This thesis describes a conceptual design of a support frame for a synchronousgenerator used in a vertical axis wind power plant. In this system the generator isplaced on ground level. The thesis also considers the design of housing for thesupport frame and generator. The concept presented in this report is based on anearlier design. Besides geometric design, simplified simulations has been run in orderto optimize some of the parts included in the construction considering naturalfrequencies and structural strength.The result is presented as CAD-models andan assembly drawing..

Denna rapport presenterar, på uppdrag av Umeå Energi, projekteringen av ett urbant Vindkraftverk. Första delen av rapporten beskriver kortfattat teorin bakom urban Vindkraft och dess skillnader mot storskalig Vindkraft. Andra delen redovisar projekteringen av ett Vindkraftverk placerat på Strömpilenområdet i Umeå. Detta verk är planerat att ingå i projektet Hållbara Ålidhem, ett projekt där Umeå Energi samarbetar med med AB Bostaden och Umeå kommun med målet att skapa ett tryggare, trivsammare och energisnålare bostadsområde.Urban Vindkraft innebär att småskaliga Vindkraftverk placeras i bebyggda områden, en ny och växande marknad. Med småskalig avses Vindkraftverk med en installerad effekt upp till 100 kW, att jämföra med dagens storskaliga Vindkraftverk som har en effekt på runt 2 MW.Projekteringen av urban Vindkraft är problematisk.

Vindkraftverk ansluts idag i snabb takt till elnät runt om i världen. Elnäten är ofta inte tillräckligt dimensionerade på platser där Vindkraftutbyggnad är lämplig vilket leder till ett behov av nätförstärkning. Förstärkning sker konventionellt genom att övergå till en högre spänning, något som kan vara förenat med stora kostnader och ledtider. Bland annat därför har en filosofi med beteckningen smarta elnät uppstått, som handlar om hur elnätsystemet ska se ut när det är mer anpassat till de nya energikällornas karaktär och samtidigt medför ett mer effektivt totalutnyttjande. För Vindkraftverk kan det då handla om att i högre grad än idag reglera produktionen och understödja nätet, t.ex.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den lokala uppfattningen i Ockelbo gentemot etableringen av en Vindkraftspark i näromgivningen samt vad som ligger bakom Upplands Väsbys val att bygga ett Vindkraftverk på annan ort. Resultaten visar att NIMBY-åsikter inte ligger bakom Upplands Väsbys val samt att attityden som återges bland de boende och kommuntjänstemännen i Ockelbo kommun präglas av en positiv inställning mot Vindkraftsetableringen i deras närmiljö. Den positiva inställningen grundar sig främst på utbetalningen av bygdepengen samt att Vindkraften symboliserar och innebär miljövänlig energi..

Denna rapport är ett examensarbete på C-nivå som behandlar Vindkraft från flera olika perspektiv. Dels utförs en generell beskrivning av fundamentala fakta för vindens och Vindkraftverkets effekt. Dels beskrivs förutsättningarna för storskalig utbyggnad av Vindkraft i Sverige under den kommande tioårsperioden. Vindkraft är en helt ren energiteknik som utnyttjar en ickeändlig energikälla (vinden) som primär källa. Vindens effekt är direkt proportionell mot vindhastigheten i kubik, vilket innebär att en fördubbling av vindhastigheten ger en åttafaldig ökning av vindeffekten. I dagsläget finns c:a 730 Vindkraftverk i Sverige, varav merparten har en märkeffekt understigande 1,0 MW. Sveriges Riksdag har år 2002 antagit Energimyndighetens förslag till planeringsmål för Vindkraftens framtida utbyggnad i landet.

Vindkraftsetableringar i Sverige har tidigare endast varit aktuella vid kusten. Stormarna Gudrun och Per visade att det även finns god vindpotential i inlandet. Vindkarteringar över inlandet saknades och därför gjordes en kartering över hela Sverige. Denna visade att det blåser ordentligt på högre höjder även i inlandet. Tack vare ny teknik kan denna vind utnyttjas och därför kan områden som tidigare inte varit aktuella för vindbruk komma ifråga.

Göteborg satsar på att bli en grönare stad och planerar därmed på att bygga ut en Vindkraftspark vid Hake fjord. Göteborgs Energi Nät AB (GENAB) har fått i uppdrag att lösa hur man ska gå tillväga från generatorsidan ända fram till regionnätet. Uppgiften är att utreda vilka komponenter som skall väljas, hur kablarna skall förläggas och hur det blir så ekonomiskt som möjligt. Eftersom det är en Vindkraftspark som skall byggas och det är en förnyelsebar energikälla, har andra aspekter på miljövänligt tänkande som materialval hafts i åtanke på val av komponenter. Under arbetets gång var det många dialoger med experter inom olika områden.

Denna uppsats behandlar acceptansen av Vindkraft ur ett svenskt perspektiv. Uppsatsen syftar till att besvara vad det är för problem som ligger till grund för brist på acceptans, och hur man kan förebygga dessa. Den syftar även till att belysa hur man i Sverige jobbar politiskt för ökad acceptans för Vindkraft.Det finns många bevisade negativa effekter av Vindkraft såsom visuell störning, besvärande ljud, skuggor och reflexer. Det är dock endast den visuella effekten som spelar stor roll i frågan om acceptans. Experter har länge trott att bristen på acceptans för Vindkraft har grundat sig i NIMBY-syndromet, men på senare tid har man kommit fram till att så inte är fallet.

Stockholm, Sveriges huvudstad blev framröstad som Europas miljöstad och en vision är att öka elproduktionen av Vindkraft från ca 3 TWh/år till 30 TWh/år på 10 år vilket är en markant ökning. Detta medför installation av många Vindkraftverk, både i stora fria ytor men även i urbana miljöer. Många delar av centrala Stockholm är under utveckling, där vissa stadsdelar ligger mer strategiskt än andra och här bör man utnyttja vindförhållandena maximalt.Rapportens syfte är att undersöka om förutsättningarna för installation av småskalig Vindkraftfinns i Liljeholmskajen, söder om Stockholm. För att avgöra om förutsättningarna finns har elproduktionen för två Vindkraftsmodeller kartlagts och en socialundersökning i området genomförts. Vidare har olika användningsområden utretts.De undersökta modellerna har visat en årlig på produktion på 13,4 MWh respektive 25,8 MWh, och den maximala ljudnivån som uppfattas ligger under den tillåtna gränsen i stadsmiljö.

Titel: Västanvind ? En frisk eller en lätt bris, En studie om attityd, kunskap ochbeteende i förhållande till VindkraftFörfattare: Carolin Lennartsson och Linnea RosellUppdragsgivare: Västanvind (Göteborg Energi och Din El)Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborg universitetTermin: Hösttermin 2011Handledare: Gabriella SandstigAntal ord: 11678Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka attityder hos invånare i Göteborgskommun samt dess kunskap rörande Vindkraft. Av den information som utkristalliserasska vi utröna om informanterna vill ta del av information angående Vindkraft och i så fallvar denna information bör finnas. Vi ämnar också undersöka om den bakomliggandeorganisationen har någon inverkan då det kommer till beslutsfattande i frågor omVindkraft och i så fall hur.Metod: Kvalitativ studie med djupintervjuer.Material: Analys av djupintervjuer med tolv informanter.Huvudresultat: Samtliga informanter är positivt inställda till förnyelsebar energi, och då främst Vindkraft. Dock har de olika infallsvinklar som gör att de antingen är beredda att köpa Vindkraftsandelar, eller inte är det.

Vindkraftsetableringar i Sverige har tidigare endast varit aktuella vid kusten. Stormarna Gudrun och Per visade att det även finns god vindpotential i inlandet. Vindkarteringar över inlandet saknades och därför gjordes en kartering över hela Sverige. Denna visade att det blåser ordentligt på högre höjder även i inlandet. Tack vare ny teknik kan denna vind utnyttjas och därför kan områden som tidigare inte varit aktuella för vindbruk komma ifråga.

I januari 2011 ratificerade Sverige den europeiska landskapskonventionen och förband sig därigenom att med sitt rättssystem och sin administration leva upp till dess värden. Konventionen trädde i kraft den 1:a maj 2011 i Sverige. Vissa av konventionens nyckelmeningar berör landskapsanalysen som verktyg och manar samtidigt till en beskrivning som grundar sig i allmänhetens perception av landskapen. Föreliggande rapport är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ studie. I den kvantitativa studien har 348 planeringsunderlag från 176 av Sveriges 290 kommuner och 13 av Sveriges 21 länsstyrelser genomsökts efter sökord. Dessa sökord har valts ut för att representera de aspekter av den europeiska landskapskonventionen som jag menar är av stor vikt vid uppförandet av landskapsanalyser.

Sverige arbetar idag med att minska landets negativa miljöpåverkan och beroendet av fossil energi. Som ett led i detta har miljö- och energipolitiska mål satts upp, där ett av målen är att 50 procent av den svenska energin ska vara förnyelsebar år 2020.Regeringen framhåller att Vindkraften har förutsättningar att bli en stor och betydelsefull energikälla i framtiden. För att stimulera utbyggnaden av Vindkraft har regeringen beslutat om en planeringsram för Vindkraften på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Att särskilda satsningar görs på havsbaserad Vindkraft beror bland annat på att det till havs finns förutsättningar för en betydande energiproduktion, eftersom vindflödena är högre och jämnare. Samtidigt syns storskaliga havsbaserade Vindkraftsanläggningar på långt håll och berör därför väldigt många människors livsmiljöer.

Detta examensarbete vill beskriva de nya förutsättningar för att behandla Vindkraftsetablering i tematiska tillägg till översiktsplaner, som uppstått i och med att prövningen av Vindkraftsverk 2009 till stor del förts över från plan- och bygglagen till miljöbalken. Examensarbetet omfattar också ett förslag till tema-tiskt tillägg till Motala kommuns översiktsplan. Där prövas en analys av hur estetiska och landskapsrelaterade bedömningar kan göras. Fokus har lagts vid hur bedömningar kommer att hanteras när Vindkraftverk som bygglovbefrias enbart genomgår en tillståndsprövning. Reflektioner och slutsatser bygger på egna tankar från utarbetandet av det tematiska tillägget och erfarenheter av efterföljande arbete inom Motala kommun med att omvandla planförslaget till en kommunal produkt Dessutom har intervjuer gjorts med representanter från kommunens stadsbyggnadsenhet, bygglovenhet och från länsstyrelsen.

Den här rapporten är gjord för ett kandidatexamensarbete på KTH inom programmet industriell ekonomi med inriktning mot energisystem och hållbar utveckling. Bakgrunden till studien är den ökning av andelen elektricitet i Sverige som genereras från förnybara energikällor, där lagstiftning och politiska mål kring utsläpp av växthusgaser har varit drivande faktorer. Vindkraft är en av dessa förnybara energikällor och produktionen av elektricitet från Vindkraft har på senare tid ökat kraftigt i Sverige.Den ökade mängden Vindkraft som ingår i det svenska energisystemet ställer ökade krav på regleringen av produktionen i elnätet då Vindkraftens effekt varierar med vindhastigheten, den är intermittent. I dagsläget är det främst vattenkraften som används för reglering av Vindkraften, men den är till största del utbyggd i norra Sverige och transmissionsbegränsningar i elnätet gör att dess förmåga att reglera elproduktion i södra Sverige är begränsad.Studiens mål är att svara på om det finns teknologier för lagring av energi som är lämpliga och ekonomiskt hållbara för användning i Sverige samt hur dagsläget för Vindkraften ser ut i Sverige. En omfattande studie av de i dagsläget aktuella teknologierna för lagring av energi utförs.