Syftet med föreliggande studie var att studera sambanden mellan Warr?s nio Vitaminer i kontextfri och arbetsrelaterad form till tre mått på psykisk hälsa; nämligen välbefinnande, livstillfredsställelse och arbetstillfredsställelse samt att undersöka om det fanns demografiska skillnader i dessa mått. Studien genomfördes på ett industriföretag i Sverige med hjälp av en enkätundersökning. Totalt deltog 187 respondenter i undersökningen. Mätinstrument som använts är Warr?s vitaminmodell, Mental Health Continuum, Satisfaction With life Scale och Minnesota Satisfaction Questionnaire.

Denna litteratursammanställning redogör för studier som utvärderade huruvida tillskott av biotin, folsyra och vitamin B12 kunde höja mjölkavkastningen hos mjölkkor. Syftet var att ta reda på huruvida B-Vitaminerna biotin, folsyra och vitamin B12 kan ge effekt på mjölkproduktion och om Vitaminerna därmed bör ingå i utfodringsrekommendationer till högproducerande mjölkkor. De inkluderade studierna jämförde tillskott av olika B-vitaminblandningar och enskilda Vitaminer. Försöken utfördes på mjölkkor i olika laktationsstadier och laktationsnummer, där de studerade parametrarna var den totala mjölkavkastningen och torrsubstanshalten i mjölken. De flesta studier som inkluderats indikerar på att tillskott av biotin, folsyra eller vitamin B12 höjde mjölkavkastningen i tidig laktation hos högproducerande kor i andra laktation och högre.

Under de senaste åren har det pågått en stundtals intensiv debatt, bland annat i läkartidningar, om B-vitaminförskrivningen till äldre. I Malmö gjordes en tvärsnittstudie 1996 och 2001-2002 vars syfte var att kontrollera näringsintaget hos äldre, boende på kommunala inrättningar. I studierna fann man att förskrivning av B-Vitaminer hade ökat markant mellan de två olika insamlingstillfällena. 1996 supplementerades 10% av de äldre. 2001-2002 hade förskrivningen ökat till 39%.

I Augusti 2000 beslutades att användandet av syntetiska Vitaminer inte längre tillåts som tillskott i foderstaten till ekologiska mjölkkor. En generell dispens gäller i hela EU t.o.m. december 2005. Mer forskningsresultat, som kan visa på möjligheter att tillgodose idisslarnas vitaminbehov utan syntetiska Vitaminer, är nödvändiga för att kunna ta ett korrekt politiskt beslut om ev. fortsatt dispens. I norra Europa har korna en kort betessäsong.

Att baka med surdeg är en dagsaktuell trend. Surdegen, som länge fått ge vika för jästen, har fått ett rejält uppsving. Den förekommer på bagerier, hemma hos konsumenter och även i media. Kunskapen om att jäsa bröd med surdeg härstammar från Egypten ca 3000 år f.v.t. men lär ha kommit till Sverige ca 4000 år senare.

Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att utreda om det finns stöd i litteraturen avseende vilken betydelse kostens innehåll av polyfenoler och Vitaminer kan ha för parodontala sjukdomar. Material och metod: En sökning i PubMed gjordes i mars 2012. Sökningen begränsades till humana studier på engelska och publicerade mellan januari 1990 och mars 2012. Kriterier för inkludering var: ?randomized controlled trial?, ?clinical controlled trial?, ?clinical trial? och ??humans.

Målet med detta arbete är att belysa fördelarna med en rekommenderad konsumtion av fisk, men även att jämföra vild fisk mot den odlade. Med avseende på detta har vetenskapliga artiklar och ?review? artiklar använts från databasen Scopus. Även hemsidor likt Livsmedelsverket, FAO och WHO har använts. Det finns många hälsofördelar med att konsumera fisk då den bland annat innehåller essentiella fettsyror, Vitaminer och mineraler.

Bakgrund Idag är LCHF (Low-carbohydrate High-fat) en populär diet. Forskningen som finns inom området fokuserar mycket på viktnedgång. Därför är det intressant att undersöka kosten genom att analysera dess sammansättning och jämföra med rekommendationerna enligt Nordiska näringsrekommendationer (NNR).Syfte Utveckla fyra-veckors menyer för LCHF-kost samt en blandkost enligt NNR inför en RCT-studie. Undersöka om det finns risk för lågt intag av Vitaminer, mineraler och kostfibrer enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor (18-30 år) vid en LCHF-kost. Undersöka möjligheterna att uppnå rekommenderade nivåer av Vitaminer, mineraler och kostfibrer med en blandkost enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka förpackningsrelaterade attribut som utgör en tilltalande vitaminförpackning.Metod: Studien lutar sig på en kvalitativ metod och för att få fram material som svarar på syftet har intervjuer med åtta stycken respondenter genomförts.Slutsats: De slutsatser som dragits är att mellanstora rundade förpackningar medskruv/?plopp?-lock föredras samt att blått och grönt är attraktiva färger för vitaminförpackningar. Tydlig, både innehålls- och utformningsmässig, information är även av stor vikt..

Det fanns från 2000 ett förbud i Sverige mot att tillföra syntetiskt framställda Vitaminer till foderstaten för ekologiska idisslare enligt EU-förordning 1804/1999. Efter förbudet har en generell dispens varit gällande för att kunna tillgodose vitaminbehovet. Vitaminbrist och hälsa har ett starkt samband och det finns därför ett stort intresse av ytterligare forskning om behovet av Vitaminer till idisslaren. Från den 1 januari 2006 är det tillåtet enligt ny lag att ge syntetiska Vitaminer till ekologiska idisslare (SJVFS 2005:92). En av de viktigaste Vitaminerna för kor är vitamin D.

Andelen äldre ökar snabbt i Sverige. Äldre människor lider ofta av flera sjukdomar och läkemedel är den vanligaste behandlingsformen hos dessa individer. På grund av åldersförändringar i alla organ samt ökad användning av läkarordinerade, receptfria samt naturläkemedel är risken stor för denna grupp att drabbas av läkemedelsrelaterade problem i form av biverkningar och interaktioner. Polyfarmaci, det vill säga övermedicinering, ökar denna risk ytterligare och är en vanlig orsak att äldre patienter söker vård. Polyfarmaci är därmed en riskfaktor för äldres hälsa och har negativ inverkan på flera av kroppens funktioner.

Vitaminer är essentiella komponenter som medverkar i olika processer i kroppen. Hästens vitaminbehov beror på ålder, träning, laktation, dräktighet och tillväxt. Underkott av ett vitamin kan resultera i olika bristsjukdomar, vilka kan vara dödliga. Idag marknadsförs dyra vitaminkoncentrat som ett komplement till den befintliga vitaminhalten i foderstaten. Innan utfodring av dessa koncentrat är det viktigt att veta om hästen har ett behov av vitaminkoncentrat eller om de leder till överutfodring.

Enligt en studie från livsmedelsverket äter den genomsnittliga svensken alldeles för dåligt. Godis, läsk, kakor och bullar utgör ungefär femton procent av det dagliga energiintaget. Den stora boven är tillsatt socker, som inte bara finns i godis och bullar, utan även i t.e.x. färdiglagade maträtter och bacon. Fika är en tradition som är central i svensk kultur, och det finns nog inte en enda svensk som aldrig fikat.

Vi lever i en värld som konsumerar en allt större mängd energi. Att minska den icke förnyelsebara energianvändningen är en mycket viktig del för ett långsiktigt hållbartsamhälle. Sjöstad är ett av flera reningsverk i Sverige som rötar avloppsslam för att utvinna ett av framtidens bränslen; Biogas. Framställningen av biogas sker genom anaerob nedbrytning, en känslig process som lätt störs av yttre faktorer, som temperatursvängningar och förändringar av substratsammansättning. För att anaerob nedbrytning ska fungera optimalt krävs exakt rätt koncentrationer av näringsämnen i reaktorerna.I detta projekt har en rad olika mikronäringsämnen, som metaller, salter och Vitaminer testats för att se om en tillsats av något av dessa kan öka Sjöstads biogasproduktion.

Vi vet alla att det är viktigt med en bra kost, trots detta missköter många sin kosthållning. Detta beror oftast på bristande kunskap om vad som är bra kosthållning och svårigheten att bryta ett invant mönster och ändra sitt beteende. Att arbeta i skift som bland andra poliser gör är något som ofta försvårar för individen att äta hälsosamt. För att lära sig förbättra sin hälsa genom en bättre kost, oavsett skiftarbete eller inte, behövs kunskap om grunderna i vad vår kost innehåller, vad de olika komponenterna i maten har för funktion och dess påverkan i kroppen. Vi beskriver de olika komponenterna fett, protein, kolhydrater, Vitaminer, mineraler, antioxidanter, fibrer och vatten.