Sökresultat:
187 Uppsatser om Ädel-reformen - Sida 1 av 13
Kulturella skillnader inom SIS-koncernen
Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka tankar som finns angÄende helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att fÄ reda pÄ detta intervjuades tvÄ rektorer och Ätta lÀrare som fick ge sin syn pÄ den kommande reformen. De tillhörde tvÄ olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv instÀllning till reformen men att det yrkesförberedande programmet Àr mer positivt instÀllda Àn det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..
Gymnasieskola 2007 - Endast en vision?
Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka tankar som finns angÄende helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att fÄ reda pÄ detta intervjuades tvÄ rektorer och Ätta lÀrare som fick ge sin syn pÄ den kommande reformen. De tillhörde tvÄ olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv instÀllning till reformen men att det yrkesförberedande programmet Àr mer positivt instÀllda Àn det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..
Svenska företags skatteundandragande : En studie i hur viljan att betala vinstskatt pÄverkades av skattereformen 1990
Denna uppsats analyserar företagens förÀndrade vilja att betala skatt efter skattereformen 1990. Reformen 1990 innebar i stort sett en halvering av företagens vinstskattesats. Analysen görs utifrÄn tvÄ hypoteser dÀr den primÀra av de tvÄ hÀvdar att aktiebolagens skattegrundande inkomst har ökat efter reformen. Den sekundÀra hypotesen hÀvdar att reformen har pÄverkat större företags taxerade inkomst i större utstrÀckning Àn för mindre företag. Samtliga berÀkningar Àr inflationsrensade och korrigerade för konjunkturer med hjÀlp av en deflator.Med hjÀlp av regressionsanalys kan vi visa att företagens skattegrundande inkomst statistiskt signifikant har ökat efter skattereformen.
Sockerreformen : Konsekvenser av EU:s reformförslag
Syftet med denna uppsats Àr att redogöra för reformförslagen gÀllande EU: s sockerreglering och analysera vilka konsekvenser detta kan fÄ för marknadens aktörer. För att avgrÀnsa vÀljs tre aktörer som tros pÄverkas i hög grad. Dessa Àr Sverige, Moçambique samt AVS-lÀnderna. För att besvara syftet anvÀnds mikroekonomiska modeller som förklarar EU: s sockerreglering. Med hjÀlp av dessa analyseras konsekvenserna av reformen.
Effekterna av hyresreformen 2011 - En successiv marknadsanpassning av hyressÀttningen?
 Den hÀr studien utreder om en successiv marknadsanpassning har pÄbörjats efter reformeringen av hyressÀttningen pÄ bostadshyresmarknaden 2011. Med hjÀlp av data frÄn HyresgÀstföreningen testas tvÄ hypoteser med hjÀlp av regressionsmetoden difference-in-difference. För det första om det har skett en inflationsjusterad ökning av hyrorna efter reformen som Àr större Àn i perioden före. För det andra om hyrorna har ökat mer i attraktiva kommuner Àn i mindre attraktiva kommuner. Slutligen undersöks om hyresmarknadens parter har Àndrat sina attityder efter reformen.
Den nya etableringsreformen : Avseende flyktingmottagande och integration Ă„r 2010
Flyktingmottagande och integration har under en lÀngre tid ansetts fungera dÄligt. Etableringen av nyanlÀnda tog för lÄng tid och för fÄ hade kontakt med arbetslivet. Det stod klart att en förÀndring var nödvÀndig. Det svenska flyktingmottagandet genomförde Är 2010 en stor strukturomvandling eftersom delar av integrationen som handlar om arbetsmarknadsetablering flyttades frÄn kommunerna till staten. Genom den nya etableringsreformen hoppas regeringen pÄ att effektivt och snabbt kunna etablera nyanlÀnda i arbets- och samhÀllslivet.
Ett perspektiv pÄ skolvalsreformen : En studie om hur fyra skolledare ser pÄ reformen det fria skolvalet och dess pÄverkan pÄ den svenska skolan gÀllande skolsegregation och kunskapsresultat utifrÄn mÄlet en likvÀrdig skola
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ge lÀsaren en djupare inblick i reformen det fria skolvalet som trÀdde i kraft i början av 1990-talet i Sverige. Med uppsatsen skapas en kÀnnedom för lÀsaren i hur reformen gick i kraft samt hur den i efterhand kan problematiseras utifrÄn forskning samt intervjuer med viktiga personer inom skolvÀsendet. Metoden som har anvÀnts i uppsatsen Àr en kvalitativ metod dÀr individer subjektivt valts ut för semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har sedan transkriberats och stÀllts i förhÄllande till Max Webers teori om vÀrderationella handlande, status och klass samt Pierre Bourdieus teori om habitus, klassreproduktion och kapital. Studien visar pÄ marginella konsekvenser av det fria skolvalet i den kommun dÀr den Àr gjord, dock finns möjliga tendenser till att ett fritt skolval kommer att pÄverka mer i framtiden..
En skola för vissa? : GY 2011 ur ett utbildningshistoriskt- och rÀttvisefilosofiskt perspektiv
Uppsatsen Àr en litteraturstudie och syftar till att kritiskt belysa den nu pÄgÄende gymnasiereformen ur ett utbildningshistoriskt perspektiv med sÀrskilt fokus pÄ enhetlighet, jÀmlikhet och likvÀrdighet, för att se likheter med och avvikelser frÄn tidigare strÀvanden. Reformen analyseras sedan ur ett liberalt jÀmlikhetsperspektiv efter John Rawls? teori om rÀttvisa. I rÀttviseanalysen fokuserar jag sÀrskilt differ-entieringen av gymnasiet i högskoleförberedande respektive icke högskoleförbered-ande program.   I min utbildningshistoriska analys visar jag hur reformen Àr ett trendbrott i svensk utbildningspolitisk tradition dels genom att ange kunskapsnivÄn i skolan som frÀmsta orsak till reformen och inte sociala aspekter, dels eftersom den innebÀr en ÄtergÄng till en differentierad gymnasieskola. Samtidigt visar det sig att utbildningspolitiken Àr klassiskt borgerlig och i det avseendet Àr reformen inte överraskande.   En rÀttvis skolstruktur erkÀnner den kultur- och kunskapstradition som eleverna Àr en del av, för dem tidigt in i denna tradition, och lÀr dem efterhand att anvÀnda sina kunskaper pÄ ett personligt sÀtt.
En skolreforms möte med verkligheten
Syftet med vÄr undersökning har varit att öka förstÄelsen för komplexiteten som skolledningen och lÀrarna möter nÀr en ny reform genomförs i skolan. Vi har grundat undersökningen pÄ hur en skola upplevde och genomförde reformen med den individuella utvecklingsplanen, IUP. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med personer frÄn skolledningen samt en lÀrargrupp. I vÄra intervjuer har svaren frÄn respondenterna varit att de upplevt att direktiven med reformen IUP varit otydliga. Denna otydlighet har vi sökt svar pÄ genom att undersöka en reforms vÀg frÄn regeringsbeslut till lokalt genomförande.
Videofilmade förhör i domstol och skyddet för den personliga integriteten
Uppsatsens huvudsakliga syfte har varit att undersöka den nya reformen ?En modernare rÀttegÄng?, som innebÀr att bevisförhör som hÄlls i tingsrÀtten normalt skall dokumenteras genom att spelas in pÄ video (ljud- och bildupptagning). I detta syfte har ocksÄ ingÄtt att se vem som har rÀtt att ta del av och begÀra ut kopior av de videoinspelade tingsrÀttsförhören, samt att undersöka hur sekretesskyddet för inspelningarna ser ut. Det har kunnat konstateras att bildupptagningen Àr sekretessbelagd och att sekretessen endast skyddar den enskildes intresse av att inte lida men. Den som begÀr ut en kopia av ett videoinspelat tingsrÀttsförhör med stöd av handlingsoffentligheten har rÀtt att fÄ en kopia om förhörspersonen eftergivit sekretessen.
Symbolik i uniform och drÀkt under Gustav III:s drÀktreform 1778 : ur Pierre Bourdieus teori om det symboliska kapitalet.
Denna studie handlar om Gustav III:s drÀktreform 1778. Reformen innebar att en enhetlig nationell drÀkt infördes för adeln och borgarna. Dessutom infördes en nationell uniform. Uppsatsen behandlar reformen ur ett symboliskt perspektiv som utgÄr frÄn Pierre Bourdieus teori om det symboliska kapitalet. Hans teori förklarar adelns och hovets Äsikter om reformen. Studien ska ocksÄ analysera hur uniformen m/1778 var influerad av den nationella drÀkten. Metoden Àr litteraturstudier och teorin har sammanfattats frÄn flera litterÀra kÀllor.
Implementering av den utökade vÄrdgarantin i Landstinget i Uppsala LÀn
Denna uppsats Àr kvalitativ och behandlar hur den utökade vÄrdgarantin implementeras i Uppsala LÀns Landsting. Med hjÀlp av Brunsson och Olsens teori om reform implementering och Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri har vi analyserat hur reformen implementerats och vilka faktorer som pÄverkar implementeringen. Reformen syftar till att minska vÄrdköerna genom rationalisering och effektivisering men Àven till att pÄverka organisationens omgivning sÄ att befolkningen fÄr en mer positiv uppfattning om sjukvÄrden. VÄra slutsatser Àr att den utökade vÄrdgarantin Àr en utveckling av en tidigare reform och att implementeringen pÄverkas av tidsaspekten, oklarhet i idé och praktik samt organisationens förhÄllande till dess omgivning..
Vem behöver revisionsberÀttelsen? : En studie om intressenters uppfattningar om revisionsberÀttelsen i Sverige
Syftet med denna studie Àr att undersöka betydelsen av revisionsberÀttelsen och revisionen i allmÀnhet samt att utreda vilka konsekvenser avskaffandet av revisionsplikten har haft pÄ smÄ aktiebolag, smÄ och stora revisionsbyrÄer, banker, Skatteverket, Företagarna och Svenskt NÀringsliv. Studien har skrivits utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod dÀr datainsamlingen belyser olika perspektiv av det undersökta fenomenet och bidrar till djupare helhetsförstÄelse inom omrÄdet efter avskaffandet av revisionsplikten. Studiens resultat visar att revisionsberÀttelsen bidrar med ett mervÀrde för företagen och dess intressenter men samtidigt att den, som den Àr utformad nu, inte passar för smÄ aktiebolag eftersom den frÀmst Àr skriven för större och noterade företag. RevisionsbyrÄerna Àr en av de intressenterna som har pÄverkats mest av reformen. Först och frÀmst har införandet av reformen bidragit med att samtliga revisionsbyrÄer i studien har förlorat ett antal kunder.
Arbetskraft frÄn tredjeland - Ett naturligt experiment av reformens efftekt
Den 15 december 2008 genomfördes en reform för arbetskraftsinvandring frÄn tredje land i Sverige. Syftet med förÀndringen Àr att underlÀtta rekrytering utanför EU/EES och Schweiz för att minska bristen pÄ arbetskraft. Genom att förenkla och utveckla systemet till ett av de mest öppna i vÀrlden, hoppas man locka till sig fler arbetare för att minska underskottet pÄ arbetsmarknaden.Tidigare forskning visar att en reform som minskar restriktioner för intrÀde till landet, generellt kommer att resultera i ett ökat inflöde av migranter. I denna uppsats undersöks, med hjÀlp av en ekonometrisk analys, om Sveriges reform av arbetskraftsinvandring gett en positiv effekt pÄ antalet migranter som ansöker om ett arbetstillstÄnd. I den ekonometriska analysen anvÀnds panel data, med data frÄn före och efter reformen.
Införandet av generiskt utbyte i Sverige 2002. En analys av reformens effekter pÄ kostnad och konkurrens.
Generiskt utbyte infördes i Sverige 2002 och innebÀr att lÀkemedel pÄ recept automatiskt byts ut mot billigaste likvÀrdiga alternativ pÄ apoteken. I uppsatsen analyseras reformens effekter pÄ kostnad och konkurrens efter patentutgÄng och vad dessa kan ha inneburit för effektiviteten pÄ den svenska lÀkemedelsmarknaden. Det empiriska materialet utgörs av 15 storsÀljande lÀkemedel som tappat patent under perioden 2000-2004, varav 4 före och 11 efter reformen. Resultatet av analysen tyder pÄ att den generiska konkurrensen har ökat avsevÀrt och att kostnaderna för de lÀkemedel som tappade patent efter reformen Àr betydligt lÀgre. Samtidigt har prisskillnader mellan generika och originalpreparat ökat, vilket bidragit till att begrÀnsa förlusten i intÀkter för originaltillverkare.