ska jobba med och det ställer krav på lärarna för att undervisningen, bedömningen och betygsättningen ska bli så rättvis som möjlig. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasieskolor i södra Sverige jobbar med betyg och bedömning och vilken syn de har på detta, samt deras syn på den senaste kursplanen i idrott och hälsa (Gy11). För att ta reda på detta genomförde jag åtta kvalitativa intervjuer med lärare i idrott och hälsa från gymnasieskolor i södra Sverige.

Denna uppsats utgår från en fallstudie av ett företag som arbetar med IT-distribution. Studiens syfte var att genom undersökningar av tre nivåer av kultur kartlägga och undersöka vad som kännetecknar företagskulturen. Detta gjordes genom intervjuer med företagets ledning, dokumentgranskning och observationer.Utifrån denna kartläggning analyserades resultatet utifrån Edgar Scheins tre nivåer för kultur. Dessa tre nivåer kan liknas vid en pyramid där grundläggande antaganden utgör pyramidens bas, uttalade värderingar befinner sig i mitten av pyramiden och artefakter bildar pyramidens topp. Därefter undersöktes det hur företagets kultur kunde relateras till Daniel R.

Denna uppsats syfte har varit att att undersöka maskuliniteten i Karl Ove Knausgårds Min kamp andre bok med utgångspunkt i Judith Butlers performativitetsteori och R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Här ovan har jag ställt konstnären mot familjefadern, det inre mot det yttre för att utforska Splittringen av maskuliniteten, dess performativitet och dess underliggande ideal. I samröre med familjelivet har jag upptäckt tydliga tendenser till en upplevelse av feminisering och en fruktan för detta. I sällskap med andra män infinner sig även en känsla av underlägsenhet.           Jag har med stöd av Jonas Frykman och Claes Ekenstams manlighetsstudier påvisat att Karl Oves maskulinitetsideal påminner om  den manssyn som uppstod i samband med borgerlighetens framväxt i slutet på 1800-talet, och den frigörelse från hemmen som männen genomgick.

Socialtjänstens barnavårdsutredningar har under de senaste åren varit föremål för en omfattande granskning från flera olika håll. Socialsekreterarnas utredningskompetens har ifrågasatts. Kritiken har handlat om de långa utredningstiderna, om avsaknaden av barnperspektiv i utredningarna, om brister i utredningsförfarandet, samt om barnens delaktighet. På senare tid har nya sätt att genomföra barnavårdsutredningar prövats, till följd av den kritik som riktats, men det saknas kunskap om hur olika utredningsmodeller upplevs av de berörda.Syftet med denna uppsats är att belysa erfarenheter och upplevelser av två olika modeller för barnavårdsutredningar; lägenhetsutredning och traditionell utredning i kontorsmiljö, ur några föräldrars och socialsekreterares perspektiv. Uppsatsen består av två delar; en litteraturstudie och en intervjustudie.

År 1054 skedde en Splittring mellan kristendomens två största inriktningar, den ortodoxa och den katolska kyrkan. Detta skedde efter århundraden av oenigheter, missförstånd, maktkamper med mera. Förutom maktkamperna berör konflikterna Kristi natur och Filioque tillägget. Uppsatsen berör även relationerna mellan den ortodoxa och den katolska kyrkan efter Splittringen. Undersökningen visar att det finns skillnader i hur olika författare återger de historiska händelserna.

Syftet med studien är att undersöka hur socionomer, utifrån den kunskap de fårmed sig från socionomutbildningen, skapar sin yrkesidentitet. Detta görs genomfokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma socionomer som arbetar somsocialsekreterare, kuratorer eller chefer inom socialt arbete. Analysen som görs istudien är tematisk och tar sitt avstamp i en socialkonstruktionistisk tradition. Deresultat som lyfts fram i studien är att en gemensam värdegrund formas underutbildningen och sätter grunden för den yrkesidentitet som utvecklas i de olikayrkesroller som väntar efter examen. De olika rollerna har olika förutsättningaroch påverkar därför identitetsskapandet på olika sätt vilket skapar en Splittringmellan de olika grupperna.

Syftet med denna studie har varit att skildra hur de boende i fastigheten Drakenberg 12 upplevde ombildningen från allmännyttig hyresrätt till bostadsrätt. Därtill har jag studerat de boendes syn på sin bostad, utifrån begreppsparet bruksvärdet kontra bytesvärdet samt huruvida de privatekonomiska motiven ligger till grund för deras ställningstagande. För att uppnå studiens syfte har jag valt en kvalitativ ansats. Jag har intervjuat 12 boende, varav sex bostadsrättsinnehavare och sex hyresgäster.Resultatet visar att oavsett om respondenterna är bostadsrättsinnehavare eller hyresgäster har de upplevt ombildningen negativt. Ombildningen har inneburit en Splittring, att det har uppstått en ?vi och dom?-relation mellan de boende, såväl i hela bostadsområdet som inom den ombildade fastigheten.

Konflikter mellan barn är en del av vardagen på förskolan, vilket leder till ett pågående arbete för förskolelärarna. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolelärare resonerar kring konfliktfyllda situationer i barngrupper på förskolan. Studien är kvalitativt uppbyggd och innefattar intervjuer med tio förskolelärare. Intervjuerna genomfördes med en semi-strukturerad intervjuguide och analysen genomfördes genom användning av meningskoncentrering.Studiens resultat visar att det finns en stor begreppsförvirring och Splittring i uppfattningar av konflikter bland förskolelärare. Konflikter mellan barnen var kontinuerligt förekommande dock viktiga, eftersom de ledde till utveckling och lärande för barnen.

Syftet med den här studien är att undersöka vad som händer med en grupp studenter då de åker iväg för att ta del av en främmande kultur. Kulturmötet ägde rum i Senegal där studenterna lärde sig spela djembetrumma och dansa afrikansk dans. Det ingick också för dem att besöka olika skolor och även försöka hålla i lektionsundervisning på dessa. Studien är gjord på ett kvalitativt tillvägagångssätt där jag intervjuat studenternas lärare som följer med på resan, hälften av de sex studenterna och sen har jag även på plats gjort egna observationer som innefattar hela gruppen.   Resultatet av studien visar på att studenterna i början av vistelsen försöker hålla samman gruppen men efter en tid uppstår det en individuell Splittring från var och en av studenterna. Det visar sig att viljan till att uppleva den nya kulturen i så hög grad som möjligt står över viljan till att hålla samman den resande gruppen.

Under de senaste fyra åren efter Saddamregimensfall har det hållits allmänna val i Irak. Ett parlament har valts och flertalet demokratiska inslag har förts in i Irak, men det är en instabil demokrati i Irak. Vilka förutsättningar finns det egentligen för en demokrati i Irak? Vilka problem finns det? Det är dessa två frågor som besvarats i denna uppsats. Genom att använda moderniseringsteorin och teorin om det civila samhället har Irak analyserats för att kunna besvara de frågorna.