Hur blir Vetenskapligt producerad kunskap legitimerad? Vilken betydelse har Vetenskapligt säkerställd kunskap för människans möjligheter att konstruera sin identitet? Som svar på dessa frågor presenteras en modell som belyser nödvändigheten av social legitimering av Vetenskapligt producerad kunskap, vidare företas en fördjupad analys av denna legitimeringsprocess och dess betydelse för hur människan konstruerar sin identitet. För att belysa och visa på giltigheten i den modell, de argument och begrepp som presenteras i teoridelen följer en fallstudie som behandlar ett så vardagligt ting som mat. Genom att generellt undersöka vilken betydelse maten har i våra liv och specifikt vilken betydelse mjölken har får man en inblick i betydelsen av Vetenskapligt säkerställd kunskap rörande livsmedel..

Stötvågsbehandling har använts vid muskuloskelettala besvär sedan ca 15 år tillbaka. Behandlingen benämns ofta som ESWT (extracorpeal shock wave therapy), och består av mekaniska akustiska tryckvågor som penetrerar vävnad. Dess smärtmekanismer och läkningsmekanismer är fortfarande oklara. Plantarfasciit/hälsporre och akillestendinos är diagnoser som kan behandlas med stötvågsbehandling. Att kartlägga evidensen för stötvågsbehandling vid plantarfasciit/hälsporre och akillestendinos.

Introduktion: Stroke är en folksjukdom som årligen drabbar cirka 30.000 svenskar. Det primära symtomet är muskulär svaghet som kan innebära paralys/pares och 70-90% av de drabbade får nedsatt motorisk funktion. Mental träning innebär att för sitt inre visualisera en rörelse utan ett motoriskt genomförande. Metoden har visat sig ge neuroplastiska förändringar samt ökad EEG- aktivitet i hjärnan. Studier har visat att visualisering, observation och exekution av rörelser aktiverar samma motoriska områden i hjärnan.

Bakgrund: Cerebral pares är en skada som uppkommer i den outvecklade hjärnan och drabbar ca 250 barn per år i Sverige. Skadorna leder till begränsningar av aktivitetsförmåga. En behandlingsmetod för barn med cerebral pares är constraint-induced therapy (CI-terapi) som innebär intensiv, uppgiftsspecifik och repetitiv träning av övre extremitet, där den icke drabbade armen hindras att användas. Genom behandlingen påminns kroppen att använda den drabbade armen och nya rörelsemönster utvecklas. Syftet: Syftet med studien var att, med ICF som modell, granska publicerade vetenskapliga artiklar för att undersöka om CI-terapi kan förbättra aktivitetsförmågan hos barn med cerebral pares.

Mot bakgrunden att matematikresultaten sjunker i svensk skola är det viktigt att lärare använder metoder som bygger på evidensbaserad forskning. Denna systematiska litteraturstudie syftar till att bilda en djupare förståelse för utomhusmatematik genom att undersöka lärares och elevers attityder till metoden, samt om utomhusmatematik finner Vetenskapligt stöd och kan rekommenderas som undervisningsmetod.Studiens resultat visar att både elever och lärare överlag ser positivt på utomhusmatematik då metoden bidrar till ett autentiskt lärande. Många lärares uppfattningar är att utomhusmatematik gynnar de yngre eleverna och att geometri och statistik är de delar av matematiken som är lämpligast att ta med utomhus. Utomhusmatematik motsäger kursmålen i alla länder där forskning på temat genomförts och metoden har svagt Vetenskapligt stöd, då för få evidensbaserade studier på området utförts..

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur elever uppfattar begreppet energi i årskurs 5. Teorierna vi valde att utgå från grundar sig på ett konstruktivistiskt- och sociokulturellt perspektiv. Inom den tidigare forskningen presenteras fyra olika undersökningar, varav två är genomförda med äldre elever/studenter och två är genomförda med yngre elever. Vi har valt att använda undersökningar som är genomförda med äldre elever/studenter eftersom vi inte hittat mycket genomförd forskning i årskurs 5. I vår metod valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer.

Enligt läroplanen ska undervisningen sträva mot att ge eleverna på gymnasial nivå en inblick i Vetenskapligt arbete och tänkande. Hur ska då undervisningen struktureras för att eleverna ska nå denna kunskapskvalite´?. Uppsatsensteoretiska del belyser vad som karaktäriserar Vetenskapligt tänkamde, ger en inblick i Vygotskijs pedagogiska teori samt diskuterar hur denna korresponderar med läroplanens intentioner. På den teoretiska delen följer en undersökning där kunskapssyn, undervisnings- och inlärningsstrategier samt förståelsen och användningen av begreppen ideologi, klass och makt hos lärare i samhällskunskap samt elever på A-kursen i samma ämne avhandlas.

I flertalet dokument som reglerar sjuksköterskeyrket förekommer begreppet Vetenskapligt, Vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapliga bevis. Omvårdnad är sjuksköterskans akademiska ämne och inom hälso- och sjukvården är omvårdnad sjuksköterskans ansvarsområde. Genom en begreppsanalys av begreppet evidensbaserad omvårdnad har dess betydelse förtydligats. Resultatet har visat att evidensbaserad omvårdnad är en medveten ändamålsenlig process som visar på ett förhållningssätt för insamling, kvalitetsgranskning och användning av de bästa tillgängliga relevanta vetenskapliga forskningsresultat. Processen innebär dessutom att hänsyn tas till en för omvårdnad specifik kontext när man försöker finna det största vetenskapliga underlaget i en fråga.

Delirium är en vanlig och allvarlig komplikation hos äldre personer som vårdas på sjukhus och är förenad med försämrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om särskilda vårprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos äldre personer som vårdas på sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vårdprogram mellan olika typer av personer och om någon del av ett vårdprogram kan vara mera betydelsefull än andra. Metoden utgick från en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och två kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt Vetenskapligt stöd för att särskilda vårdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begränsat Vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vårdprogram mellan personer med demens och andra personer som vårdas på sjukhus.

Delirium är en vanlig och allvarlig komplikation hos äldre personer som vårdas på sjukhus och är förenad med försämrad prognos och ökad dödlighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka om särskilda vårprogram har förebyggande och lindrande effekter vid akut delirium hos äldre personer som vårdas på sjukhus, om det finns skillnader i effekt av vårdprogram mellan olika typer av personer och om någon del av ett vårdprogram kan vara mera betydelsefull än andra. Metoden utgick från en systematisk arbetsprocess enligt Goodmans sju steg. Nio kvantitativa interventionsstudier och två kvantitativa litteraturöversikter ingick i analysprocessen. Analysen visade att det finns ett starkt Vetenskapligt stöd för att särskilda vårdprogram kan förebygga och lindra delirium och ett begränsat Vetenskapligt underlag för att det finns skillnader i effekten av vårdprogram mellan personer med demens och andra personer som vårdas på sjukhus.

Syftet med studien var att undersöka vilka sjukgymnastiska behandlingsmetoder för att förbättra gångförmågan efter stroke som har dokumenterats, med avseende på effekt efter behandlingen, bestående effekt samt vilken vetenskaplig evidens som finns för dessa. Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, PEDro, AMED och CINAHL med sökorden physical therapy modalities, stroke och gait, samt exercise therapy, stroke och gait. Sökresultatet blev 295 träffar. Av dessa var 54 studier relevanta för studien. Behandlingsmetoder som hittades var el-stimulering, hemträning, botoxinjektioner i kombination med el-stimulering, gång på löparmatta, avlastad gång på löparmatta, gång på löparmatta i kombination med el- stimulering, robotträning, funktionell träning riktad mot nedre extremitet och gångförmågan, balansträning och styrketräning.

Detta examensarbete som till en början var ett samarbete med en annan student på universitetet syftar till att ge eleverna ett Vetenskapligt förhållningssätt till naturvetenskapliga fenomen. För att försöka uppnå detta mål så har jag prövat en slags modell utformad av en lärare på Luleå tekniska universitet. Den utgick från att eleverna använder sig av en dokumentationsstencil av A4-format när de utför praktiska laborationer. Syftet var att ge eleverna utrymme till att dokumentera sina egna tankar och funderingar, samt resultat och slutligen ett korrekt Vetenskapligt svar kring fenomenet. När eleverna var klara med sina laborationer var nästa steg i undervisningsmetoden en uppföljning i form av diskussion där eleverna fick fundera på var i deras vardag samma fenomen existerar.

Trots akillessenans storlek och styrka är skador i senan relativt vanligt förekommande. Kliniska symptom vid akillestendinopati är smärta, framförallt vid belastning, svullnad diffust eller lokaliserat i och runt akillessenan. Akillestendinopati kan behandlas konservativt och operativt. Idag används vanligen träning, i synnerhet excentrisk träning, som rutinbehandling vid rehabilitering av akillessenproblematik. Därutöver har nya konservativa behandlingsmetoder tillkommit och fått allt större spridning.

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om Vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är kritiskt tänkande, slutledningsförmåga och referenshantering.

Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om Vetenskapligt arbetssätt i projektarbeten av teoretisk karaktär. Detta ger en fingervisning av på vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssätt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter på mellan 15 och 25 sidor som är skrivna av gymnasieelever som läser det tredje och sista året i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna är kritiskt tänkande, slutledningsförmåga och referenshantering.