Detaljerad information om vindförhållandena på en site är en nödvändighet för att göra beräkningar av lönsamhet i ett vindkraftsprojekt. Mätningarna behöver vara kontinuerliga och så korrekta som möjligt. Därtill bör de göras under minst ett års tid eftersom vindförhållandena på en plats är säsongsberoende. Under vintertid och framför allt på högre latituder eller altituder, kan mätutrustning påverkas av nedisning. En nedisad anemometer kan ge databortfall eller felaktiga mätningar.Identifiering av felaktiga data är en viktig del av analyseringsarbetet eftersom risken annars är att vindförhållandena på platsen underskattas.

Utanför Östergarnsholm, öster om Gotland, har mätningar utförts sedan våren 1995. Mätningarna är gjorda med instrument monterade på en 30 m hög mast samt med hjälp av vågbojar. Mätstationerna är placerade så att vid vind från Gotland blir vågorna begränsade av avståndet från mätstation till land (kallat fetch). Då vinden kommer norr och söder om Gotland, kan vågorna antas komma från öppet hav. Denna klara uppdelning på fetch är både till för- och nackdel för studien.

Under vintrarna år 2010 och 2011 har kvävedioxid (NO2) mätts i Luleå centrum. Mätningarna är gjorda med diffusionsprovtagare och det är under månaderna februari till mars som de utfördes. Diffusionsprovtagare mäter halter veckovis och syftet med mätningarna är att försöka kartlägga veckomedelvärdet av kvävedioxid i Luleå centrum. Vidare har resultatet från diffusionsprovtagarna jämförts mot Luleå kommuns fasta mätstation där kvävedioxid mäts kontinuerligt. Miljökontoret i Luleå kommun ansvarar över kontrollen av luftkvaliteten i Luleå och detta arbete är grundat på luftmätningar som gjorts via miljökontoret.

Nederbördsmätning är viktigt inom många områden och en relativt ny teknik är enoptisk distrometer som med hjälp av laserteknik mäter nederbördspartiklarnasdroppstorlek och fallhastighet. Syftet med detta arbete var att undersöka hur välThies distrometer stämmer överens med nederbördsmätning från ett vippkärl ochmanuella mätningar från institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.Institutionen för geovetenskaper överväger att gå över till denna teknik och därmedbehövdes distrometern utvärderas för olika faktorer som kan påverka instrumentet.Vid jämförelse mellan instrumenten visade det sig att distrometern totalt sett samladein mer nederbörd än de andra mätarna. Det är svårt att avgöra vad skillnaden mellaninstrumenten kan bero på men felkällor så som avdunstning och vätning hos vippkärletoch manuella mätningar kan ge mindre nederbörd. En annan orsak kan varafelkalibrering av datan från distrometern. Inga samband hittades för vindhastighet,Vindriktning och typ av nederbörd mellan de tre instrumenten.En vidare undersökning gjordes för droppstorleksfördelningen för att ge exempelpå fördelar med en distrometer.

Vinden har använts för att driva fartyg framåt i årtusenden. Dock har de praktiska fördelarna med moderna framdrivningssystem inneburit att segel helt försvunnit från dagens handelsfartyg. Om det ska vara möjligt att åter igen utnyttja vinden på ett effektivt sätt bör tekniken vara möjlig att integreras med dagens avancerade teknik gällande framdrift. Sjöfarten är en bransch som ofta präglas av små ekonomiska marginaler. Dessa marginaler påverkas bland annat av oljepriset som historiskt har varierat kraftigt.

Med klimat avses statistiska väderförhållanden såsom temperatur, nederbörd, vind, et cetera.  Dessa statistiska förhållanden skiljer sig mycket på olika platser på jorden. I detta arbete har klimatet för en viss breddgrad runt hela jorden studerats och hur klimatet beror av geografiska förhållanden såsom berg och hav. Breddgraden är vald till 59±2 grader nord. På denna breddgrad förekommer både stora kontinenter och världshav med stora skillnader i till exempel topografi och avstånd till hav/sjöar.För att kunna studera detta har data över månadsmedeltemperaturen och månadsmedelnederbörden samlats in från en klimatdatabas (www.worldclimate.com).

I spåren av de globala klimatförändringarna förväntas värmeböljor öka i både frekvens och intensitet, inte bara på sydliga breddgrader utan även på de norra vilket kommer att leda till en ökad incidens av sjukliga tillstånd relaterade till överhettning. Omedelbar och snabb nedkylning av överhettade personer är av största vikt för att minimera morbiditet och mortalitet. Inom svensk sjukvård finns inga riktlinjer för det initiala omhändertagandet av personer drabbade av överhettning. Syftet med studien var att erhålla fördjupad inblick i människans termoreglering med fokus på: hudens cirkulatoriska respons vid nedkylning, effekter av olika metoder för kylning och identifiera när det föreligger ökad risk för överhettning. Metoder som användes var litteraturstudie, värmebalansberäkning och enkät.

En nedgång har setts i Sverige och Europa när det gäller luftföroreningar de senast årtiondena. Nedgången beror bland annat på minskade emissioner från industrier, övergång från uppvärmning med olje- och kolpannor till fjärrvärme och förbättrad bränslekvalitet. Denna studie utvärderar lufthalts- och nedfallsmätningar gjorda i närheten av pappers- och massaindustrin Korsnäs i Gävle. Mätserierna startar vid sent 1970-tal och går fram till årsskiftet 2009/2010. Nedfall av stoft, sulfat, natrium, kalcium och lufthalter av svaveldioxid samt sot studerades.

Denna rapport ingår i ett examensarbete på avancerad nivå inom ämnet produktutveckling.Arbetet innefattar en fallstudie som genomförts vid RTGA, Scania CV AB i Södertälje.Examensarbetet omfattar 30 högskolepoäng och har genomförts av undertecknad,teknologstudent från Mälardalens Högskola vårterminen 2015. Rapporten har upprättats i tvåversioner, en för Scania CV AB respektive en generell version där känslig företagsspecifikinformation har censurerats.I takt med att utvecklingen av motorprestanda fortskrider, med avseende på ökademotoreffekter samt teknikutveckling för emissionsreglering, så ökar också kravet på prestandaför kylsystem som måste klara av att kyla bort högre effekter. Fordonskombinationer medkraftfulla laddluftkylare löper dock stor risk att drabbas av utfälld kondens som fryser till is iladdluftkylaren vid låga omgivningstemperaturer. Isen medför ett tryckfall i laddluftkylarenmed prestandabortfall som följd. Scanias lösning till problematiken är en så kallad kylargardinsom syftar till att reducera kylluftflödet genom laddluftkylaren till den mån att isbildning intesker.

Katrineholms Logistikcentrum är en godsterminal som invigdes i januari 2010 och som idag befinner sig i tillväxtstadiet. Företaget har visioner att expandera till att bli en av de ledande terminalerna för effektiv lagring och hantering av gods med järnvägspendlar. Verksamhetens lokalisering nära bostadsområden och ett skolområde gör att företagets riskhantering är av största vikt för samhällets säkerhet. På uppdrag av Västra Sörmlands Räddningstjänst ska denna rapport beskriva vilka konsekvenser verksamhetens farliga godsflöden kan ha på det närliggande samhället samt klargöra juridiskt hur verksamheten och tillsynsmyndigheterna är tvungna att förhålla sig till rättssystemet. Då verksamheten nyligen startats och flera utbyggnadsetapper återstår har endast begränsade mängder farligt gods deklarerats i terminalen.

De senaste åren har intresset för vindkraftsetableringar ökat i Västerbotten. Det finns generellt goda vindresurser samtidigt som det är glest befolkat. På uppdrag av Balticgruppen utreder Apoidea möjligheten att etablera en vindkraftspark med ca 20 vindkraftverk nordväst om Nordmaling. För att försäkra sig om vindförhållanden på platsen har vindmätningar gjorts under ca. ett och ett halvt års tid.

De senaste åren har intresset för vindkraftsetableringar ökat i Västerbotten. Det finns generellt goda vindresurser samtidigt som det är glest befolkat. På uppdrag av Balticgruppen utreder Apoidea möjligheten att etablera en vindkraftspark med ca 20 vindkraftverk nordväst om Nordmaling. För att försäkra sig om vindförhållanden på platsen har vindmätningar gjorts under ca. ett och ett halvt års tid.

SAMMANFATTNING När man i tidigare undersökningar studerat betesgång för mjölkkor har klimatet på betet inte beaktats. En höglakterande ko producerar mycket värme som hon måste avge till sin omgivning för att kunna bibehålla sin kroppstemperatur. De sätt som djuret kan avge värme på är begränsade och påverkas av flera klimatfaktorer samt djurets genetiska och biologiska förutsättningar. Antalet dagar som registreringar gjordes under denna studie blev av flera olika anledningar få, 18 dagar. Klimatet utomhus under studien registrerat som globtemperatur varierade från 22,4 till 34,7ºC. Då djurskyddslagen skall främja djurens hälsa och djurets naturliga beteende fick en grupp 126 höglakterande kor möjlighet att välja uppehållsplats under tiden 26 juli till 11 augusti. 2004. Korna fördes ut på betet vid niotiden på förmiddagen och var därefter fria att gå in och ur stallet efter egen vilja tills de togs in för kvällsmjölkning omkring klockan tre påeftermiddagen.