Syfte med detta arbete är att studera Yrkesstatusen hos personal som arbetar med människormed intellektuella funktionsnedsättningar på daglig verksamhet och bostäder med särskildservice. Denna Yrkesgrupp ingår i den offentliga sektorn, tillhör omsorgen, ärkvinnodominerad och har ingen enhetlig utbildning och Yrkesbeteckning.Personalomsättningen är stor och lönen är låg.Vår fråga är huruvida kraven på Yrkeskompetens för denna Yrkesgrupp som vi kallar föromsorgsassistenter har förändrats under de senaste tjugo åren och vilka hinder ochmöjligheter det finns för en utveckling till ett självständigt Yrke.Vårt empiriska material består av olika skrifter om kompetenshöjning för omsorgspersonalsom Socialstyrelsen publicerat, beskrivningar av utbildningar och vidareutbildningar,platsannonser från arbetsförmedlingen samt information från personer som har arbetat länge iledande positioner inom handikappomsorgen.Våra teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och som tolkningsmetod valde viFaircloughs diskursanalys.Det framgår av forskning om professionalisering att det krävs vissa kriterier för att ett Yrkeska kunna utvecklas till en profession. Vår målgrupp uppfyller inte dessa kriterier.Resultatet visar att Yrket genom åren har blivit mer mångfacetterat och kvalificerat. Vårslutsats är att det finns både hinder och möjligheter för omsorgsassistenter på väg till ensjälvständig Yrkesgrupp.Som möjlighet till ett självständigt och utvecklat Yrke ser vi strävan mot akademisering ochprofessionalisering och en hög prioritering av utbildning. Den allt otydligare Yrkesprofilenmed breda kompetenskrav samt kvinnodominansen inom den undersökta Yrkesgruppen kandäremot betraktas som hinder för utveckling till ett självständigt Yrke..

Uppsatsen undersöker och beskriver hur sex manliga lågstadielärare upplever sitt Yrke och omgivningens reaktioner på detsamma. Männen som är i minoritet i Yrkeskåren får komma till tals och ge sin syn på hur de uppfattar och tycker sig uppfattas av kollegor, elever och elevers föräldrar. Uppsatsen beskriver en manlighetsnorm som är upp till de enskilda lärarna att leva upp till eller förkasta i det egna identitetsskapandet och förhållningssätt gentemot Yrket. Grunden ligger på olika institutioners intressen och önskemål om fler män i skolans tidigare år, hur och varför detta skall uppnås..

Vad som motiverar olika grupper har länge diskuteras och har varit en viktig del i hur företag är strukturerade och hur de arbetar. Arbetsuppgifter och arbetsformer är föränderliga och på senare tid har rollen som konsult vuxit fram som en frekvent förekommande och även attraktiv arbetsform. Ett av de mest attraktiva Yrkena för studenter är Yrket som managementkonsult, vilket är ett varierande men påfrestande Yrke med relativt låg finansiell ersättning per nedlagd tid. Denna attraktion säger till viss del emot vad erkända motivationsteorier menar motiverar dessa personer och därmed studenters val av Yrke. Uppfattningar om Generation Y, personer födda mellan 1979-1994, menar att finansiella belöningar är viktigt för denna grupp.

Denna uppsats syftar till att undersöka om det kan dras några paralleller mellanYrkeskriminalitet och förvärvsarbete. Detta har undersökts genom att jämföra defaktorer som får människor att bli kriminella med dem som får människor attYrkesarbeta. Vidare har de faktorer som får människor att kvarstanna i kriminalitetjämförts med motsvarande faktorer gällande Yrkesarbete och slutligen har detundersökts om Yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknande former.Undersökningen har haft ett kvalitativt angreppssätt och bedrivits genom ettantal intervjuer med både kriminella och personer som genom sitt Yrke kommer ikontakt med Yrkeskriminella. De teorier som främst använts är Bourdieus teori om detrationella valet, livsformsanalys, stämplingsteorier samt Vrooms och Jahodas teorier omvarför man arbetar.Frågeställningarna har besvarats med att det går att jämställa Yrkeskriminalitetmed traditionellt förvärvsarbete och att Yrkeskriminalitet bedrivs under arbetsliknandeformer..

Titel: Ishockeyagent som Yrke! - Har Du vad som krävs, enligt spelarna?Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka agenternas roll inom svensk ishockey idag.Problemformulering: Vad gör att spelarna skaffar agent eller väljer att inte göra det?Vilka kompetenser vill en svensk ishockeyspelare att en svensk ishockeyagent ska ha?Metod: Vårt tillvägagångssätt för denna studie lutar sig emot en kvalitativ forskningsmetoddär de primära källor utgjorts av intervjuer med 13 respondenter, som spelar ishockey på ennivå där agenter förekommer (divison 1 och uppåt i seriesystemen). Undersökningen har haften deduktiv ansats där vi först utgått från forskning och teori för att sedan samla in studiensempiri.Slutsatser: Agenten behöver flera olika kompetenser. Däribland förhandlingskunskap, rådgivning,lyhördhet och förmågan att fungera i sociala sammanhang. Studien påvisar blandannat att spelarna idag inte ser förhandling som den primära kompetensen hos en agent.

Syftet med denna uppsats är att undersöka skolbarns tankar kring framtid, utbildning och Yrken. Följande frågeställningar har formulerats: vilken beredskap har barn att diskutera frågor om utbildning, framtid och Yrken? Vad är det som gör att barn tänker som de gör kring utbildning, framtid och Yrken? Jag har använt mig av kvalitativ metod och genomfört sex intervjuer med elever på en F-6 skola och tre intervjuer med lärare. Tidigare forskning visar att det inom detta område finns sparsamt med undersökningar och att det även är svårt att hitta karriärteorier som specifikt handlar om hur barn resonerar och utvecklas. För att analysera det empiriska materialet har Supers teori om life span, life space, Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser och Social Cognitive Career Theory (SCCT) använts.

Det finns en arbetsdelning mellan könen på dagens arbetsmarknad. Vissa Yrken uppfattas som kvinnliga och andra som manliga. Men allt fler kvinnor arbetar idag i mansdominerade Yrken. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur kvinnor upplever att det är att arbeta i ett mansdominerat Yrke. Denna studie belyser hur kvinnor anpassar sig, vilka svårigheter de möter och hur de hanterar dessa.

In this thesis I am going to study how women experience working in a male-dominated occupation and how men experience working in a female-dominated occupation. I have chosen a qualitative method, interviewing four women and four men. By using this method I have gained a deeper understanding of what it is like having a non-traditional occupation. In the background I have looked into the unequal distribution of power between the sexes as well as the entrance of women on the labour-market, where the law of equality has had a major impact on the strive towards a more equal distribution according to sex. The theoretical part includes different theories where gender is focused, both when it comes to the biological differences as well as the segregation of sexes that prevails in society and here socialization heavily influences the choice of a vocation.

Uppsatsens syfte är att undersöka om personalchefer upplever sitt Yrke som en Yrkesroll eller som en Yrkesidentitet, om det är möjligt att skilja begreppen åt i deras upplevelser av Yrket och vilken betydelse upplevelsen av Yrket som en Yrkesroll och/eller Yrkesidentitet har för hur Yrket upplevs i relation till den personliga identiteten. Frågeställningarna är:oUpplever personalchefer sitt Yrke som en Yrkesroll eller som en Yrkesidentitet och är det möjligt att skilja begreppen åt i deras upplevelser av Yrket?oHur upplevs Yrket i relation till den personliga identiteten beroende på om Yrket upplevs som en Yrkesroll och/eller som en Yrkesidentitet?Eftersom upplevelsen av ett Yrke, både i relation till begreppen Yrkesroll och Yrkesidentitet och i relation till den personliga identiteten, är personlig och unik har studien en kvalitativ ansats. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer med sex personalchefer vilka valts med avseende på att få jämn fördelning av kön, ålder och utbildningsbakgrund samt anställda i privat och offentlig sektor. Intervjuerna transkriberades och tematiserades med hjälp av meningskategorisering vilken låg till grund för analysen.Det framkom i undersökningen att personalcheferna skapade en Yrkesidentitet i samspel med omgivningen.

Det arbetar väldigt få män i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de är i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom Yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda på hur manliga pedagoger tänker om sitt Yrke i förskolan och metoden vi använde oss av blev intervjuer. Syftet med vår studie är att undersöka hur sex män som arbetar i förskolan upplever sitt Yrke. I bakgrunden har vi utgått ifrån tidigare forskning om manliga pedagogers Yrkesval, Yrkesroll samt bemötande från omgivningen. Dessa delar var även utgångspunkten för vår undersökning.

Titel: Tevevärlden och barns drömYrke Författare: Dan Jönsson Typ av arbete: Examensarbete inom lärarprogrammet Tevetittandet har en stor plats i många barns vardag och utbudet av kanaler och programtyper är stort. En fråga som ofta kommer upp är hur detta påverkar våra barn och vilka konsekvenser det kan få. Syftet med min undersökning är att studera eventuella kopplingar mellan barns tevetittande och barns tankar kring deras framtida Yrkesval. Med koppling till mitt syfte utgick jag från följande frågeställningar: Vad anger barn som sitt drömYrke och finns det samband mellan favoritprogram och deras drömYrke? Studien är av kvantitativ modell och utförd med hjälp av enkätfrågor.

Ett arbete eller ett Yrke spelar en stor och avgörande roll i människors liv. Det påverkar hur vi bemöter och dömer andra men också oss själva. Yrken kan vara ett sätt att rangordna och ger individer olika materiella och immateriella villkor i samhället. Hur vi betraktar Yrket och dess utövare påverkas i hög grad av vilken status det anses ha. Den status som ett Yrke anses ha påverkar vår självuppfattning, men också i vilken grad vi identifierar oss med det.

I den här studien behandlas uppfattningar av förskollärares Yrkesprofessionalitet från förskollärare, ansvariga för förskoleverksamheten under rektorerna, pedagogiska utvecklingsledare och skolchef. Syftet är att beskriva och undersöka uppfattningar inom förskolväsendet av vad som görs för att höja förskollärarYrkets professionalitet gällande den kunskapsbas som är specifik för ett Yrke. Studien utgår från en artikel skriven av Mats Ekholm (2004) där han presenterar en sociologisk syn på professionalitet och där vi valt att titta på uppfattningar av vad som görs inom det han kallar den specifika kunskapsgrunden, alltså den kunskapsbas som är specifik för ett Yrke.Studien har använt sig av fenomenografisk analys för att undersöka material från 14 st. semistrukturerade intervjuer som belyser tre områden av vad som görs inom den specifika kunskapsgrunden: det omgivande samhällets förståelse, förskollärarnas kunskaper i sitt Yrke samt kopplingen till forskning. Resultaten visar att det finns många och stora variationer av uppfattningar inom dessa tre områden.

Arbetsmiljön inom vårdarbeten skiljer sig från många andra arbetsmiljöer genom att de har daglig kontakt med sjuka människor som kan vara krävande både fysiskt och psykiskt för arbetstagaren. Ett av dessa Yrken är sjukhusclowner som arbetar med barn inom vården. Deras verksamhet kan beskrivas som terapeutiskt clownarbete med barn på sjukhus. Syftet med denna studie är att undersöka sjukhusclownernas psykosociala arbetsmiljö för att få en djupare förståelse för hur man som sjukhusclown hanterar möten med svårt sjuka människor. Intervjuer utfördes med fem personer som arbetar som sjukhusclowner.

Min hypotes är att Gefle Baptistförsamlingen borde vara en arbetarförsamling. Mitt huvudsyfte är att göra en social klassificering av Gefle Baptistförsamling vad gäller klass, kön och ålder. Ett annat syfte är att undersöka vad Gefle Baptistförsamling ansåg vara viktig information om sina medlemmar samt att undersöka om vilka medlemmar som blev uteslutna från församlingen och varför. Klassificeringsschemat har hämtats från Sven Lundkvist och tillägg på schemat har gjorts av mig själv och Udd. Arbetarklassen utgjorde liksom kvinnorna en stor majoritet i församlingen, medan styrelsen utgjordes av män, troligen från medelklassen.