Sök:

Sökresultat:

10 Uppsatser om Vedlevande - Sida 1 av 1

Vitryggig hackspett (Dendrocopos leucotos) som paraplyart vid restaurering av skogar med stora lövinslag

Den vitryggiga hackspetten är idag klassad som akut hotad (CR). Arten har minskat kraftigt sedan skogsbrukets modernisering. Skogsbrukets påverkan har inneburit en minskning av andelen gammal löv- och barrskog samt död och döende ved. Vitryggens biotopkrav är stora andelar lövskog med mycket död ved. Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för att rädda arten.

Vedlevande mossors krav på sitt habitat

Död ved är mycket viktigt för skogens ekosystem. Minskningen av död ved i dagens produktionsskogar har skapat ett stort problem för flertalet Vedlevande arter. Denna studie gjordes för att ge en ökad kunskap om vilka faktorer som spelar in när det gäller förekomst och utbredning av de två Vedlevande arterna Anastrophyllum hellerianum och Dicranum flagellare. Täckningsgraden av de två arterna undersöktes på lågor, tillsammans med faktorerna: art, diameter, nedbrytningsgrad, antal lågor i närheten, solexponering, markkontakt och fuktighet i mark. Tre typer av skogar inventerades.

Bokhögstubbar i Klåveröds strövområde : utbredning, egenskaper och betydelse för rödlistade vedlevande skalbaggar

Lack of dead wood is the main cause of decaying or loss of populations for many forest species. To increase the amount of dead wood is a prerequisite to maintain biodiversity in forests of northern Europe. In summer 2006 the recreation area Klåveröd, at Söderåsen in Skåne, Sweden, has been inventoried for high stumps (snags) of beech, (Fagus sylvatica). The result of the inventory has been compared with data of the real estate and forest management directories from the owner, region Skåne. The results have also been matched with the results from an inventory of saproxylic beetles in 2005, performed with windowtraps on selected snags both in the area and the adjacent national park Söderåsen. 594 snags were found on 747 ha.

Hotade arter i tallmiljöer på Sveaskogs mark i Västerbotten och Norrbotten : skötselförslag och analys av potentiell habitatutbredning

Skogens biologiska mångfald hotas främst genom den påverkan som människan har på naturen. Skogsbruk och bekämpning av skogsbränder leder bland annat till att landskap och habitat fragmenteras samt att mängden död ved minskar i skogen. Naturvårdsverket och länsstyrelser arbetar inom ramen för de nationella miljömålen med åtgärdsprogram för hotade arter. Detta som ett led i arbetet med bevarandet av den biologiska mångfalden. Många hotade arter har en dålig spridningsförmåga, därför krävs planering utifrån ett landskapsperspektiv där stora sammanhängande områden sätts av och restaureras.

Vedlevande lavar på döda grenar på levande träd i produktionsskog

Saproxylic lichens in managed forests have less substrate available than in unmanaged forests due to the shortage of dead wood. However, a suitable substrate for these lichens could be dead branches on living trees. To this date, there has not been any systematically collected data about theabundance of dead branches on living trees and the lichens growing on these branches in managed forests. The aim of this study was to see where dead branches were located on living trees of Pinus sylvestris and Picea abies, how large the surface area of these branches was and what lichens grewof wood on these branches. The study was made in Finspång, Sweden, where 11 forest stands of P.sylvestris and P.

Död ved i gallrad skog och nyckelbiotoper : en jämförelse av habitatkvaliteter för vedlevande lavar och mossor

A high amount of dead wood is one of the most important prerequisites for high biodiversity on forest land in Sweden. Dead wood is most abundant in young forests, thinned forests, woodland key habitats and protected forest land. In old-growth forests most of the dead wood consists of logs and snags, whilst in managed forests a huge proportion of dead wood is made up of logging residues like stumps and FWD, fine woody debris (< 10 cm diameter). All these different types of dead wood may serve as substrates for epixylic bryophytes and lichens. However, few studies have been conducted on the relative importance of these different fractions of dead wood for the occurrence of bryophytes and lichens, especially when considering dead wood on thinned forest land.

Hur påverkar naturvårdsåtgärder mängden av vedlevande insekter : Manuellt dödade träd vs självdöda

Today?s forest managers implement a large number of methods to increase the amount of dead wood in Swedish forests. They use everything from high cutting of trees to girdling trees and burning forests. However, implementation of these measures without proper knowledge of their consequences is a common problem. This study has been performed to increase knowledge about two of these measures, girdling and high cutting, and how these actions affect the number of wood-living insects living on dead trees.

Större svartbagge Upis ceramboides i norra Hälsingland : förekomst, substratkrav och effekter av skogsbrukets naturvårdsåtgärder

Many wood living insects are considered threatened by modern forestry due to the reduction in amount of dead wood. During the last decade various methods have been used to enhance the quantity of dead wood in managed forests. However little is known how and if these methods are aiding saproxylic insects. The threatened tenebrionid beetle, Upis ceramboides, is already extinct in southern Sweden. It develops in white rotted dead birch (Betula spp) and requires sun-exposed sites.

Impedimentens potentiella betydelse för biologisk mångfald : en studie av myr- och bergimpediment i ett skogslandskap i Västerbotten

Många impedimenttyper anses ha varit förskonade från mänsklig påverkan under lång tid och borde därför uppvisa en lång skoglig kontinuitet. De skulle då innehålla så väl gamla, grova träd som död ved i form av lågor och stående träd, faktorer som är viktiga för ett bibehållande av artdiversiteten hos växter och djur. Syftet med denna studie, som utfördes på uppdrag av AssiDomän Skog & Trä AB, var att analysera impedimentens potentiella betydelse för biologisk mångfald. Detta gjordes genom en inventering av ett urval av myrar, hällmarker och rasbranter inom ett geografiskt begränsat och landskapsplanerat område i Västerbottens län. Ett antal parametrar så som grundyta, trädslagsfördelning, krontäckningsgrad, mängd död ved och grova träd, samt kulturpåverkan registrerades.

Bevarande av hotade epifytiska lavar och vedsvampar i Norrbottens län : rödlistan som verktyg i praktisk naturvård

Många arter påverkas idag negativt av skogsbruket. Detta visar sig dels i ett växande antal arter på den svenska Rödlistan. I Norrbottens län är idag närmare 500 skogslevande arter rödlistade, och dessa är fördelade över flera olika organismgrupper. Det stora antalet rödlistade arter i skog innebär att det är svårt att direkt utifrån Rödlistan utforma effektiva naturvårdsåtgärder samt generell hänsyn inom skogsbruket. Genom att sammanställa och strukturera information om de rödlistade arternas krav på livsmiljö och hotsituation kan Rödlistan som verktyg utvecklas.