Bakgrund: Människor har olika preferenser och därför triggas vi igång av olika saker. En belöning som motiverar en person kan däremot vara demotiverande för andra. Därför skulle ett helt individuellt belöningssystem kunna vara det ultimata sättet att motivera till prestation. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför företag inte har ett belöningssystem som är helt individualiserat, vilket skulle kunna anses vara idealet. Vi vill få fram de faktorer som gör att företagen har ett belöningssystem som är mer kollektivt än individuellt.Uppsatsens metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att göra intervjuer på tre olika företag. Uppsatsen kommer att baseras på en hermeneutisk Vetenskapsteori och vi har valt att tillämpa en deduktiv metodansats. Teori: Den teoretiska referensramen består av teorier om motivation, belöningssystem samt olika former av belöningar och vår modell som visar vilka faktorer som kan påverka graden av individualitet i belöningssystem. Empirisk metod: För att undersöka vilka faktorer som påverkar graden av individualitet i ett belöningssystem har vi valt att göra en jämförande fallstudie i vår undersökningsprocess.

Den projektbaserade arbetsformen blir allt mer vanligt förekommande inom alla nivåer i samhället. Projekt kräver planering, bland annat tid- och resursplanering. Tid är en av de viktigaste beståndsdelarna i projekt, och tidsaspekten är av avgörande betydelse om projektet kommer att lyckas i sin helhet. Resurser är en annan viktig beståndsdel som också har en avgörande betydelse om projekt kommer att nå målen. Samtidigt som projektet som arbetssätt tilltar, tenderar projekten att växa i storlek.

Bakgrund: När hjärtat förlorar pumpkraft eller förmågan att fylla kamrarna tillräckligt med blod uppstår hjärtsvikt. Tillståndet är allvarligt och frekvensen av insjuknanden förväntas öka. I många fall är prognosen sämre än vid flera cancersjukdomar. Den palliativa vården är idag främst koncentrerad på avancerad cancer. Forskning visar på att patienter med svår hjärtsvikt har jämförbara upplevelser med de som insjuknat i avancerad cancer, men erhåller inte den vård som svårt cancersjuka får i ett palliativt skede.Syfte: Syftet var att belysa hjärtsviktssjuka patienters upplevelser av att vara sjuk i det palliativa skedet, för att med detta som grund utveckla god vårdkvalitet för denna patientgrupp.Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Problemformulering Pharmadule-Emtunga behöver upprätta en processkartläggning med tydliga gränsdragningar och fördelningar av olika ansvarsområden då det råder en avsaknad av en sådan kartläggning. Det centrala problemet för detta projekt är att processkartlägga Pharmadule-Emtungas produktion.Syfte Detta arbete syftar till att processkartlägga produktionen som ett led i företagets ISO 9001:2000 certifieringsarbete. Arbetet skall utgöra en bas för företaget så att de enklare skall kunna identifiera problem och trånga sektorer i produktionen.Metod Då denna processkartläggning är en studie av hela Pharmadule-Emtungas produktionsavdelning medför detta att systemteoretisk Vetenskapsteori tillämpas. Fokus lades på en kvalitativ problemlösningsmetod med vissa inslag av kvantitativ metodik, då resultatet skall förklara och beskriva hur hela produktionssystemet är strukturerat. Denna rapport tar avstamp i induktionen.

In the history of scientific visualization techniques there is a lack of social science practices and methodologies. The advent of modern computer graphics brought the use of visualizations into a whole new era, but even though the tools by which such modern visualizations are created become easier to access and use, the lack of social science researchers harvesting the benefits of such tools still remain. This ease of use, increase in power and accessibility plus the ever growing need within the natural sciences to augment the human senses has further complicated the relationship between scientific methodologies, validity, reliability and the use of visualization techniques. This relationship must be explored, demystified and understood in order to fully grasp the impact of visualization practices when incorporated into any given scientific method. Within the social sciences there is one example of a tradition that has since its conception carried within it a graphical notion and a visualization practice.

Detta är en studie som undersöker lärares inställningar kring området joniserande strålning samt hur de upplever arbetsförutsättningarna inom detta område. Studien tar även upp skillnader mellan nya och gamla kursplaner (Lpf94 och Gy11) och läromedel i fysik och biologi analyseras.     I studien intervjuades sju gymnasielärare och sex läroböcker analyserades. Som teori har Post normal science (PNS) använts, vilket är en Vetenskapsteori som förespråkar att man erkänner och tillåter utomstående aktörer och andra discipliner än sin egna komma in i diskussionen. PNS kräver att man ser på saker från flera olika synvinklar och ämnesområden för att få en helhet. PNS brukar tillämpas när fakta är osäkra, värdena omtvistade och insatserna höga samt när problemet innehåller lika mycket politik och värdering som vetenskap.     Resultatet av studien visade att lärarna hade en ganska avspänd inställning till joniserande strålning, ofta med en vetenskaplig grund för sina argument och åsikter.

A possible "discursive turn" is believed to have been observed within Swedish political science in later years. The purpose of this study is to examine whether or not such a turn has actually taken place, in order to further determine if a resulting theoretical homogeneity poses a risk to the ability of Swedish political science to identify and respond to its full width of possible research problems, and to determine its perspectives on both these problems and the results that are later communicated to the general society. To do so, the study poses the following primary research question:"Has a discursive turn occurred within Swedish political science?"This question is then broken down into two specified research questions."Has discourse analysis become a more common approach for doctoral dissertations in political science during the period of 2000-2013?""Have ideas corresponding with discourse theory become more common within doctoral dissertations in political science that are not pure discourse analyses during the period of 2000-2013?"These questions are then answered by examining all known 406 doctoral dissertations in political science published in Sweden during the 21st century up until (and including) the year of 2013, using two forms of content analysis, one manual and one computer-assisted. The study finds no clear evidence of a discursive turn in Swedish political science since the turn of the century.

4. SammanfattningMitt syfte med den här uppsatsen har varit att undersöka förutsättningarna för en nutidsteologi utifrån frågeställningen: Vad utmärker en teologi som har ett öppet förhållningssätt dels mot andra religioner dels mot naturvetenskapens beskrivning av verkligheten? Jag har utgått från att en sådan ska kunna ge tillfredsställande förklaringar på förhållandet mellan tro och vetande, naturvetenskap och religion, och också på det faktum att det finns många religioner med delvis motsägande sanningsanspråk.Jag valde att utgå från Nathan Söderbloms beskrivning av ?Religionsproblemet?, och fann att hans lösning var att betrakta vetenskap och religion som två helt skilda företeelser med olika funktion. Naturvetenskap borde användas i utforskningen av den ?döda materien? och samhälls- och humanvetenskapen för att beskriva nutida och historiska företeelser och skeden.