I företagsvärlden blir standardsystem ett allt mer förkommande val vid anskaffning av nya affärssystem.Utredningen behandlar applikationskategorin löneberäkningar som är nationellt beroende. Det är en kategori som styrs av avgifter och lagar som är nationella och kräver regelbundna uppdateringar. Det begränsar leverantörer av systemet till den svenska marknaden men stoppar också leverantörer att slå sig in på den internationella marknaden.Syftet med utredningen var att undersöka om det uppstod oplanerade Anpassningar, förändringar i verksamheten eller standardsystemet, för de verksamheter som anskaffade standardiserade lönesystem, varför de uppstod och hur de kan åtgärdas.Intervjuer genomfördes med både kunder och leverantörer av standardiserade lönesystem. Med intervjuresultaten kunde vi jämföra kunders och leverantörers åsikter om Anpassningar samt se skillnader mellan kunderna. Resultaten av vår kvalitativa utredning visar på att kunder av systemet inte behöver göra Anpassningar eftersom branschen är väldigt styrd.

Litteratur inom systemutvecklingsområdet menar att det är vanligt att Anpassningar görs vid användandet av formaliserade systemutvecklingsmetoder. Vissa författare menar även att det inte finns mycket stöd för hur dessa Anpassningar bör utföras. Undersökningen som genomförts i denna rapport genom intervjuer med sex systemutvecklare syftar till att klargöra anledningen till att Anpassningar görs samt vilka positiva och negativa effekter detta kan medföra. Vidare syftar arbetet till att klargöra om ett eventuellt förbättrat resultat kan uppnås med hjälp av Anpassningar och vilka svårigheter som kan finnas med att göra Anpassningar. Arbetet avser även att ta reda på om systemutvecklarna använder samma metoder i alla projekt eller om metodvalet varierar och även om samma Anpassningar görs av metoden till alla projekt.

Syftet med vår studie är att lyfta några pedagogers tolkningar av begreppet extra Anpassningar och få dem att reflektera över sina behov och förutsättningar för att möjliggöra dessa. Hur tolkas begreppet extra Anpassningar av pedagogerna? Hur organiseras arbetet med extra Anpassningar på skolan? Vilken kompetens anser sig pedagogerna ha för arbetet med extra Anpassningar? Vår studie grundar sig på tidigare forskning med utgångspunkt i några specialpedagogiska perspektiv samt synen på skolverksamheten utifrån ett organisationsteoretiskt perspektiv. De specialpedagogiska perspektiven ger olika förklaringar på hur skolsvårigheter uppstår och hur dessa ska anpassas. De specialpedagogiska perspektiven som beskriver individen som problembärare är Nilholms (2012) kompensatoriska, Perssons (2003) kategoriska samt Ahlbergs (2013) individperspektiv.

Vår allt mer globaliserade värld har medfört att alltfler svenska företag internationaliserar sin verksamhet till mer avlägsna områden. Ett av dessa svenska företag som nu står inför sin första utlandsexpansion är den svenska snabbmatskedjan Max AB. Max har valt att börja sin expansion i Saudiarabien, ett land långt ifrån Sverige, inte bara i termer av geografiskt avstånd utan även kulturellt avstånd. De kulturella skillnaderna som Max möter kan komma att påverka verksamheten och leda till att vissa Anpassningar måste genomföras för en framgångsrik etablering. Uppsatsen undersöker det rådande förhållandet för snabbmatsbranschen i Saudiarabien och visar vilka Anpassningar internationella snabbmatskedjor bör eller måste göra på grund av de kulturella skillnaderna de möter.

Systemutvecklingen har under de senaste åren medfört mer komplexa och tidskrävande arbetsuppgifter vilket har genererat olika problem. Resultatet av detta har gett upphov till att organisationer uppfunnit och infört systemutvecklingsmetoder. Enligt litteraturen används dock metoder sällan som de föreskrivs då olika Anpassningar ofta genomförs.Det finns idag en uppsjö systemutvecklingsmetoder på marknaden, däribland RUP, som valts att belysas i detta arbete. Studien som genomförts undersöker hur systemutvecklare anpassar RUP i olika projekt samt vilka motiv det finns till de Anpassningar som görs. Undersökningen omfattar sju respondenter från olika företag vilka har goda erfarenheter inom området.Resultatet av studien visar att RUP aldrig används i sin helhet och att kompletterande metoder ofta förekommer.

Ångest och depression spås om fem år tillhöra några av världens största folksjukdomar (World Health Organization, 2001). Stigmatisering av psykiska besvär hos individer innebär att många med psykisk ohälsa exkluderas från arbetsmarknaden (Socialdepartementet, 2012). Att individer med psykisk ohälsa arbetar innebär dock vinster på individ-, organisations-, och samhällsnivå (CEPI, 2012). Syftet med studien är därmed att undersöka hur arbetsmiljön för anställda med ångest- och depressionssyndrom har anpassats utifrån den anställdes förutsättningar. Studiens fokus är att belysa vilka faktorer som påverkade att Anpassningarna genomfördes.

Denna studie behandlar kärnämneslärares uppfattningar om vad som är framgångsrika Anpassningar för elever i koncentrationssvårigheter som inkluderas i vanlig klass. Syftet med arbetet var att kartlägga framgångsfaktorer i kärnämneslärares arbete, där elever i koncentrationssvårigheter inkluderas i en heterogen grupp, klass, under grundskolans senare år. För att uppnå syftet så har jag genomfört kvalitativa djupintervjuer med fenomenografisk forskningsansats. Resultaten visar hur informanterna lyfter fram ett stort antal Anpassningar som blivit till framgångsfaktorer. I analysen identifierades fem huvudkategorier av framgångsfaktorer med tillhörande underrubriker av Anpassningar som blivit till framgångsfaktorer, dessa sammanställdes i studiens utfallsrum.

Fibromyalgi innebär smärta i muskelfibrer och är en komplex sjukdom med många och skiftande symtom. Sjukdomen är som mest utbredd bland kvinnor i arbetsför ålder och kan påverka arbetsförmågan. Syftet med vår studie var att undersöka och beskriva vilka arbetsuppgifter personer med fibromyalgi upplever som svåra att utföra. Vi ville även undersöka vilka Anpassningar som är av betydelse för att en person med fibromyalgi ska kunna stanna i eller återgå till arbete. Studien genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor som hade diagnosen fibromyalgi.

Det område som undersöks i detta examensarbete är pedagogisk anpassning inom idrott och hälsa för elever med ADHD (Attention Dificit Hyperactivity Disorder). Syftet med undersökningen är att genom användning av vetenskapsteoretiska utgångspunkten ?Grundad teori? undersöka vilka metoder, pedagogiska Anpassningar, lärare säger att de använder för att få elever med ADHD att lära sig i ämnet idrott och hälsa i dagens skola. Detta empiriska material jämförs sedan med vad forskningen inom området visar, för att på så sätt visa ifall forskningen når ut till verksamma lärare eller inte. För att kunna göra dessa jämförelser, har vi intervjuat åtta lärare i idrott och hälsa från fyra olika rektorsområden i en mellanstor stad i södra Sverige.

Obligatoriska nationella prov för årskurs 6 är en policyförändring för den svenska skolan som togs genom ett regeringsbeslut 2008. Detta har medfört effekter för elever och lärare att hantera och förhålla sig till. Syftet med denna studie är att ta del av några elevers erfarenheter i samband med de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk för årskurs 6. Samtliga elever som deltagit i studien har extra Anpassningar eller särskilt stöd i svenska för att få förutsättningar att nå kunskapskraven.I studien har fyra elever från två olika skolor intervjuats. Jag har använt mig av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som utförts enligt en intervjuguide.

Målet med detta exjobb var att undersöka hur man kan skapa en draggenerator för spel definierade i ett predikatlogiskt språk, GDL. Draggeneratorn är tänkt att fungera som ett verktyg för att förvandla spelregler till spelträd som i sin tur kan automatiskt avsökas och analyseras av program för automatisk klassificering eller spelande.GDL är snarlikt Prolog och draggeneratorn konstruerades på ett liknande sätt som man skulle ha gjort för en Prolog-interpretator. Det gjordes dock en mängd Anpassningar, tillägg och optimeringar specifika för GDL.Draggenerering är i mycket en imperativ process och att använda ett deklarativt, predikatlogiskt språk som GDL visar sig medföra prestandaproblem trots optimeringar och Anpassningar..

Hur policyförändringar, som fler nationella prov och tidigare betyg, kan komma till uttryck i verksamheten utforskas i denna studie. Syftet är att undersöka hur några elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi beskriver sina erfarenheter av att göra nationella läsprov i svenska i årskurs 6.Det empiriska materialet har inhämtats genom halvstrukturerade intervjuer med fyra elever i årskurs 6, som nyligen har genomfört proven.Resultatet, som har analyserats ur ett policy enactment perspektiv, visar att eleverna beskriver proven som mycket viktiga, då de tror att proven har en stor betydelse för deras betyg i svenska. Eleverna har förberetts inför proven i skolan genom undervisning i läsförståelsestrategier, genom att öva på gamla prov och genom att titta på bedömningsexempel. De har också förberett sig själva inför provsituationen på olika sätt. Eleverna har olika erfarenheter av Anpassningar vid proven och de som har haft Anpassningar ställer sig positiva till det.

Personer med Multipel skleros (MS) kan uppleva svårigheter att delta i aktiviteter i dagliga livet (ADL) där arbetet är en betydande del av det. De funktionsnedsättningar som förekommer vid MS kan ha en negativ inverkan på personens möjlighet att arbeta. Syftet med denna studie avsåg att beskriva hur personer som är diagnostiserade med Multipel skleros erfar att yrkesarbeta. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio personer i åldrarna 39-62 som hade diagnosen MS och yrkesarbetade. Datamaterialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, som resulterade i två huvudkategorier; ?Den egna förmågan i relation till arbetets krav? och ?Anpassningar för att underlätta i arbetet?.

Denna studie är en komparativ studie med en pedagogisk utgångspunkt som syftar till att kartlägga vad några lärare som arbetar i grundskolan med de yngre barnen, år 1-3, har för uppfattningar om vad som är positiva Anpassningar och framgångsfaktorer i arbetet med elever i koncentrationssvårigheter. Lärare har intervjuats och de resultat som framkom i intervjuerna, har jämförts med en tidigare magisteruppsats (Joelsson, 2011), som gjorde en liknande studie på några kärnämneslärare för de äldre åren, år 7-9, i grundskolan. Jämförelsen gjordes för att se om det fanns några likheter i de Anpassningar i skolmiljön och framgångsfaktorer i samarbetet med dessa elever som framkom. Resultaten har indelats efter individ-, grupp-, och organisationsnivå. Resultaten visar bl.a.

Syfte: Studien avser ta reda på:Om det finns ett internationellt gångbart ledarskap Eller om det krävs nationella Anpassningar Vad eventuella Anpassningar beror påVad som kännetecknar en respekterad internationell ledareMetod: Studien är baserad på sju kvalitativa djupintervjuer, som analyserats med hjälp av kulturdimensions- och ledarskapsteorier. Intervjuerna har sammanställts i en matris, för att bli överskådligare. Nyckelord och samband har därefter markerats för att hitta gemensamma teman.Resultat & slutsats: Fyra huvudresultat har framkommit:Det internationella ledarskapet finnsDock krävs vissa kulturella AnpassningarDe mest utmärkande skillnaderna mellan Sverige och Singapore är, hur personer motiveras, hur man kommunicerar effektivast och hur problem löses och arbetet strukturerasDen effektiva ledaren är bl a målfokuserad, en bra kommunikatör och lyhördFörslag till fortsatt forskning:Utöka studien med att innefatta enkäter, fler djupintervjuer eller observationer, för att få ett bättre statistiskt underlag Studien kan göras på fler länderStudera flera stora internationella ledares egenskaper Intervjua ledarnas medarbetare för att få ett bredare material i ämnetUppsatsens bidrag: Uppsatsen visar på att nationella Anpassningar behöver göras, för att bli en framgångsrik internationell ledare. Den visar på vilka Anpassningar som behöver göras i Singapore, men för övriga länder krävs att kunskap inhämtas. Studien bör därmed kunna användas som diskussionsunderlag för svenska företag som ska skicka ledare utomlands..