I denna litteraturstudie sammanfattas ett flertal undersökningar av effekten av olika anthelmintika till hund och katt för behandling mot spolmaskarterna Toxocara canis, Toxocara (cati) mystax och, till viss del, Toxascaris leonina. Samtliga studier har publicerats mellan åren 1998 och 2011.T. canis drabbar hundar, T. (cati) mystax angriper katter och T. leonina har både hund och katt som huvudvärd.

Migrän är en kronisk huvudvärkssjukdom som ca 15 % av befolkningen lider av. Det är en stor individuell skillnad mellan hur ofta anfallen uppträder och deras intensitet. En migränattack kan pågå upp till 3 dagar med efterföljande återhämtning. Ett eller flera anfall under en månad påverkar således både arbetsliv, skolarbete och socialt umgänge. Läkemedels behandling sker framförallt i anfallskuperande syfte, men personer med många anfall per månad kan behandlas förebyggande.

Patienter med diskbråck i ländryggen är en vanlig patientkategori som behandlas av fysioterapeuter. Symtomgivande diskbråck kan vara fysiskt och psykiskt påfrestande för patienter. Initialt behandlas de flesta konservativt med bland annat traktion och träning. Verkningsmekanism för dessa behandligar, effekt på patientens symptom och evidensgrad är oklara. Det är viktigt att sammanställa och värdera behandlingsmetoder som används av fysioterapeuter i klinisk praxis.Syftet med denna litteraturöversikt var att granska det vetenskapliga underlaget för traktions- och träningsbehandlingars effektivitet på smärta, funktion och diskbråckets storlek vid ländryggsdiskbråck.Litteratursökningarna genomfördes i följande databaser: PubMed, Ebsco host, SweMed, Cochrane Collaboration och Scopus.

Osteoartrit är en vanligt förkommande degenerativ ledsjukdom hos våra hundar som orsakar smärta, stelhet och minskad rörlighet hos drabbade individer. Ledbrosket bryts ned och detta följs av en inflammatorisk process som ytterligare driver på utvecklingen. De bakomliggande orsakerna varierar men kan t ex vara felställning av ben som ger onormalt slitage eller övervikt som ökar den mekaniska påfrestningen på brosket vilket initierar nedbrytningsprocessen. De genetiska förutsättningarna har stor betydelse för sjukdomsutvecklingen. Sjukdomen är kronisk och progressiv.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har akut-p-piller använts som postkoital preventivmetod i Sverige och sedan 2001 finns läkemedlet att köpa receptfritt på apotek. Alla ungdomsmottagningar delar vid behov ut akut-p-piller kostnadsfritt till ungdomar. Trots den nuvarande höga tillgängligheten till preventivmedel och akut-p-piller blir varje år kvinnor oönskat gravida. Syfte: Studiens syfte var att undersöka ungdomars kunskap om, inställning till och erfarenhet av akut-p-piller. Metod: En tvärsnittstudie har genomförts med hjälp av enkätundersökning.

Många parasiter, framförallt arter som lever som endoparasiter i syrefattiga miljöer som värddjurets tarm, har anaerob respiration under vissa eller flera av sina utvecklingsstadier. Den anaeroba respirationen hos parasiten skiljer sig på många sätt ifrån värddjurets aeroba respiration och dessa skillnader utgör potentiella mål vid anthelmintikabehandling. Enzymet fumaratreduktas är ett exempel på ett sådant mål. Fumaratreduktas finns inte hos värddjuret men hos många parasiter fyller detta enzym en nyckelfunktion dels i den anaeroba elektrontransportkedjan och dels då glukos kataboliseras i den anaeroba kolhydratmetabolismen via fosfoenolpyruvatkarboxykinas-succinat-vägen. Hos benzimidazolerna, som är en flitigt använd grupp av anthelmintika (avmaskningsmedel) hos många djurslag, är den huvudsakliga Verkningsmekanismen att det sker en inhibering av mikrotubulipolymeriseringen, men flera studier tyder även på att fumaratreduktas utgör ytterligare en potentiell verkningsplats. Samtliga studier som redovisas i detta arbete visar på att benzimidazoler har en inhiberande effekt på fumaratreduktasaktiviteten hos de undersökta parasiterna. Den hämmande effekten som uppmättes varierade emellertid kraftigt mellan olika benzimidazolpreparat. Även effekten för samma preparat varierade i vissa fall i olika studier.

Metylkvicksilver (MeHg) är en form av tungmetallen kvicksilver och det är den form som är farligast för djur och människor. Det beror på dess organiska egenskaper som gör att det biomagnifieras genom födokedjan, effektivt absorberas från föda, distribueras till många organ, koncentreras i levande organismer, passerar blod-hjärnbarriären och ackumuleras, samt orsakar skador även vid låga doser. Det har neurotoxiska och immunologiska effekter på djur i alla åldrar, men djur i prenatalperioden är känsligast för exponering av MeHg och kan drabbas av utvecklingsstörningar. Effekterna skiljer sig något mellan hanar och honor, men är även individuella. Dessutom skiljer sig tidpunkter för utveckling hos olika djur och organ är olika känsliga.

Icke steroida antiinflammatoriska läkemedel (non steroidal anti-inflammatory drugs, NSAIDs) är en stor grupp läkemedel som har antiinflammatoriska, smärtstillande och febernedsättande effekter. Verkningsmekanism är att de hämmar enzymet cyklooxygenas (COX) vilket är det första enzym som omvandlar arakidonsyra till bland annat prostaglandiner (PG). Det finns flera isozymer av COX, varav COX-1 och COX-2 är de vanligaste målenzymen för NSAIDs. PG är involverade i flertalet viktiga processer i kroppen exempelvis smärta, feber och inflammation. NSAIDs kan grovt delas in i två grupper, traditionella icke-selektiva substanser som hämmar både COX-1 och COX-2 (oftast är substanserna mer selektiva för COX-1) samt coxiber som är selektiva för COX-2.

P-glykoprotein (P-gp) är en effluxtransportör som ursprungligen uppmärksammades för sin kapacitet att skydda tumörceller från flertalet läkemedel. Det har sedan visat sig att P-gp även finns i andra vävnader, som tarm, njurtubuli, lever samt i hjärnans kapillära endotelceller. P-gp är en viktig komponent i blod-hjärnbarriären där den hindrar passage av icke-essentiella substanser till hjärnan. Genen som kodar för P-gp kallas MDR1. Mutationen som flertalet hundraser har är en deletion i det fjärde kodande exonet i denna gen.

Få läkemedel har visat god effekt vid lindring av neuropatisk smärta och denna typ av smärtlindring är därför fortfarande en stor utmaning. Inom humanmedicinen har dock ett läkemedel innehållande gabapentin uppvisat god effekt vid smärta av denna karaktär. Gabapentin finns ej godkänt till behandling av djur men används allt mer inom veterinärmedicinen. Läkemedlet skulle kunna innebära lindring vid annars svårbehandlade tillstånd. Det är därför av intresse att granska den veterinärmedicinska evidens som ligger till grund för behandling med gabapentin vid tillstånd karaktäriserade av neuropatisk smärta.