Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur det förhåller sig  med motivationen inom några ämnen hos elever som går på elprogrammet på en skola i Stockholmsregionen. Undersökningen baseras på en enkätstudie av 67 elever i årskurs ett till tre och en intervjustudie av fyra elever. Den kvalitativa studien genomfördes med strukturerade intervjuer medan den kvantitativa studien genomfördes med hjälp av Internetenkäter. Undersökningens resultat visar att eleverna tycker det är avgörande för motivationen att lärarna är duktiga och engagerade, samt att det är en praktisk utbildning. Vidare framkommer att krav och förväntningar från föräldrar, lärare och praktikplats har stor betydelse för elevernas prestationer.

I gymnasieskolan florerar uppfattningar som till exempel att Yrkeselever har låg studiemotivation. I vår studie har vi studerat Yrkeselevers bakgrund och förutsättningar för att se om det finns belägg för dessa uppfattningar. Metoden vi har använt oss av för att samla in material är intervjuer med lärare och personliga brev från elever som besvarat frågor ställda av oss. Studien är gjord i tre olika skolor, en förorts-, en landsorts- och en storstadsskola. Studien mynnar ut i analyser av elevers och lärares utsagor, utifrån Bourdieus teorier om hur elevens kapital styr dess framtidsval.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om en viss ?omotiverad? klass Yrkeselever delade upp sina ämnen i olika kategorier och hur detta påverkade deras motivation, särskilt i engelska. Tidigare forskning antyder att Yrkeselever ofta delar upp sina ämnen i ?praktiska?, eller yrkesämnen och ?teoretiska? eller gymnasiegemensamma (GG) ämnen och att de har sänkt motivation i de sistnämnda. Tolv elever i en värme, ventilation och sanitets- (VVS) klass svarade på en enkät och tre av dem intervjuades individuellt.

Mitt utvecklingsarbete handlar om motivation och studiedisciplin hos Yrkeselever på Fordons- och transportprogrammet. Problemet är att studiemotivationen är låg hos en del elever. Syftet med mitt utvecklingsarbete är att försöka hitta en arbetssätt för lärare att öka motivationen i skolarbetet. Det står följande i Skolverkets författningssamling (SKOLFS 2011:144) ?en livslång lust att lära?.

 Den här uppsatsen har försökt ta reda på vilken inställning Yrkeselever har till kärnämnet svenska, och vad anser är mest samt minst intressant med ämnet. I styrdokumenten står det att elever på yrkesprogram ska förberedas för studier på högskola/universitet, och den här uppsatsen ämnade ta reda på om det något som eleverna är intresserade av, eller vad de annars vill göra i framtiden. När eleverna i skolan väljer vad de ska lägga sitt fokus på har de säkert redan en åsikt om vad deras framtida arbetsgivare kan tänkas lägga vikt på vid anställning, men vad är det egentligen arbetsgivarna bryr sig mest om? Genom att utföra tre enkätundersökningar, en på en byggklass, en på en industriklass och en företagsenkät, fick jag fram de resultat som var av betydelse för min undersökning. Det visade sig att Yrkeseleverna finner att ämnet svenska är relativt viktigt för dem, men att karaktärsämnena är ännu viktigare.

Enligt Skolverket (2003) så har Yrkeselever låg motivation och dålig förståelse för matematikstudier. Jag vill med detta arbete undersöka hur ett ämnesintegrerat arbete kan påverka denna låga motivation och den dåliga förståelsen som finns för ämnet. I flertalet styrdokument så påpekas vikten av samverkan på skolorna för att uppnå alla mål. Trots detta så förekommer det sällan någon samverkan och jag vill därför se närmare på orsaker till detta. Syftet med arbetet är att undersöka några lärares syn på ämnesintegrering gällande matematik och yrkesförberedande linjer.

This qualitative study was conducted to investigate how subordination and superiority emerges in the interaction between heterosexual couples between 20 to 30 years old, without children. Eight semi-structured interviews with four couples have been conducted to provide insight into how subordination and superiority is made in the interaction between the cohabiting couples. All interviews were transcribed and then manually categorized along specific main themes and sub themes. The empirical data were then assayed by a hermeneutic interpretation.   Three previous studies have formed the basis for this study, Det kallas kärlek by Carin Holmberg, the anthology, Jämställdhetens pris and Familjer i tiden by Christine Roman and Helen Peterson. The theoretical framework consists symbolic interactionism, and especially the concept of asymmetrical role-taking and also doing gender.

Syftet med uppsatsen var att undersöka kunskapsmässiga skillnader inom ett avgränsat avsnitt inom Naturkunskap A mellan två grupper av gymnasieelever som undervisades utefter olika pedagogiska synsätt. Vidare undersöktes elevernas egna reflektioner kring sitt lärande och vilka övriga färdigheter de upplevde sig ha utvecklat och om det framkom någon skillnad mellan grupperna. Metoden för studien var att dela upp eleverna i grupper varav en undervisades genom katederundervisning och en arbetade projektbaserat och ämnesintegrerat. Enkäter genomfördes för att belysa vilka förkunskaper som fanns initialt och sedan för att undersöka hur kunskapsutvecklingen såg ut ur ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Intervjuer med ett urval av eleverna genomfördes också för att få information om elevernas upplevelser av sitt eget lärande samt vilka färdigheter de ansåg sig ha utvecklat.

The aim of this study is to investigate how the Swedish language proficiency of pupils in vocational programmes in 1977 was measured and assessed with the aid of a national achievement test, and to investigate whether vocational pupils today, in 2014, have similar language proficiency to that of pupils in the 1970s. The study also discusses how the design of the national achievement test from 1977 reflects the view of knowledge that prevailed in society and in the policy documents. The material for the study consists of a total of 75 national achievement tests, 40 of which were taken by pupils on a vocational programme in 1977 and 35 by pupils on a vocational programme in 2014. The national achievement test consists of two parts, the first of which focuses on isolated elements of language proficiency, while the second involves free text production. The material was analysed quantitatively in accordance with the correction material from 1977.

Hur tillägnar sig gymnasieelever sin kunskap och är de medvetna om hur de tillägnar sig praktisk och teoretisk kunskap? Dessa frågor har Comenius och Dewey långt före mig sökt svaret på. Denna studie avser att bidra med kunskap om denna process. De elever som ingått i denna studie berättar om hur de upplever skillnader och likheter mellan teoretisk och praktisk kunskap. Elevernas tolkningar om hur de uppfattar lärandet är en central del av arbetet där elevens syn är viktig.

I denna uppsats behandlas pojkars skrivande i svenskämnet på industritekniska programmet. Kvalitativa intervjuer genomförs med fyra strategiskt utvalda pojkar (betyg IG?MVG) i årskurs 3. Pojkarna beskriver sig själva som skribenter och sin textproduktion, samt avgör skrivundervisningens relevans som förberedelse inför privat- och yrkeslivets skriftbruk. Deras texter analyseras utifrån Palmér och Östlund-Stjärnegårdh (2005), varefter kopplingar mellan texterna och uppfattningarna om skrivande påvisas.

SammanfattningSyftet med detta arbete är att lyfta fram eventuella problem som finns med att kunskaps-bedöma Yrkeselever som gör sina praktiska moment på företag. Historiskt sett har gymnasie- lärlingsutbildning varit svag i Sverige. Det har startats ett antal utbildningar men ingen har blivit bestående. Inför nu nedlagda GY-07 diskuterades lärlingsutbildningen flitigt men också inför kommande GY-09. Regering, skola och företag är intresserade av att starta lärlings- utbildningar, men är skolan och lärare förberedda på detta?Jag har i mitt arbete intervjuat lärare och handledare som bedriver företagsförlagdutbildning och observerat hur de arbetar tillsammans med att betygsbedöma transportelever.

SammanfattningSyfte och frågeställningarMitt syfte är att undersöka gymnasielevers inställning till ämnet idrott och hälsa och specifikt ta reda på om det finns skillnader mellan de yrkesförberedande- och studieförberedande programmen och vad eventuella skillnader kan bero på. Frågeställningarna som besvarar syftet är följande; Vad skiljer sig mellan yrkes- och studieförberedande programmen med avseende på hur viktigt eleverna tycker ämnet är och hur nöjda de är i ämnet idrott och hälsa?, Hur skiljer deltagandet i ämnet idrott och hälsa mellan yrkes- och studieförberedande klasser?, Vilka skillnader mellan elever i yrkes- och studieförberedande klasser kan ses i andra avseenden kring ämnet?, och Om skillnader finns vilka faktorer kan förklara dessa?MetodEn komparativ studie har genomförts vars metod gick ut på att svara på enkäter. Dessa har delats ut till 145 elever i 11 klasser. Eleverna var till hälften yrkesförberedande elever och till andra hälften studieförberedande elever från skolans samtliga program i åk 3 på en av Storstockholms gymnasieskolor.