I denna rapport har mätningar från en lidar och mätningar från en meteorologisk mätmast jämförts. En undersökning har även gjorts för vilka atmosfäriska tillstånd som lidarn mäter bra och för vilka förhållanden den mäter mindre bra. Som referens används data från en mätmast, som antas vara korrekta. Platsen för mätningarna är över skog vilket medför mer komplex terräng än över plan mark.Olika filter har utvecklats för de atmosfäriska tillstånd då lidarn mäter sämre, för att filtrera bort de mest extrema förhållandena. Dessa filter filtrerar bort data med för mycket turbulens, låg eller negativ vertikal vinddifferens och liten återspridning.

Orsaken till tidig sprickbildning i nygjutna betongplattor är ofta den plastiska krympningen. Plastisk krympning uppstår under de första timmarna efter gjutning i samband med att betongen utsätts för tidig uttorkning. Då är fortfarande betongen form- och vibreringsbar och det egentliga hårdnandet har inte påbörjats. I de fall krympningen utsätts för mothållande krafter kan dragspänningar uppstå i massan och sprickor kan uppkomma. Den plastiska krympningen antas bero av två samtidiga vattentransporter i betongmassan, nämligen avvattning (vattentransport från provkroppens inre delar till ytan) och avdunstning (vattenavgång från ytan).

Rapporten innefattar en teoretisk analys av ett vindkraftsverks propeller. Syftet har varit att underlätta tillverkandet av en propeller, med hänsyn till bladens vridning och en varierande Vindhastighet.Det tänkta vindkraftverkets ingående parametrar finns att studera i Bilaga 1 ? Ingående parametrar. Utifrån dessa parametrar kunde en maximal effektkoefficient på 0.51 uppnås, vilket skulle motsvara en effekt på 417 kW som i sin tur motsvarar en försörjning av ungefär 40 hushåll.Analysen omfattar även pitchreglering, som syftar till att behålla hög effektivitet hos vindkraftverket, även om Vindhastigheten varierar..

I detta arbete har den faktiska och simulerade energianvändningen på Spira förskola i Luleå undersökts. Den faktiska specifika normalårskorrigerade energianvändningen fastställdes till 121,4 kWh/kvm år. Vid projektering av förskolan uppskattades den specifika energianvändningen med hjälp av simuleringsprogrammet VIP-Energy till 78,5 kWh/m2 år. Därmed översteg den verkliga användningen den simulerade med 54,6 %.En parameterstudie av indata till simuleringsprogramet har också genomförts med avsikt att fastställa den totala förändringen i energianvändning då indata ändras. Följande parametrar har studerats;?Drifttid hos ventilationssystemet?Horisontvinkel?Inomhustemperatur?Klimatzonen?Kvot mellan till- och frånluft?Luftomsättning för ventilationssystemet?Solreflektion från omgivande mark?Temperaturverkningsgrad?Vindhastighet?Vridning av byggnadenNyckeltal som kan användas för att snabbt uppskatta påverkan på den totala energianvändningen har också sammanställts för majoriteten av de studerade parametrarna.

Studie av koldioxidgradienter i havets ytskiktSofia SöderholmDenna studie bygger på ett nyligen utvecklat instrument som har mätt koldioxidkoncentrationer på tre olika djup i vattnet samt en nivå i luften. Då detta instrument var oprövat i vatten har en utvärdering av mätmetodens lämplighet för vattenmätningar utförts. Syftet med mätningarna var att undersöka ytvattnets vertikala koldioxidgradient för att med hjälp av denna kunna beskriva flödet av koldioxid mellan hav och atmosfär bättre. Detta flöde är en viktig del av den globala kolcykeln och en djupare förståelse för koldioxidflödets beteende kan i framtiden bidra till mer noggranna klimatprognoser. Hur de beräknade flödena från profilinstrumentet påverkas av temperaturgradienterna i vattnets ytskikt har även det studerats.

Nederbördsmätning är viktigt inom många områden och en relativt ny teknik är enoptisk distrometer som med hjälp av laserteknik mäter nederbördspartiklarnasdroppstorlek och fallhastighet. Syftet med detta arbete var att undersöka hur välThies distrometer stämmer överens med nederbördsmätning från ett vippkärl ochmanuella mätningar från institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet.Institutionen för geovetenskaper överväger att gå över till denna teknik och därmedbehövdes distrometern utvärderas för olika faktorer som kan påverka instrumentet.Vid jämförelse mellan instrumenten visade det sig att distrometern totalt sett samladein mer nederbörd än de andra mätarna. Det är svårt att avgöra vad skillnaden mellaninstrumenten kan bero på men felkällor så som avdunstning och vätning hos vippkärletoch manuella mätningar kan ge mindre nederbörd. En annan orsak kan varafelkalibrering av datan från distrometern. Inga samband hittades för Vindhastighet,vindriktning och typ av nederbörd mellan de tre instrumenten.En vidare undersökning gjordes för droppstorleksfördelningen för att ge exempelpå fördelar med en distrometer.

Detta examensarbete undersöker avvikelser av nedslagsposition vid fällning av ostyrda vapen från JAS 39 Gripen. Här har endast de störningar från yttre påverkan på bomben då den faller mot marken undersökts. Med yttre påverkan menas icke systemrelaterade störningar, vilket i detta arbete har innefattat variationer av Vindhastighet, bombmassa, temperatur, aerodynamisk motståndskoefficient, gravitation, bombens fenvinkel, balkläge och separationshastighet. De vapen som ingår i analysen är tre olika typer från MK80-serien, vilka är fritt fallande så kallade dumb bombs.Dels undersöks de enskilda primärfelen var för sig och dels undersöks den totala påverkan. Eftersom bombfällningar är ytterst resurskrävande finns inte tillräckligt många stickprov från verkliga fällningar att tillgå så för att kunna dra statistiskt korrekta slutsatser har Monte Carlo-simuleringar utförts för att utöka mängden stickprov.

Studie av koldioxidgradienter i havets ytskiktSofia SöderholmDenna studie bygger på ett nyligen utvecklat instrument som har mätt koldioxidkoncentrationer på tre olika djup i vattnet samt en nivå i luften. Då detta instrument var oprövat i vatten har en utvärdering av mätmetodens lämplighet för vattenmätningar utförts. Syftet med mätningarna var att undersöka ytvattnets vertikala koldioxidgradient för att med hjälp av denna kunna beskriva flödet av koldioxid mellan hav och atmosfär bättre. Detta flöde är en viktig del av den globala kolcykeln och en djupare förståelse för koldioxidflödets beteende kan i framtiden bidra till mer noggranna klimatprognoser. Hur de beräknade flödena från profilinstrumentet påverkas av temperaturgradienterna i vattnets ytskikt har även det studerats.

Detaljerad information om vindförhållandena på en site är en nödvändighet för att göra beräkningar av lönsamhet i ett vindkraftsprojekt. Mätningarna behöver vara kontinuerliga och så korrekta som möjligt. Därtill bör de göras under minst ett års tid eftersom vindförhållandena på en plats är säsongsberoende. Under vintertid och framför allt på högre latituder eller altituder, kan mätutrustning påverkas av nedisning. En nedisad anemometer kan ge databortfall eller felaktiga mätningar.Identifiering av felaktiga data är en viktig del av analyseringsarbetet eftersom risken annars är att vindförhållandena på platsen underskattas.

I takt med att samhället växer behövs nya alternativa energikällor, inte bara för att täcka upp det nya behovet av energi utan även för att substituera till exempel kolkraften som ger betydande utsläpp i vår miljö. Vindkraften kommer därmed med all sannolikhet ha en betydande marknadsandel i framtidens energimarknad.Utbyggnaden av vindkraft hindras bland annat av den utbredda misstro som finns kring vindkraftens effekter för boende omkring vindkraftverken. Speciellt kan ljud från vindkraftverken upplevas som störande. Ljudemissionen från ett vindkraftverk är den ljudeffekt verket ger upphov till. Syftet med projektet var att utreda sambandet mellan mätbara variabler och ljudeffektnivån samt utreda möjligheten att beskriva ljudeffektnivån från ett vindkraftverk med en semi-empirisk modell.

Utanför Östergarnsholm, öster om Gotland, har mätningar utförts sedan våren 1995. Mätningarna är gjorda med instrument monterade på en 30 m hög mast samt med hjälp av vågbojar. Mätstationerna är placerade så att vid vind från Gotland blir vågorna begränsade av avståndet från mätstation till land (kallat fetch). Då vinden kommer norr och söder om Gotland, kan vågorna antas komma från öppet hav. Denna klara uppdelning på fetch är både till för- och nackdel för studien.

Glaciologer har under en längre tid observerat förändringar av glaciärer på Svalbard, att några minskar i storlek och att vissa växer. Avsmältning med ökade havsnivåer och potentiellt ändrad havscirkulation till följd är ett scenario som berör människor över hela värden. Dessa förändringar kan eventuellt förklaras genom att koppla de meteorologiska förhållandena i området till större cirkulationsförändringar.De meteorologiska förhållandena över Svalbard har simulerats med en regional klimatmodell, WRF (Weather Research Forecasting), för tre domäner med upplösningarna 24 km, 8 km och 2,7 km. Modellen har testats i två versioner, standard-WRF med förvalda processbeskrivningar och WRF med processbeskrivningar anpassade för polärt klimat och har drivits med ERA-Interim data, som är en återanalys av de globala väderförhållandena framtagen av ECMWF. Resultaten från WRF har verifierats mot observationer uppmätta av AWS-stationer (Automatic Weather Station).

Att ta fram ett konstruktionsunderlag för ett småskaligt vindkraftverk som vanlig användare är en tidskrävande process och professionell hjälp kan behövas. Ett verktyg som automatiskt genererar ett sådant underlag skulle medföra stora tidsbesparingar samtidigt som det går att använda på egen hand. Ett internetbaserat verktyg gör det dessutom möjligt för vilken användare som helst att undersöka potentialen att bygga ett småskaligt vindkraftverk på sin egen plats, allt som behövs är en internetuppkoppling.Det verktyg som utvecklats i detta projekt låter användaren mata in omgivningsparametrar och energibehov på en hemsida för att sedan automatiskt få ut ett konstruktionsunderlag. Underlaget innehåller vindkraftverkets dimensionering och information om hur bladen kan konstrueras. Bladen som används i modellen är skurna ur rör och från forskning vid Linköpings universitet har det visat sig ge goda resultat.

Flera tusen människor dör en för tidig död i Sverige på grund av partiklar. För att minska partikelkoncentrationerna behöver utsläppskällorna minska drastiskt. Olika sätt att reducera mängden partiklar utreds i dagens forskning då vegetationens roll i staden är av betydelse för människors välbefinnande. Syftet med denna rapport har varit att lyfta fram vegetation som en positiv miljöpåverkare genom att studera dess förmåga att fungera som ett filter. Rapporten har sammanställts genom litteraturstudie, dessutom har kontakt tagits med verksamma forskare inom området.

En nedgång har setts i Sverige och Europa när det gäller luftföroreningar de senast årtiondena. Nedgången beror bland annat på minskade emissioner från industrier, övergång från uppvärmning med olje- och kolpannor till fjärrvärme och förbättrad bränslekvalitet. Denna studie utvärderar lufthalts- och nedfallsmätningar gjorda i närheten av pappers- och massaindustrin Korsnäs i Gävle. Mätserierna startar vid sent 1970-tal och går fram till årsskiftet 2009/2010. Nedfall av stoft, sulfat, natrium, kalcium och lufthalter av svaveldioxid samt sot studerades.