Detta examensarbete är en kvalitativ studie med övergripande syfte att undersöka hur pass vanligt förekommande det är att lärare verkar drivas av ett kall i sin Yrkesutövning. Utgångspunkten för undersökningen är två lärartyper; läraren som ser sitt Yrke som ett kall och läraren som ser sitt Yrke som en profession. Att se sitt Yrke som ett kall förknippas bland annat med svårigheter med att distansera sig från sitt Yrke på fritiden och att man känner skuldkänslor eller dåligt samvete i anknytning till Yrkesutövningen. Resultatet från detta examensarbete antyder att förhållandevis få lärare verkar drivas av ett kall i sin Yrkesutövning. Skuldkänslor eller dåligt samvete i anknytning till Yrket verkar inte heller vara vanligt förekommande..

FörskollärarYrket är ett mångfacetterat praktiskt Yrke och därför vill vi se hur verksamma förskollärare uppfattar sin Yrkesroll samt vad de anser att de har för ansvar och arbetsuppgifter. Studien har gjorts på två olika förskolor, på en ?traditionell? förskola och på en uteförskola. Uppsatsens problemprecisering är vad förskollärare anser att deras Yrke innebär; vilka ansvarsuppgifter de anser sig ha i arbetet samt att ta reda på varför det är svårt för förskollärarna att beskriva sitt Yrke. För att söka svar på vår problemprecisering använde vi en kvalitativ metod, där vi genomförde intervjuer med nio verksamma förskollärare.

Socialstyrelsen beskriver en kommande brist på operationssjuksköterskor i Sverige, samtidigt visar statistik av antal ansökningar till specialistutbildningen att färre sjuksköterskor väljer inriktningen operationssjuksköterska. I litteraturen beskrivs operationssjuksköterskans Yrke som dolt för utomstående, och det kan vara en orsak till det låga intresset att välja Yrket. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om operationssjuksköterskans Yrke. Studien är genomförd med kvalitativ induktiv ansats som en intervju med öppen ingångsfråga. Data är analyserat med manifest innehållsanalys.

Uppsatsen beskriver hur undersköterskor i hemvården ser på sig själv som Yrkesarbetande undersköterskor samt varför de har valt att arbeta inom detta Yrke. Deras uppfattning av deras arbete utifrån Yrkets status i samhället, maktupplevelse på arbetsplatsen samt hur de klassdefinierar sitt Yrke. Detta jämförs med godtagbara teorier om respektabilitet och klassteori byggd på maktupplevelser.

I vårt examensarbete har vi velat belysa eventuella beröringspunkter mellan de två utvecklingspsykologiska stadieteorier vi redogjort för och hur barn och ungdomar i åldrarna 6, 12, 15 och 19 år ser på sin studie- och Yrkesframtid. Vidare har vi velat undersöka studie- och Yrkesvägledares möjligheter, ur elevens perspektiv, att göra insatser i ett tidigare skede än vad som ofta görs idag. Vi har funderat över om valen inför framtida studie- och Yrkesval görs vid rätt ålder. Ytterligare en fråga vi försökt besvara är om eleverna har någon form av genomtänkt tänkande då det gäller deras framtida studier och Yrke. Vi har använt oss av kvantitativ metod, i form av enkäter, i årskurserna sex, nio och i årskurs tre på gymnasiet.

BAKGRUND:Bakgrunden belyser, utifrån litteratur och tidigare forskning, barns uppfattningar om Yrke som de vuxna utför i samhället. Barnen orienterar sig med hjälp av sin fantasi och undersöker olika roller för att skapa uppfattningar som de senare kan bygga vidare på. Barnen har i flera fall besökt sina föräldrars arbetsplatser och i samtal runt middagsbordet hört föräldrar prata om sina arbeten.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka sexåringars uppfattningar om vuxnas Yrke.METOD:I studien används en kvalitativ undersökning som inspireras av fenomenografin kring barns uppfattningar av de vuxnas arbeten. Intervju används som redskap för att på ett mer djupgående sätt undersöka barnens uppfattningar. Metod valdes utifrån önskan om att sexåringarnas uppfattningar skulle vara i centrum.

Syftet med uppsatsen är att belysa fritidspedagogens Yrkesroll i ett historiskt perspektiv och därigenom bidra med fördjupad kunskap. Jag har i mitt examensarbete låtit två fritidspedagoger berätta om sitt Yrke. De har berättat om vilka olika sorters fritidshem de har arbetat på, vilka förändringar som verksamheterna har varit med om och hur detta har påverkat deras Yrke på olika sätt. Resultatet visar på att alltmer av fritidspedagogens arbetstid förläggs i skolan och fritidshemmets verksamhet blivit alltmer marginaliserat. Planering av verksamheten på fritidshemmet har reducerats på bekostnad av samarbetet med skolan och arbetet som fritidspedagogen utför i skolan.

Det arbetar väldigt få män i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de är i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom Yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda på hur manliga pedagoger tänker om sitt Yrke i förskolan och metoden vi använde oss av blev intervjuer. Syftet med vår studie är att undersöka hur sex män som arbetar i förskolan upplever sitt Yrke. I bakgrunden har vi utgått ifrån tidigare forskning om manliga pedagogers Yrkesval, Yrkesroll samt bemötande från omgivningen. Dessa delar var även utgångspunkten för vår undersökning.

Syftet med studien var att beskriva männens upplevelser av att arbeta i ett kvinnodominerat Yrke, samt vilka faktorer som har styrt männens Yrkesval. Studien bygger på litteratur som belyst området samt personliga intervjuer med manlig personal inom social omsorgsverksamhet som sedan har analyserats. Frågeområden som har behandlats är: könsfördelningen på arbetsplatsen, faktorer som styrt männens Yrkesval, upplevelsen av att bemötas annorlunda samt viktiga faktorer för att få fler män att arbeta inom social omsorgsverksamhet och effekten av det. Studien visar att männen upplevde sitt arbete som positivt och tillfredsställande trots att de flesta av dem inte medvetet sökt sig till Yrket. Studien visar även att männen inte upplever att de blir annorlunda bemött av varken brukare eller arbetskollegor.

Syftet med undersökningen är att diskutera synen på lärarYrkets status, genom att ta reda på vilka faktorer som kan påverka ett Yrkes status. För att kunna analysera den empiri som samlades in kommer Gunnel Colnerud och Kjell Granströms teorier om ett professionellt Yrke att diskuteras. Ulfsdotter Erikssons avhandlig om bland annat Yrkesstatus och Gerhard Arfwedsons teorier om lärarlöner och kvinnodominans inom lärarYrket kommer också att behandlas. Andy Hargreaves teorier används för att diskutera de statusskillnader som redan i skolan präglar eleverna och de fungerar även som ett komplement till Arfwedsons teorier. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod, i form av enkäter.

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade Yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat Yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade Yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade Yrken.Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka förväntningar blivande idrottslärare har på sitt framtida Yrke och hur deras funderingar och förberedelse kring att möta elever med muslimsk bakgrund ser ut. För att ta reda på detta har jag gjort en kvalitativ undersökning där jag har intervjuat nio blivande idrottslärare, i åldern 24-40 år, om deras förväntningar på sitt framtida Yrke med fokus på mötet med elever med muslimsk bakgrund. I uppsatsen tar jag upp tidigare forskning och ger bakgrundsfakta om islam i Sverige med särskild tonvikt på det som eventuellt kan ha betydelse i mötet mellan elever med muslimsk bakgrund och den svenska skolan. Jag för även en diskussion kring det som framkommit i intervjuerna och som redovisas i den empiriska delen. Där lägger jag in mina egna funderingar i ämnet och det framkommer hur jag ser på uppsatsens innehåll och då framförallt på resultatet av intervjuerna. Det jag har kommit fram till är att idrottslärarstudenter anser att de känner sig rustade för sitt kommande Yrke och mötet med elever med muslimsk bakgrund och kultur, trots att de inte har fått tillräcklig utbildning inom området ?att möta alla elever?..

Läkarutbildningen är en av de mest populära utbildningarna i Sverige och vägen till en färdig läkarutbildning är lång. Läkarens breda kunskap och möjlighet till att läka människor har länge inneburit en hög Yrkesstatus. Denna syn verkar dock ha förändrats. Idag beskrivs läkarYrket genomgå en existentiell kris där läkarens frihet begränsats och där arbetet fokuserar allt mer på produktion. Förändring av Yrkesrollen har beskrivits som en degradering av läkarens sociala status.

Studiens syfte är att undersöka människors stressrelaterade utmattning, sociala/ praktiska stöd och återhämtning var för sig utifrån variablerna kön, Yrkesmässig nivå och att vara förälder. Studien har en kvantitativ ansats och materialet kommer från StressProfilens databas år 2008-2010. Ett stratifierat urval gjordes på åldrarna 20-49 år som gav 3161 respondenter. Resultaten testades med univariat ANOVA i en 2x2x3 faktoriell design med mellangruppsvariablerna kön, barn och Yrke. Det gjordes för respektive beroendevariabel stressrelaterad utmattning, socialt stöd och återhämtning.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur gymnasieelever på ett Yrkesprogram ser på sina lärandemiljöer. Hur uppfattar eleverna lärandemiljöerna i sina Yrkeslokaler på skolan och ute på deras praktikplatser? Vi vill undersöka var eleverna anser att de lär sig sitt kommande Yrke bäst.Genom att utföra enkätundersökningar och djupintervjuer med elever från 5 olika Yrkesprogram har vi fått fram de resultat som har varit av betydelse för vår undersökning.Den praktiska kunskapen anser de flesta eleverna att man lär sig ute på praktikplatsen men de ser också fördelarna med utbildningen inne i skolan. De ser också fördelen med att koppla den teoretiska kunskapen till den praktiska..