Studien ska ge mig och de som läser studien en insikt i vikten av och hur man kan använda sig av Verklighetsanknytning. Genom denna uppsats ska läraren kunna få en grundläggande förståelse samt en hjälp kring de didaktiska bitarna av Verklighetsanknytning. Lärare bör kunna koppla samman skolans värld med verkligheten och utöka elevernas förståelse för dess samband. Studien visar att verklighetsanknuten undervisning motiverar och stimulerar eleverna. I flera fall finns stöd från bland annat Deweys, Vygotskiljs och Kants teorier för studiens resultat.

Syftet med detta utvecklingssarbete har varit att undersöka hur elevernas attityder till matematikämnet förändras om undervisningen genomförs med högre grad av nivå- och perspektivväxling än lärobokens framställning och med ett ökat inslaget av problem hämtade ur en för eleven konkret verklighet. Den pedagogiska iden vilar på tankegångar inom ramarna för konstruktivismen. Arbetet genomfördes i två olika klasser vid teknikprogrammet, i årskurs 1 och 2, på en gymnasieskola i Norrbotten under 8 veckor vårterminen 2003. Elevernas attitydförändring bedömdes med likadana enkäter vid inledning och avslutande av den pedagogiska försöksperioden, och genom observationer och samtal under försökets gång. Resultatet indikerar att det ökade inslaget av Verklighetsanknytning hade positiva effekter på elevernas attityd.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att undersöka hur det ser ut med studiemotivationen bland eleverna på ett gymnasialt byggprogram, och vilka faktorer som påverkar studiemotivationen ur ett elevperspektiv. Resultatet jämförs sedan med den litteratur och forskning jag tagit upp runt olika motivationsteorier. Som metod har jag använt mig av en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning bland 74 st. elever på ett byggprogram. Resultatet av undersökningen ger oss inte ?svaret? på vad som påverkar studiemotivationen. Det är en blandning av många faktorer, som i olika grad hos olika individer samverkar med varandra.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare tänker angående yrkeselevers intresse för matematik, samt även att undersöka hur lärare arbetar och vill arbeta för att väcka elevers intresse och arbetslust. Utifrån syftet diskuteras begrepp som intresse, motivation och lust att lära, samt även matematik, vad det är och varför det är viktigt. För denna undersökning intervjuades tre matematiklärare. Den generella bilden av elever på de yrkesförberedande programmen var att dessa i allmänhet är ointresserade av matematik och ovilliga att arbeta med ämnet. Lärarna menade att eleverna inte såg någon nytta med matematiken och att det kanske skulle behövas en starkare Verklighetsanknytning för att förändra den synen.

Syftet med vår undersökning är att bilda oss en uppfattning om hur elever i årskurs nio arbetar med och tolkar kartan när de är sammansatta i grupp. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa metoder i form av videoobservationer samt läst in oss på relevant litteratur kring ämnet. Våra resultat från undersökningen visade att eleverna klarar av att använda kartan som redskap i skolan och ett flertal av eleverna visade prov på Verklighetsanknytning i sina resonemang. Vidare såg vi att endast ett fåtal elever lyckades använda sig av någon form av termspråk i sina diskussioner. När vi studerade samarbetet eleverna emellan visade det sig att deras roller är väl utstakade och lätta att följa.

Syftet med vår studie var att undersöka hur lärare i årskurs 5 uppfattar och beskriver Verklighetsanknytning samt omsätter det i handling i sin NO- undervisning.  Med utgångspunkt i vårt syfte och våra frågeställningar undersöktes detta genom att intervjua fyra lärare och vidare observera deras NO-lektioner. Resultatet visade att lärarna hade intensioner att verklighetsanknyta sin NO- undervisning för att öka förståelsen. Däremot ansåg de att flertalet faktorer påverkar möjligheten, vilket även synliggörs vid observationerna. Lärarna uppfattade sig verklighetsanknyta i någon grad samt på olika sätt. Däremot synliggjordes det vid observationerna att lärarna många gånger vid användandet av Verklighetsanknytningar inte når ända fram eller sin fulla potential.

Denna studie belyser hur elever uppfattar korta och vardagsnära laborationer. Den fokuserar på elever som går Kemi B kursen men kan till viss del användas för alla kemikurser på gymnasiet. Studien har uppkommit framförallt av två anledningar. Det första motivet är att belysa hur lärare, i undervisningen, kan utnyttja korta laborationer för att göra undervisningen mer varierad genom att använda flera laborationer under ett pass istället för en. Studien vill visa vad eleverna tycker om dessa mer begränsade laborationer.

Syfte: Syftet är att undersöka diskurser om utomhuspedagogik som ett sätt att arbeta med elever ute i naturen. Teori: Jag har inspirerats av den litteratur och forskning som behandlar utomhuspedagogik. Enligt de genom att arbeta med utomhuspedagogik stimuleras barns lärande. I utomhuspedagogik, enligt litteratur, lär barnen bäst i samspel med varandra där de är aktiva och använder sig av alla sinnen. Olika uppfattningar om utomhuspedagogik påpekar att naturen kan ses som en plats med stora möjligheter att utöva utelektioner i olika former.Metod: Studien innefattar analys av texter i utvalda nyhetsmedier med diskursanalys som metod Resultat: Resultatet visar att utomhuspedagogik dock inte innebär att bara vara ute, utan att växla mellan undervisning inomhus och utomhus för bästa inlärningsprocess.

Syfte: Syfte med denna studie var att belysa hur sjuksköterskestudenter upplevde den kliniska färdighetsträningen på Kompetenscenter. Metod: Den genomfördes som en empirisk studie med kvalitativ ansats där två fokusgruppsintervjuer med fem sjuksköterskestuderande i vardera utfördes. Deltagarna var mellan 22 och 30 år. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom ett tema, tre kategorier och tio subkategorier.

Denna studies syfte är att undersöka möjligheter och hinder med ämnesövergripande arbete i ämnena matematik och samhällskunskap. Samarbete mellan disciplinerna medför en ökad verklighet-sanknytning och helhetssyn för eleverna. Utifrån studiens möjligheter och hinder ges förslag på hur man kan arbeta vidare för att möjliggöra ett utökat ämnesövergripande arbete mellan dessa ämnen..

Att det finns många olika sätt att ta in och föra ut kunskap på är alla medvetna om och även att vi bäst lär oss genom att få använda flera sinnen. Min föreställning är att eleverna lär sig bäst genom aktiv inlärning men dagens skolor domineras i hög grad av passiv inlärning från elevernas sida. Jag har valt att undersöka om ämnesövergripande undervisning, är en metod som gör det enklare att ta in aktiva arbetssätt. Med min uppsats vill jag ägna mig åt att undersöka hur lärares syn är på ämnesövergripande arbete och om de anser att det stimulerar eleverna mer än vanlig undervisning?.

Syftet med denna uppsats är att undersöka matematikstudenters uppfattningar kring begreppet funktion samt vilka faktorer som inverkat positivt på deras förståelseutveckling. Tidigare forskning på området begreppsutveckling tar upp faktorerna, att skapa relationer, att utöka och använda sig av matematisk kunskap, att reflektera kring sina erfarenheter, att formulera vad man vet samt att göra matematisk kunskap till sin egen. I resultatet återfanns tre av dessa, nämligen att utöka och använda sig av matematisk kunskap, att reflektera kring sina erfarenheter samt att formulera vad man vet. Dessutom framkom en tydlig bild av den grafiska representationens vikt för studenternas förståelse av funktionssambandens mening..

Syftet med vår undersökning är att få ökad kunskap om ämnesintegration med matematik. Vi vill besvara två frågeställningar; ?Vad är enligt några pedagoger ämnesintegration som inkluderar matematikinnehåll?? och ?Vilka erfarenheter har några olika pedagoger av ämnesintegration med matematikinnehåll??. För att besvara dessa gjorde vi kvalitativa intervjuer med sju lärare med inriktning mot grundskolans tidigare år. Resultatet visade att matematik integreras mest inom tematiskt arbete eller spontant i den dagliga diskussionen.

Syftet med vår studie är att ta reda på hur matematiklärare på grundskolans senare år ser på verklighetsanknuten matematikundervisning samt att undersöka hur de eventuellt bedriver sådan. För att uppnå syftet utformade vi en enkät som delades ut till 60 verksamma matematiklärare i år 7-9 inom Luleå kommun. Under bearbetningen av det insamlade materialet framträdde bilden av att inställningen bland lärarna till största delen är positiv till verklighetsanknuten matematikundervisning. Det framgår också av undersökningen hur sådan matematikundervisning bedrivs, närmare bestämt genom att använda matematiklitteraturen, nyttja exempel ur vardagslivet eller arbeta med tema och arbeta med projektarbeten. Detta styrker oss i vår uppfattning att verklighetsanknuten matematikundervisning är värdefull för att fånga elevernas intresse och få dem att inse nyttan av skolmatematiken.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva vilka faktorer som främjarelevernas motivation för matematikstudier. Med fenomenografi som metodologiskutgångspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med åtta elever och två lärare på enhögstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas sombidragande faktorer för elevernas motivation för matematikstudier:A) Betyg och urval för att komma in på gymnasietB) Yttre motivation från föräldrar eller någon annanC) Förståelse som motivationD) Självförtroende som motivationE) Logisk tänkande och praktisk matematik som motivationUtifrån undersökningen kom jag fram till att betyg är en av faktorerna för elevernasmotivation för matematikstudier. Vidare framkom det att lärarna uppfattar att elevernasmotivation höjs genom Verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och läraresuppfattningar är att förståelse och föräldrarnas påverkan har stor betydelse för elevernasmotivation..